Ja det kan man undra :P
Åh okej, ja den sticker ju definitivt ut från mängden den där dippen. Hoppas så att det kan få bli vår tur!
Berättar du för din partner om symtom eller håller du det för dig själv? :-P vet ju att man tänker olika om hur man vill göra!
Spännande! Håller tummarna.
Själv är jag på ÄL+4 och försöker fortfarande förstå mig på hela grejen med tempning. Igår gick min temp ner från 36.36 till 36.29 och imorde var den uppe på 36.64 igen.
Hur ska man läsa av tempen efter ägglossning? Är tempen fortsatt hög efter ägglossning till BIM dagen är man gravid eller hur funkar det?
detsamma för dig!
Jag har inte sagt något ännu pga skulle det inte bli något så skulle han bli ännu mer besviken än jag så vill inte spä på liksom. Men jag skulle väldigt gärna vilja berätta bara för att dela upplevelsen men som det är just nu får jag hålla det för mig själv. Du då? :)
Fan att man ska vara så nyfiken! Jag kunde inte sova alls inatt så har varit vaken större delen. Där vid 03.30 var jag så fruktansvärt kissnödig och jag kunde inte låta bli att ta ett tidigt test.. så dumt! Det var negativt och nu är jag bara nedstämd. Kunde iofs somna om en liten stund efter detta vilket var positivt men ändå! Jag vet att det fortfarande är tidigt att testa nu så det finns ju fortfarande en möjlighet men just nu känns allt hopp bortblåst..
Tro på magkänslan, den ska man inte underskatta :)
får försiktigt ha hopp :-PJa det är ju det!
Tack! Ja alltså det var ju ändå ett CB early men har hört så både och om dom?
Åh vad spännande! Håller tummarna att det går vägen <3
Jag har haft en stickande känsla av och till idag.
Jag förstår precis hur du känner, tänker exakt samma tanke.
!!
Jag håller på att bli knäpp. Kan inte sluta tänka om och men.. tänk om jag är gravid, tänk om jag inte är det, tänk om jag kommer få missfall, tänk om något är fel, varför känner jag som jag gör nu om jag skulle ha negativt test sen.. ja, ni fattar. Vet inte vart jag ska ta mig till..?! Behöver att tiden går fortare plus att jag behöver få ett plus sen såklart.. :-P
Förstår precis dina tankar...Och i mellanåt tror man seriöst att man har fått något fel i huvudet :-P
Man målar upp bilder hur man ska berätta för de närmaste o dem på jobbet. Man vill bara spola fram tiden!
Haha herregud vad jag känner igen mig :P Alla om och men och kanske som flyger runt i hjärnan 24/7. Levde på hoppet igår, inställd heela dagen idag på att det inte blir något denna månad och nu pendlar jag mellan hopp och förtvivlan.
Haha ja det är fruktansvärt egentligen.
Åh okej vad spännande! :D
Jag är bra sugen att testa innan också, man vill nog vänta så får försöka ta en dag i taget. Har man bara kommit över morgonen så känns allt lite lättare bara för att man gjort sig av med morgonurinet, haha! Låter ju helt sjukt men jag känner så att då måste jag vänta en dag till.
Jaså? Åh jag håller tummarna såå för oss båda <3
Hahaha vad kul XD Ja precis, lär ju uppdatera här ändå oavsett vad jag gör.
Fler än jag som tycker det är lite "jobbigt" eller nervöst inför att testa ? Vill ju så gärna ha ett plus och nästan så länge man inte vet så är det lättare?
Ingen mens ännu, men totalt blankt test nu på morgonen cd28(brukar ha 28/29 dagars cykel). Bröt sönder testet av ren besvikelse.. Vet att det finns ni som försökt bra mycket längre och gått igenom mf osv och jag känner för er så mycket. Men just nu känner jag mig bara så trött och besviken på detta försökande utan resultat. Har haft seriös barnlängtan i sådär 5-6 år, men min man ville vänta till efter vi gift oss så det gjorde vi.. Lycka till ni andra!
Tack fina ni för stöttande ord! Jo, visst är det så att man har rätt till sina känslor men ville ändå visa medlidande till er för jag kan bara tänka mig hur tungt det måste kännas ibland. <3
Detta var vårt 6:e riktiga försök, men haft en paus + några halvdana försök sen ungefär september/oktober. Ringde min mamma förut för att få ventilera lite och hon tyckte att vi skulle ansöka om utredning efter sommaren om vi inte lyckats då, så det är väl tanken.
Åh.. Lisen91, känner med dig! Jag har också varit typ en zombie idag.. bara gått mellan apatisk, arg och ledsen. Men vad skönt att du fick en ventilera lite med din svägerska även om det är trist att de också kämpar. Alltid skönt med någon som förstår! Har pratat med några av mina nära, men känner inte direkt att någon kan förstå helt då de antingen blivit gravida fort eller inte har barn än. Blev mamma som fick bli bollplank, för trots att hon fick sina 4 barn utan svårighet så är hon ju ändå en trygghet oavsett hur gammal jag än är.
Emmylucy, ja visst är det frustrerande att vänta in sin partner och att de tar så lättvindigt på bebisverkstaden i vissa fall. Jag försöker hålla en lagom nivå vad gäller ventilering med honom, inser att det kan skada relationen om livet bara handlar om att lyckas få barn, så bra att kunna ?sprida? känslorna lite utanför vår bubbla också..
En stor virtuell kram på er allihopa! Vi är verkligen kämpar och våra framtida barn är lyckosamma som haft såna ihärdiga föräldrar/mammor som kämpat för dem.