BF november 2021

Hej,

Jag joinar tråden. Plussade i förrgår och är i v 3+5! Bf den 19 november, känns overkligt. Vi har ett barn sedan innan, född mars-19. Hur mår ni? Jag är trött som bara den på dagarna och har vaknat 05 inatt och igår natt utan att kunna somna om, hormoner? Samt jättehungrig!

Jag tog på ÄL+12 och fick då 2-3 veckor. Jag har kort lutealfas så detta var BIM+1. Fick samma när jag blev gravid med sonen, såg aldrig 1-2 veckor på de testen trots att jag testade rätt tidigt. Men det är ju ganska olika beroende på när ägget fäste osv

Hej!

Jag är en digital-missbrukare... Fick 2-3 på äl+14.

Ja man blir ju extra orolig med ma/mf i bagaget. För mig slog hjärtat fint i vecka 13 förra graviditeten å sen på rum i veckan 19 va bebis död, sen nästa grav fick jag vul I vecka 8 och 12 där allt såg bra ut men bebis dog I vecka 13 och de upptäcktes av en liten blödning och jag åkte då in i vecka 17 och bebis var död. Så de jobbiga är att även om ja ser en levande bebis på kub osv kommer ja nog ha svårt att slappna av tyvärr men samtidigt försöker ja tänka att jag väntar barn inte missfall till dess något annan bevisas, försöker tänka att man kan inte göra något och man får bara hoppas det går vägen. Kul att du oxå har vul då, jag kommer vara i vecka 6+5 på måndag så de kändes nog så tidigt kan väl finnas risk att de är svårt att se något tänker jag. Vilken vecka är du i?

Vul imorgon, är nog bara i ca 6+3, så får se om/vad man kan se?... är dock lite orolig att de inte är som det ska .. har bara en sån magkänsla, bl.a. för att när jag plussade hade jag så svaga plus, ökade långsamt, haft lite små värk på vänster sida i magen typ vid äggstockarna, har inga direkta gravsymtom.. men men har haft lite gravsymtom förr i tidigare graviditeter men ändå varit gravid men man blir ändå så orolig..

Här har illamåendet också smugit sig på. Jag mår inte kräksjukeilla, utan malande i bakgrunden då och då. Märker också att övre magmunnen inte riktigt sluter tätt så jag går runt och rapar, urk. Det känner jag igen från tidigare graviditeter. Värsta är ändå att dottern blivit nästan omöjlig att lämna på förskolan. Härlig timing! Det tar hundra år varje morgon och så mår jag illa mitt i allt. Känner mig inte som Årets Mamma när jag ska hantera de situationerna just nu.

Jag får nog lov att lämna tråden, har börjat blöda. Ändå glad att det händer så pass tidigt och att det blir ett MF istället för ett upptäckt MA om flera veckor. Stort lycka till ni andra!

Det går bra, nu kan jag skriva om det.

2018 blev vi gravida och hade faktiskt exakt samma bf som nu denna graviditeten. Vid ett besök hos bm upptäcktes att min mage växte väldigt snabbt och mycket. Jag skickades på extra ul för att kolla och då upptäcktes att bebis hade fel på tarmen, man såg så kallad "dubble-bubble". Innebär att innehållet i magsäcken inte går vidare utan ligger kvar i magsäcken. Vi fick många uö och även remiss till Lund, vi bor i Blekinge. Jag samlade på mig myclet vätska och hade enormt mycket fostervatten i livmodern, detta eftersom bebis inte konsumerade något fostervatten. Efter flera kontroller konstaterades att det va ett allvarligt fel men att det ändå var relativt lätt att åtgärda men att vi skulle flytta till patienthotellt i Lund och förlösas där. Vid ett av de sista ul såg man även att det fanns något fel på hjärtat men Vid det laget kunde man knappt se bebis eller mäta med ctg pga mängden vatten. Det togs fpstervattenprov i v35 och tanken va att tömma ut ytterligare 1,5-2 liter vatten men det gjorde så ont så det blev bara de 150ml till provet. Till slut blev det igångsättning som slutade med akut snitt då bebis inte mådde bra. Han åkte direkt till BIVA och jag fick inte träffa eller ens se honom på flera timmar. Fick komma ner och se honom sen på eftermiddagen (han kom kl 7) precis innan han åkte på första operationen för hjärtat. Han va då 6 veckor.

För att inte dra allt för mycket här så genomgick han 10 operationer för hjärta och tarm, han hade även en förträngning av luftstrupen som var planerat att operera i London. Men... han fick blodförgiftning och komplikationer och efter 7 veckors kämpande fick vi ta det tunga beslutet att stänga av alla maskiner och medicinering. Det va en tid i fullständig lycka och total förkrosselse som jag inte önskar någon här i världen.

På grund av detta får vi väldigt mycket kontroller och utökad organscreening. Vill du eller någon annan veta något mer eller så går det bra att skriva pm. Jag kan svara på det mesta om detta. Men vill inte skriva precis alla detaljer kanske om någon tar väldigt illa vid sig. Detta var ett olycksfall och inget genetiskt eller nånting för det kollades också givetvis och bara ren otur.

Nu blev det en hel uppsats men skulle kunna skriva minst lika mycket till.. hoppas svaret var tillräckligt :)