Kejsarsnitt hur känns det?

Jag var sövd så jag vet inte hur det känns under snittet. Efteråt är man lite öm. Det stramar i snittet, men helt ok. Jag var uppe och gick efter några timmar. Mitt sår var ihopsatt med metallagraffer och de var obehagliga då de drog i huden. Men de togs bort efter några dagar. Upplevde inte alls att man var helt handikappad efter snittet eller att återhämtningen var jobbig som många säger. Tycker det var rätt smärtfritt. Jävla skönt att ha ett helt underrede och kunna gå på toa normalt, utan alla dessa problem man hör om efter vaginal förlossning. Jag känner mig supernöjd.

hej
jag födde både vaginalt och genom kejsarsnitt. 1 gången vaginalt och det var det hemskaste jag har varit med om. Blev beviljad snitt nästa gång och det var det bästa....8-10 personer som bara tittar så allt går bra med dig och barnet. Barnet ute efter 2 min istället för plågeri i 30 timmar.  Dem har gjort det så många gånger innan. Nej, helt ärligt så skulle jag ta kejsarsnitt varje gång.....

Tack för era svar. Läste att man får kateter hur känns den att sätta i och ta bort?

Om ett snitt går rätt till känns det bara som tryck på magen, det gör inte ont alls men kan kännas lite obehagligt ändå så jag ville gärna hålla min man i handen. Mådde inte illa alls och kände mig trygg eftersom det fanns så mycket personal i rummet som både höll koll på bebis och mig. Med snitt eliminerar man dessutom i stort sätt risk för CP-skada. Fick en gåstol efteråt till hjälp och var uppe och gick med den bara några timmar efteråt. När jag senare skulle gå på toa glömde jag gåstolen men gick utan större problem tack vare bra smärtlindring (dvs oxycontin och oxynorm vid behov). Kunde duscha utan problem morgonen efter.

Fick smärtlindring i 4 dygn och sedan bara Alvedon och Ipren men det räckte vid det laget.

Bor du i Halland däremot rekommenderar jag att söka dig någon annanstans. Gjorde mitt första snitt där och det gick inte alls bra.

Jag har gjort planerat snitt två gånger. Båda gångerna var rätt lika, det är en väldigt standardiserad procedur.

Vid planerat snitt är man vaken. Man får spruta i ryggen vilket inte gör ont men obekvämt.

Narkosläkaren sitter sen vid huvudänden och ser till att man mår bra. Han eller hon frågade noga om jag mådde illa, vilket man kan göra, och vid det tillfälle jag svarade?ja?justerades det direkt. Narkosläkaren var noga med att jag inte skulle må illa. Jag förstod det som att det var för att illamåendet kunde betyda att man har för lågt blodtryck vilket gör att man svimmar. De ville inte att man svimmar. Att man skulle kunna kräkas sa de inget o. Jag tror inte att det är vanligt, och rimligen gör de allt de kan för att det inte ska hända. Jag tror inte att du behöver oroa dig för det.Narkosläkaren är ju där hela tiden och ser till att du mår bra.

Själva snittet går förbluffande fort och gör såklart inte ont eftersom man är bedövad. Däremot känns det att de tar ut barnet eftersom man liksom lättar från britsen när barnets tyngd lyfts av. Sen börjar barnet skrika som bara den och man får det på bröstet.

Då börjar de sy ihop och det tar lång tid. Barnet är ute efter kanske 4 minuter,sen syr de i en halvtimme.

Efter snittet är de noga med att man ska upp och röra på sig.Man springer inga marathonlopp, men de vill se att man kan ta sig till badrummet och så.Och det kan man.Man får värktabletter flera gånger om dagen så det går bra.Alvedon och naproxen eller nåt sånt.

Lite varning för naproxen!De gjorde att jag inte kunde sova. Jag slutade med dem och trodde jag skulle få jätteont men det gick bra med bara Alvedon, men då hade det gått ett par dagar. Man får med värktabletter hem och märker själv när de inte behövs längre,det tog en vecka.

Efter första snittet hade jag ont runt ärret länge om tex barnet råkade sparka där när vi låg i sängen. Det försvann efter andra snittet. Jag känner inte av ärret alls.

Man är svag i bålen ett bra tag, men det är nog inte bara pga snittet. Man ska ju egentligen inte bära när man är nyförlöst,snitt eller ej.

Det blev ett långt inlägg.Här kommer kortversionen: oroa dig inte.

Har ni haft äldre syskon? Jag har ju en dotter som kommer att vara ganska precis 2år hur går det att sköta det äldre barnet när man inte får lyfta?

Tack för era positiva berättelser. Jag bor inte i Halland så jag hoppas mitt sjukhus är bättre då.

Det kanske skulle kännas bättre om jag bestämmer mig för ett kejsarsnitt och får det beviljat att veta att jag inte kommer att behöva uppleva dotterns förlossning igen. Kan inte ens med ord beskriva hur hemskt jag tycker det känns att riskera behöva uppleva hennes förlossning en gång till.