Sjukskrivning för stress?

Chilla Gunilla!

Du ställer för stora krav på dig själv. Du kan inte göra allt.

Våga släppa ansvar till dina elever. För den som får ansvar, tar ansvar. Och det är det en bra lärare gör. Låter eleven ta ansvar.

Andas ut. Ta en promenad. En kort räcker. Ta en till.

Stanna upp i steget på vägen till bilen. Sätt ansiktet i solen om så bara för några sekunder. Beröm dem omkring dig. Höj ögonbrynen. Le. Sträck på dig.

Du gör säkert ditt bästa och kämpar.Men personligen är din hälsa viktigast.Värdera rätt.

Vad är det som gör det så jobbigt? Måste ni sköta distansundervisning för hemmavarande elever vid sidan av den ordinarie undervisningen? Måste ni torka av skolmaterial efter dagens slut? eller vad?

Att aldrig ha tid med det som ska göras. Våra dagar har ingen paus, under lunchen jobbar vi också. All planeringstid äts upp av att vikariera (speciellt under pandemin, att aldrig veta hur en dag blir är jobbigt och vikarier från vikariepool tar vi inte in nu), lösa konflikter, agera polis/väktare /kurator etc. Jag är mentor för 30 elever som alla är i behov av olika saker. Jag förväntas hålla lektioner men har inte tid att förbereda eller efterarbeta dem eftersom planeringstiden försvinner. Jag förväntas sätta rättssäkra betyg utan att ha tiden till det. Jag rastvaktar, ringer föräldrar, skickar hem elever som är sjuka (och ser dem komma tillbaka redan nästa dag igen). Jag förväntas hinna allt som om det inte var en pandemi, som om det ens fanns tid till det innan pandemin. Det går inte att säkerställa kvaliteten i detta helvete. Alls. Stressen över att få corona mitt i detta är enorm, jag träffar flera hundra elever varje vecka. Vi har jättemånga som är i behov av särskilt stöd och det funkar inte att hinna med det också i dessa tider. Ledningen är inte heller bra, allt ansvar puttas över till lärarna. När jag kommer hem ska jag ju hinna med min egen familj också... Och då är min ork slut redan fyra timmar innan jag kommer hem. Och sen sova, vakna och in i elden igen.

Att torka av skolmaterial vid dagens slut finns inte tid till. Sånt gör ingen, varför göra det när ingen ändå kan hålla avstånd i skolan.

Går inte. Jag har ansvaret i slutändan. Jag kan inte bara släppa allt och tro att eleverna reder sig. För det gör de inte. Och då får jag skiten.

Men usch vilken förolämpande kommentar. Känner du ingen som jobbar i skolan, har du verkligen noll förståelse för hur det är att jobba i skola?! Allt mer läggs på lärarna men ingen extra tid. Att planera och genomföra lektioner är det lilla. Alla möten, olika aktionsforskningar, papper som ska läsas och fyllas i, undersökningar, anpassningar till alla slags olika problem osv tar en jävla tid helt enkelt. Jag är ingen lärare, men jobbar i skola. Detta är inget som de kan välja bort..

Eftersom du har gått in i väggen tidigare så vet du ju hur det är. Så tycker att du ska lita på dina signaler att du är på väg åt det hållet igen om du inte gör något!

Har du pratat med din arbetsgivare och vad fick du för respons i så fall?
Om din AG tar detta på allvar så kanske du kan få avlastning under en period, eller tillfälligt andra arbetsuppgifter utan att behöva bli sjukskriven? Ingen tjänar ju på att en medarbetare blir sjukskriven liksom!
Undrar också om du kontaktat med vården angående detta och får hjälp genom dem? Tycker att det är viktigt att lämna lite prover så att det går att utesluta att det är något annat fel som påverkar din ork. Går ju även att få hjälp med avslappningsövningar och samtal..

Att vara deltidssjukskriven blir för vissa nästan ännu mer stressande då arbetsuppgifterna inte minskar i samma omfattning som man är sjukskriven tyvärr! Man får bara mindre tid att utföra arbetsuppgifterna på!

Om du funderar på deltidsjukskrivning så kan du jobba max 75% om du önskar sjukpenning på den delen du är sjukskriven.

Var rädd om dig!

Om du behöver jobba fler timmar än du borde, klaga till skolledningen. Om det bara är stressigare pga situationen, gilla läget. 

