Hade bara tre rätt. Jag har inte hört talas om Sunnanäng. Min dotter är sex år och gillar "Alla vi barn i Bullerbyn", därför visste jag hur den började. Jag har nog inte läst någon annan bok för henne faktiskt (av Astrid Lindgren alltså). Vi testade Emil men den gillade hon inte. Jag tycker det finns många andra böcker som är mycket bättre och som vuxen är jag inget stort Astridfan.
Läs Sunnanäng. Läs de andra korta berättelserna också. Den, "Tu, tu, tu", "Spelar min lind, sjunger min näktergal", och "Junker Nils av Eka", är lite mer "vuxna" med livet, och döden, i fattig-Svergie i fokus. Berättelserna som ingår i "Nils Karlsson-Pyssling" och "Kajsa Kavat" är lite mer lättsamma, men fortfarande inte samma som de absolut mer lättsamma lång berättelser som Emil, Bullerbyn, Madicken osv. Alla Astrids böcker har sina djup och sina mörker, ibland i fokus och ibland i perifirin, och det är, enligt mig, det som gör de läsvärda även för vuxna.