Hur kväva behovet av att bli förnedrad?

Låt det ta tid, det är supersvårt att utvecklas som dominant man i en relation. Han behöver känna in hur han vill ha det. Det är nytt för honom, han behöver få ta allt i sin takt.

Och så är det så att om ni kommer överens om att han bestämmer, då är det han som bestämmer hur mycket han vill bestämma också. Det kan vara så att han vill att du ska kunna tillrättavisa honom faktiskt...det kanske inte är där han vill vara dominant.

Jag lever själv som undergiven och vi har varit i otakt många gånger och fått vänta in varandra. Sen är vi i takt igen ett tag. Vi har varit tillsammans i sju år och upptäckte våra sidor tillsammans. Ingen av oss hade varit i en D/s-relation tidigare. 

Så, tålamod är receptet. Plus kommunikation i massor. 

Jag vill gärna hoppa in i tråden igen och säga att varje förhållande måste formas utifrån de personerna som ingår i det.  Att som Dom eller ug ha en förutbestämd lista på vad/hur/när osv fungerar nog extremt sällan om man tänker sig ett 24/7 förhållande. Det funkar nog bra om man bara ses för rollspel som någon annan har skrivit i tråden, sånt har jag ingen erfarenhet av.

T ex i mitt förhållande så bestämmer min man allt. Och han vill att vi gör lika mycket av hushållsarbete. Så därför städar han lika mycket som mig. Och när det gäller organisering i skåp och lådor i köket har han överlåtit till mig att bestämma. Så där är det min ordning som gäller. Man om han vill, kan han ändra sig och bestämma att jag ska ta all dammsugning, haha... 

Vi har självklart ingen sexuell underton dygnet runt i allt vi gör. Men när han känner för det, så har vi det. Så kanske man kan uttrycka det. Självklart kan jag isa att jag är sugen på sex, men det är helt och hållet han som bestämmer när/hur/var vi har sex.  

Jag vill verkligen understryka återigen att om man som ug vill beställa dominans, förnedring eller vad som helst då är man faktiskt per definition inte ug längre. Då är man inne på att "toppa från botten" och det är väldigt få Doms som gillar det. 

Som sagt, alla förhållanden är olika och det är jätteviktigt att det känns bra för båda parter!  

Nej precis...

Men jag skrev det för att det florerar uppfattningar om att det är ug som ska styra i relationen, som ska bestämma vad man ska göra etc och det går helt emot min uppfattning. Fast, alla får tycka som de vill.