Jag pratade med min chef redan förra året. Fick "avlastning" med förkortad dag men alla lektioner skulle vara kvar. För att de inte kan hitta nån på kort varsel att ta över mina lektioner. Och någon som kunde ta min mentorsklass fanns inte heller. Så... Elevernas rätt till lektioner och mentor är viktigare än min hälsa. Idiotiskt med tanke på att det inte blir några lektioner om läraren blir sjuk... Så jag pratar inte med chefen mer om det, tyvärr.

Ska nog prata med vården om detta. De jag har störst ansvar över är mina egna barn, de behöver friska och glada föräldrar. :'(

Tråkigt att höra att din chef inte tar dig på allvar! Har du inte blivit erbjuden någon hjälp via företagshälsovården? Tror att det brukar finnas mer (och snabbare) att tillgå där än genom VC.

Fråga chefen hur hen löser situationen om du blir sjukskriven!? 

Hoppas du får bra stöd av din partner m.m. i alla fall!

Nej, jag känner ingen som jobbar i svenska skolan, därfor frågar jag, speciellt vad gäller pandemin. Samma tidsbrist har vi ofta i privat industri, vi har lunchmote på lunchmote och obetald overtid då man 'alltid' ska finnas tillgänglig är norm där jag jobbar. Ska man hinna fixa klart något vilktigt blir det ofta på kvällstid.

Man får ibland bara lägga det som kan läggas på hog och dra ner på kvaliteten, det borde gälla även lärare. Ha t ex barnen läsa en egen bok en lektion for att hinna planera nästa lektion. En bra lektion är ju bättre än två dåliga.

Byt jobb!

Jag skulle säga att du naturligtvis behöver vara sjukskriven. Men också att du behöver förändra din situation.

Sök andra jobb. Du behöver inte nämna att du är sjukskriven. Troligtvis kommer du heller inte bli det mer än en månad i taget, och alltså ännu mindre anledning att berätta om sjukskrivning som snart är slut.

Du kan vara sjukskriven på deltid. Men jag har svårt att se att det skulle ta bort din stress. Troligtvis kommer det bara vara ännu mer arbete som aldrig bli gjort och som du är stressad över.

Sedan kanske du får vara inställd på att det är rimligt att tro att det är stressigt även på andra arbetsplatser just nu. Så en sjukskrivning nu är viktig, även om det är mindre stress på en ny arbetsplats så riskerar du att vara lika stressad om du inte får ett avbrott innan du börjar på ny arbetsplats

På min skola kan vi inte planera på lektionstid. Eleverna behöver ständig stöttning med allt mest hela tiden och att hålla ordning och säkerställa arbetsro är något vi aktivt måste arbeta med hela tiden. Dessutom kanske jag inte ens befinner mig i den sal som jag ska ha nästa lektion i och kan då inte fixa med materialet till den lektionen heller, utifall att jag skulle få några minuter till det.

Jag är så trött på att arbeta med människor, ha ansvaret över deras utbildning och verktyg inför världen och samtidigt inte få verktygen (tiden) för att klara av det uppdraget.

Inget från företagshälsovården. Vet inte ens hur jag kommer i kontakt med sånt.

Min man är det bästa stödet jag har nära mig. Mina föräldrar också, jag upplevde en utbränd mamma under min uppväxt. Det var på den tiden utmattningssyndrom "inte fanns". Mitt klaraste minne från den tiden var när hon låg på soffan med stängda ögon och "tittade" på tv, vänd bort från själva tvn. Det var nåt mästerskap i skidor vill jag minnas. Hon har fortfarande kvar en låg dos av sin medicinering från den tiden. Inser mer och mer att jag inte vill hamna där.

Om du är så stressad så kommer det inte räcka med sjukskrivning på deltid. Du kan börja med att sjukskriva dig själv i två veckor till att börja med, det kräver inget sjukintyg, men du måste gå till läkare för bedömning och antagligen fortsatt sjukskrivning så länge hen anser att det behövs. Om du inte tar hand om dig kommer du att bränna ut dig med permanenta skador som följd.

Prata med din rektor igen! Jag är lärare själv, vet hur det är... Men kanske kan chefen i alla fall göra NÅGOT för att avlasta? Du kanske kan få slippa alla möten en tid t.ex.

Prata med ditt fackombud. Då kan du få konkret hjälp hur du ska göra när du inte hinner. T.ex. skriva upp all förtroendetid, hjälp med formuleringar till chefen när tiden faktiskt är slut etc. Finns inte tiden så finns den inte, facket brukar kunna hjälpa till att kommunicera just det. Måste du vikariera för en kollega blir din egen lektion inte förberedd, så är det bara. Det blir en sämre lektion och det drabbar elevernas lärande - skriv ihop det med hjälp av facket så finns det skriftligt om/när dina elevers resultat ifrågasätts.

