Oetiskt med äggdonation

En reflektion från mig som ÄD-mamma.
För mig har gener aldrig varit viktiga, vilket jag anser är förutsättningen för att ta emot donerat ägg.
Jag är biologisk mamma och donatorn är just en donator som donerar en cell som kan bli ett potentiellt liv
Att berätta för min dotter om hur hon blivit till har alltid varit prio ett.
Vi har pratat om det med henne sen hon var ett och ett halv år och det har blivit en vetskap på ett naturligt sätt för henne.
Hon har rätt till sitt ursprung, och om hon vill träffa donatorn så ska hon göra det.

Här på ÄD-forumet har det varit stora motsättningar mellan mammor som med flit valt tex Ryssland för att göra ÄD så att barnet aldrig får veta vem donatorn är och de mammor inklusive mig som tänker tvärtom.
De barn som kom till utomlands kommer på ett eller annat sätt få veta hur det ligger till, och dessa barn kommer att hamna i en livs/identitetskris av stora mått.
Det är inte okay och jag fördömer detta tankesätt.

Läs gärna lite om epigenetik.

För det första vet vi inte ens med 100 % säkerhet hur mycket miljön i livmodern spelar roll på generna, epigenetik nedärvs i otroligt låg nivå. Eventuellt mindre än 1 %. Det vi tror är t.ex. att negativa händelser under graviditeten kan påverka, t.ex. svält vid hyperemisis eller graviditetsdiabetes. Forskning visar dock att ni ÄD-mammor enormt snabbt anammade epigenetiken som OTROLIGT viktig och stor hos foster, troligen för att känna er som riktiga mammor när ni inte är det. Inte mer så än en surrogatmamma. Eller en adoptivmamma. Bra att ni är ärliga med dottern att du inte är hennes mamma!

Jag ser det som ganska självklart att miljön barnet befinner sig i, både som ofött och som fött, påverkar det. Men jag har ingen koll på vilken vikt det läggs på detta i samband med donation. Kan du förklara? (Jag har läst kurser i cellbiologi och genetik på universitetsnivå och är inte främmande för olika epigenetiska mekanismer, så var inte rädd för att använda fackspråk)

Nej det var inte vad jag frågade efter. Det jag ville veta var inte hur donation går till, utan varför epigenetik skulle vara viktigt i dessa sammanhang. Du uppmanar ju i något inlägg ovan att man ska läsa på lite om epigenetik. Varför då?

Brukar inte kommentera särskilt ofta men kan inte låta blir. Jag är mamma till en äggdonationstjej. Hon har tillkommit här i Sverige. Vi har inte betalat ett öre för att få henne (förutom läkarbesök), vår donator har heller inte fått betalt förutom en liten ersättning för inkomstbortfall, mediciner etc. Så att köpa sig ett barn handlar det verkligen inte om. I Sverige vill man också att donatorn ska ha egna barn innan de donerar så att de ska förstå den känslomässiga biten. Innan vi blev godkända för äggdonation hade vi ett obligatoriskt samtal med en kurator om hur vi såg på äggdonation, vårt eventuella barns ursprung. Att berätta för barnet om det samt om vårt kontaktnät och att berätta för dem. Så visst har vi blivit utredda om huruvida vi är lämpade som föräldrar. 

Vår dotter fyller 8 i år, det var en självklarhet för oss att berätta om snälla flicka vi fick bebisägg från så hon är fullständigt medveten om hur hon kom. Har berättat att hon kan få träffa snälla flickan/donatorn när hon blir vuxen, då tittar hon frågande på mig och frågar varför skulle jag vilja det, du är min mamma. Inser självklart att hon kan komma att ändra sig och kommer givetvis fortsätta prata med henne utifrån den ålder och livsfas hon befinner sig i. Våra närmast anhöriga och vänner är också insatta i hur hon kom till så det är absolut ingen hemlighet. Sedan är det inget jag diskuterar med kreti och pleti. 

Kan för mitt liv inte förstå hur någon annan än den man vuxit upp med kan vara ens förälder. Föräldraskap handlar om att finnas där i vått och tort, att ge barnet de bästa förutsättningarna i livet. Utan mig och min man hade hon inte funnits till, precis som ett barn som tillkommit på "vanligt sätt". Uppväxt, trygghet och miljö är det som utgör ens bakgrund, inte DNA och en person man aldrig träffat. 

Någon pratade om förväntningar på likheter hos barnet vilket jag tycker som stenålderstänk. Vår dotter är sin egen, med sina egna egenskaper, förmågor och intressen. Skulle aldrig drömma om att överföra min identitet på henne, hon ska bli den hon vill och leva sitt liv. Så tror jag varje sund förälder resonerar. 

Så med detta som bakgrund kan jag inte för mitt liv förstå vad som skulle vara oetiskt med äggdonation. 

Men är du på allvar när du skriver detta? Du talar alltså om en 8-årig flicka?? Och menar på fullaste allvar att du ställer krav på att hon ska förstå vad en äd innebär.
För det första kan du inte garantera att hon inte kommer att undra senare när hon vet vad det innebär.
För det andra är det väldigt osympatiskt av dig att helt totalt Ignorera det faktum att många människor lider av att inte känna till sitt biologiska ursprung. Många, många människor gör detta dagligen. Hos adopterade råder en stor psykisk ohälsa kring detta.
De adopterade jag känner förstod inte riktigt vad detta innebär när de vad i din dotters ålder, det kom senare.
Att förutsätta från början att det ÄR så att det skulle vara oviktigt för barnet innan barnet ens fötts är väldigt okunnigt och därmed oetiskt. För att du tycker att det är oviktigt helt enkelt. Vad får dig att tro att du har tolkningsföreträde i detta?
Rötter kan man vilja söka upp oavsett hur bra relation man har med fosterföräldrar/icke-genetiska föräldrar. Det är två helt olika saker. Och att då när man känner till den här problematiken , aktivt sätta fler barn till världen som riskerar att hamna i samma problematik känns väldigt ologiskt.
Att sedan jämföra ett kuratorsamtal med en ordentlig föräldrautredning är också sjukt. Du vet lika bra som jag att du inte får någon personlig påföljd om du nu skulle undanhålla detta för henne. Eloge till dig för att du varit ärlig mot henne i alla fall.

Risken finns ju att hon vill ha kontakt om hon förstår vad det innebär. Nu går ju hela hennes barndom.

Exakt! Men enligt vissa här så trollas de generna bort och helt plötsligt på något magiskt sätt blir de deras biologiska barn. Undrar om de driver?

Hur menar du att dina gener skulle kunna påverka ett embryo som kommer från en annan kvinnas äggcell?

Ingen risk förlåt mig en möjlighet egentligen. Fel uttryckt av mig. Hon blir snuvad på sin kontakt med den genetiska mamman hela sin barndom. På vilket sätt har någon här varit otrevlig? Tycker det är mest otrevligt mot barnen detta som används som brickor i något spel.

Så jag frågar igen - hur skulle dina gener kunna påverka ett embryo som består av ett ägg från en annan kvinna? Exakt hur?