Jag gick in i väggen 2017. Hade då mått dåligt i två års tid minst. Jag föll ihop och åkte in på sjukhus. Hade månaderna innan ångest dygnet runt, mitt korttidsminne var helt borta. Jag förstod inte enkla meningar, de betydde inget i mitt huvud. Hade inte klarat att läsa en bok det senaste året, jag blev överväldigad av alla bokstäver på sidorna.
När jag pratade med min läkare fick han skriva ner väldigt kortfattat och konkret vad vi sagt under mötet, för jag kom inte ihåg det. Sedan satt jag i två dagar efteråt och försökte få ihop meningarna och vad de betydde.
Jag var sjukskriven ett halvår och gick sen sakta tillbaka till arbetet. Jag är fortfarande påverkad med försämrat minne och ökad stresskänslighet. Jag tittar inte på tv längre, jag klarar inte av det.
Vad jag vill säga med detta är att man ska ta detta på allvar - i tid. Stanna inte kvar på en arbetsplats där det oftast är stressigt och överbelastat. Lättare sagt än gjort, särskilt nu i Covid-19 tider och det är svårt med jobb, men försök. Säg nej till arbetsuppgifter. Se till att göra något positivt regelbundet. Något som ger dig något. Sov ordentligt. Ät regelbundet.
Många tror knappt att utmattning finns, att det är ett påhitt. Men det gör det och det är hemskt att tappa delar av sig själv.
Så ta hand om dig TS. Tänk över hur du har det och vad du kan göra för att må bättre.