MA vecka 18.

Själv varit med om liknande precis men att det va mitt å makens beslut att vår son fick avsluta sitt ofödda liv i v 17 + 2. Fick veta på kub att han hade missbildningar men ingen kunde säga vad det skulle leda till så vi fick leva mellan hopp och förtvivlan en månad tills vi nu fått möjlighet att börja sörja och kunna gå vidare.

Från v 12 får man begrava sitt barn om man vill. Standard på vårt sjukhus är att de (efter obduktionen om man önskat sådan) kremerar och sprider askan i en minneslund på en specifik kyrkogård där de har en lund för just bebisar. Sen kan man välja att ta hand om begravningen själv om man vill att bebis ska ligga på nått speciellt ställe.

Har du gravidförsäkring kan du ev få ut ersättning därifrån som täcker kostnad för ex en kista. De kan även ha krishantering. Jag går själv hos en kurator nu för att ta mig igenom detta.

Är så ledsen att du behöver gå igenom detta och det finns inga ord som kan göra det bättre i stunden. Hoppas du får bra stöd från vården och att du får lika bra personal som mig på sjukhuset sen <3

För föräldrarna är det ett barn från första början, vad lagen och vården säger har ingen betydelse. Väldigt okänsligt att påpeka en sån sak eftersom det inte gör någon skillnad på ifall ts får lov att begrava sitt barn eller inte.