Jag vet hur svårt det är när eleverna drabbas... men om tiden inte räcker är det ju inte ditt fel, det är viktigt att komma ihåg. Det är inte du som sviker eleverna, det är systemet som inte fungerar som det borde.

Lyssna på dina signaler nu och ta en paus. De blir inte bättre av sig själva, du behöver en förändring. Gå en daglig promenad. Gör avspänningsövningar. Du har säkert påsklov nu, sjukskriv dig sedan 2 veckor på egen hand. Utvärdera om detta räcker för att hålla dig över ytan till sommarlovet. Annars kontakta vårdcentralen. Byt jobb i sommar när du orkar se sig om efter andra jobb. Lärare har eftertraktad kompetens även i andra branscher.

Här får du bra råd i det citerade inlägget. 

Jag förstår att det tar emot när man vill göra ett bra jobb men går det inte så går det inte och då är det systemfelet man måste belysa och inte klandra sig själv. Min mamma jobbar inom vården och har även haft fackliga uppdrag för Vårdförbundet och hon säger att många yrken i offentlig sektor (undersköterska, sjuksköterska, lärare, fritidspedagoger, lokalvårdare, måltidspersonal m.m.) går runt på den eviga skuldbördan som individer känner, att man täcker upp för varandra, jobbar övertid för att hjälpa kollegor och inte "sätta dom i skiten". Hon menar att de anställda känner sånt ansvar (som de lägger på sina egna axlar) gentemot brukare, patienter och elever att det liksom går runt fast det inte borde för att resurserna är för få, arbetsmiljön är för dålig etc.

Nu är min mamma snart på väg att gå i pension men hon ångrar att hon själv inte fuckat upp mer, låtit saker ske istället för att släta över, täcka upp, vända ut och in på sig själv, känna dåligt samvete gentemot kollegor och patienter. Ja, det tar självklart emot när tidsbristen/resursbristen handlar om att andra människor får lida av det, att en patient inte fick såret omlagt i tid, eller Inga-Lill inte fick duscha på en vecka, eller när elever inte får rätt utbildning. Men om man aldrig fuckar upp och visar på vad som går fel, hur ska man då komma till rätta med systemfelet? Så länge man gör det på rätt sätt, t.ex dokumenterar signalerat missnöje till chefen i skriftlig form, har kontakt med facket/skyddsombud osv så att det finns svart på vitt "jag/vi har försökt, men vi har inte fått mer resurser, därför har det blivit såhär", så är det mindre risk att skiten faller tillbaka på individer utan istället riktas uppåt. 

Förstår att tex rektorer eller mellanchefer inom offentlig sektor också har ett skituppdrag med dåliga förutsättningar men man måste börja gräva någonstans, då måste rektorer och andra chefer i sin tur göra samma resa uppåt mot sina huvudmän och chefer. Men offentlig sektor idag går runt på "dåligt samvete" och "goodwill" från de anställda som lägger alla tillkortakommanden på sig själva istället för att rikta strålkastaren på att hela systemet är fel från början. 

Sorry för ett långt sidospår. Vad jag ville säga är: lägg inte skulden på dig själv för att du inte hinner med. Systemet är riggat för att du inte ska hinna med. Det är typ helt normalt att inte hinna med. Men trots det så måste du tänka på dig själv och om du känner dig sjuk och att hälsan ta stryk så gör det som är bäst för dig. Och släpp det dåliga samvetet gentemot dina elever, lärarkollegor och övrig skolpersonal som du kanske känner. 

Fast det går inte riktigt att genomföra. Jag har aldrig varit på en lektion där det går att "släppa" eleverna med tystläsning en hel lektion. Man behöver vara i rummet, se till eleverna, tysta de som ballar ur, sen finns det de som springer ut och in av diverse anledningar. Många barn tycker inte om tyst läsning, många barn har svårt för läsning, sitta still och att bara befinna sig i klassrummet. Att då som lärare försöka planera blir knas. Jag förstår din tanke och den är bra. Men det som skulle behövas är mer tid för planering, luft mellan lektionerna, precis tvärtom som det är nu. Nu med pandemin så är det helt galet, vikarier tas såklart inte in, utan då blir det upp till befintlig personal att täcka upp. Vi har personal som går från lektion till lektion hela dagen, (förutom 30 min lunch).

Det är svårt att förstå om man inte har nån insyn alls i skolan. Det är så mkt man borde göra och släppa på, men det är barn vi har hand om, vi kan inte släppa dem för att tänka på oss själva.