Varför jag inte vill bli lärare

Du kanske inte ska "prata" alls...

Det får du tyvärr leva med eller lämna tråden

Lärare i grundskolan är ofta väldigt duktiga på att se till att eleverna blir intresserade trots att intresset inte fanns innan, det är en av stommarna i läraryrket. Skolplikten innebär att barn upp till 15 år måste läsa 16-17 ämnen (beroende på språkval eller ej) och självklart kommer alla dessa ämnen inte intressera alla men många fler än man kan tro, våra tonåringar har en väldigt bred kunskap idag.

Om du tror att du har förmågan att få en människa intresserad av ditt intresse är läraryrket lämpligt, vet du med dig att du inte är så bra på att vara övertygande är nog inte läraryrket något för dig som du så riktigt påpekar.

Oh, du är en sådan där som bara vill skapa bråk...
Ja, det borde jag ha insett från början.

Troligtvis är det så med tanke på hur TS beter sig i tråden.

Bra svar. Tack för det

Det var ju du som tyckte att jag inte skulle prata. Det är väl ändå att söka bråk. Varför skulle inte jag få göra det precis om alla andra. Sen hade jag väldigt gärna höra dig säga det till mig på riktigt. Vill du kan jag maila dig mitt nummer så kan du ringa och säga det till mig istället för att bara skriva här. Jag lovar att vara trevlig mot dig. Vill du så kan vi vi göra det. Jag söker inte bråk men jag diskutterar gärna om du vill

Har man inget vettigt att säga ska man vara tyst.
Bara för att man får prata och/eller har åsikter har man inte alltid rätt att i alla sammanhang delge dem. Dvs med rättigheter kommer skyldigheter men tyvärr brukar många glömma bort det där med skyldigheterna.

Vem bestämmer om man har något vettigt att säga då? Är det du som gör det? Är det du som sitter på den yttersta sanningen? Ska alla be dig om lov när de vill säga något. Du får gärna ringa mig och berätta mer. Vill du fortfarande ha mitt nummer kan du få det. Jag lovar att vara trevlig mot dig, eftersom du har varit så trevlig mot mig och tydligen känner mig såväl.

Hur blir det?

Ha ha ha ha.
Tack för dagens garv.

Pja. Självklart är det allt eller inget som gäller för någon som pratar om att som vuxen störa föreläsningar genom att "vara högljudd, kastar suddgummim avbryter och driver men läraren".

Det som låter som en anka, går som en anka och ser ut som en anka är i regel en... anka.

Hur vill du ha det? Du som sitter på den yttersta sanningen. Vill du fortsätta på telefon?

Nej, läraryrket passar inte alla. Själv tycker jag att det är urkul. Jag har förstås ett ämne, kemi, som de flesta ungdomar tycker är spännande på något plan så det är ofta lätt att fånga dem på något sätt. Sen kan jag säga att passion smittar.

Det där med hur man hanterar elever som stör, beter sig illa och håller på, jag löser det alltid. Jag börjar varje termin med att gå igenom reglerna med varje klass. Reglerna kan delas upp i två delar, kemi-regler är inte förhandlingsbara, trivselregler har jag i dialog med eleverna. Det är lättare att få dem med på tåget om eleverna känner sig sedda och respekterade och har viss kontroll över sin egna arbetsmiljö. Självklart finns det ändå elever som har sina dagar, och då gäller det att på något sätt bryta det. Det kan vara att jag delar på elever som håller på att fjanta sig tillsammans eller som agiterar varandra på något sätt. Det har hänt enstaka gånger att jag kört ut elever som absolut inte lyckats hantera sig, men väldigt sällan och oftast inte för hela lektionen, utan oftast är det "Kim, ut och spring tre varv runt skolan", underförstått att de kommer in igen, är de fler som behöver ut och springa får de vänta på att första kommer in igen, annars blir det ogiltig frånvaro. Efter lektionen tar jag mig tid att växla några ord med de som behöver, vare sig jag vill prata med störande elever eller det är någon elev som kanske tycker att det är jobbigt med stök i klassrummet, eller vad som helst annat.