Vad var hyran förr i tiden?

hurvibor.se > Länssidor > Göteborgsregionen > Bostäder > Hyresutveckling
Hyreshöjningar på tio år
klart högre än inflationen

De senaste tre åren har den allmänna prisnivån, mätt som
konsumentprisindex KPI, börjat stiga något efter att ha legat
i princip stilla sedan 2013. Samtidigt har den genomsnittliga
hyreshöjningen, enligt SCB, stannat kring en procent. Det
gäller både i Göteborgsregionen och i riket som helhet.
Under 2016–2018 höjdes hyrorna alltså mindre än
inflationen.
Men det sker efter ett antal år när det varit precis tvärtom.
Det innebär att hyrorna höjts betydligt mer än KPI om man
ser det över en lite längre period – ja, faktiskt vilken period
som helst utom just 2016–2018.
HYRESHÖJNING: 18 PROCENT
Under de tio år som visas i diagrammen här intill steg
inflationen, mätt som KPI, med 9 procent. Samtidigt höjdes
hyrorna i Storgöteborg med i genomsnitt 18 procent.
Det betyder att en 65 kvadratmeter stor lägenhet, med en
månadshyra på 4 930 kronor 2008, skulle haft en hyra på
5 400 kronor 2018 om hyreshöjningarna följt KPI. Nu blev
höjningen i stället dubbelt så hög, till 5 830 kronor.
SNITTHYRORNA STEG 26 PROCENT
I den här uträkningen har vi utgått från genomsnittliga
hyreshöjningar, som redovisas år för år av SCB. Det vill säga
resultatet av årliga förhandlingar mellan hyresvärdar och hyresgäster, eller – oftast – mellan deras
organisationer.
Tittar man i stället på hur mycket de genomsnittliga hyrorna har stigit mellan 2008 och 2018 är
ökningen större: 26 procent i Storgöteborg. Det beror bland annat på att det byggts många nya
hus med höga hyror de senaste åren, samtidigt som många äldre lägenheter renoverats till högre
standard med hyreshöjningar som följd. Detta drar upp genomsnitten.
Källa: SCB

hurvibor.se/boendekostnader/kostnadsutveckling/

Dubbel kostnadsökning i hyresrätt

Bokostnaden i hyresrätt har ökat med 100 procent, mot 30 procent i äganderätt. Allmänna prisnivån (KPI) steg under samma period 48 procent.

Om bokostnaderna följt KPI skulle hyrorna varit lägre och villaägandet dyrare.

Sedan början av 1990-talet har kostnaden för att bo i hyreshus stigit mer än dubbelt så mycket som andra priser. Samtidigt har det relativt sett blivit billigare att bo i egnahem, enligt SCB:s index.

Resultatet har blivit att skillnaden mellan boendeformerna ökat, och att det numera är klart dyrare att bo i hyresrätt än i ägda boendeformer. Så har det inte alltid varit.

1991 var det ingen större skillnad i boendekostnad mellan hyresrätt och eget hus, som vi kan se i det nedre diagrammet. Hade båda sedan följt den allmänna prisutvecklingen (KPI) skulle förhållandet vara ungefär likadant nu.

Men i stället skiljer det nu ett par tusen kronor i månaden till villaboendets fördel.

Som man ser på kurvan i diagrammet överst hände det dramatiska saker med hyrorna i början av 1990-talet.

Bakgrunden är den stora skatteomläggningen 1990, som gick ut på att sänka inkomstskatterna och i stället höja skatterna på varor och tjänster, till exempel mycket av det som ingår i hyran.

Under samma period började statens subventioner till hyresboendet fasas ut, vilket ytterligare bidrog till att höja hyrorna. Under 2000-talet har boendekostnaderna i hyreshus fortsatt stiga mer än KPI.

En anledning till att hyrorna ökat mer än andra priser är att taxorna för el, värme, vatten och avfall, som tillsammans står för cirka en tredjedel av hyrorna, har stigit ännu mer. De kostnadsökningarna har förstås även drabbat boende i egnahem, men där kompenseras det med råge av att själva ägandet blivit billigare.

Ser man på kostnadsutvecklingen för villaboende, i det övre diagrammet, så märks en del av effekterna av skatteomläggningen 1990 även där. Men sedan har villaägandet gynnats av låga räntenivåer och förändringar i beskattningen.

Många villaägare, särskilt i storstäder, fick stora skattelättnader när fastighetsskatten 2008 ersattes med en lägre kommunal fastighetsavgift. Alla som äger sin bostad får dessutom rot-avdrag när de anlitar hantverkare för att bygga om hemma.

De senaste åren har även låga räntor sänkt kostnaderna i villaboendet. Uppgången 2018 och 2019 kan kopplas till höga elpriser.