Forum Relationer - Kropp & själ
Varje medlem är ansvarig för sina inlägg.
  • Hjälp mig förstå min hustru

    Tor 15 apr 21:21 Läst 0 gånger Totalt 27 svar
    Visar endast inlägg av Tobbes - Visa alla inlägg
    Tor 15 apr 21:21

    Jag och min fru träffades för 12 år sedan, allt var som det brukar vara i början av ett förhållande, vi hade sex flera gånger om dagen osv. Med åren har saker uppstått som att jag var dum nog att vara otrogen, vi har bearbetat detta och hon säger att hon kommit över det. (Detta skedde när vi vart tillsammans i ca 1 år.) Med åren har vi fått 4 barn och gift oss. Men till och från hamnar vi i tjaffs då hon anser att jag gör fel, eller att jag är för närgången och vill ha sex hela tiden. Jag kan inte säga mycket åt henne för att de ska räcka för att hon ska dra igång allt. Sen nån vecka tillbaka slutade hon prata med mig och ignorera mig totalt. Jag ifrågasatte detta och fick tillslut till svar att hon måste rannsaka sig själv och komma på vad hon vill göra med sitt liv. Efter att vi pratat i flera timmar lyckas jag få ur henne att hon inte vill skiljas men att hon måste få ordning på sitt liv men jag blir ändå orolig då jag absolut inte vill skiljas. Även här kom vi in på sexfrågan och jag fråga rakt ut om hon vill ha sex de få gånger vi har de, och får till svar att de flesta gångerna släpper hon till bara för att jag ska få som jag vill, vilket fick mig att må fruktansvärt dåligt då jag hela tiden trott att hon är lika villig som jag, (enligt vad jag kan tyda när vi myser) jag ifråga satte om hon tänder på mig över huvudtaget längre och fick till svar att de gör hon. På frågan hur jag ska veta att hon inte vill ha sex svarade hon att hon får väl vara mer tydlig. I allt detta har min svartsjuka vuxit samtidigt som oron växt för att förlora henne. Pratade med henne om detta och hon förstod inte varför jag var svartsjuk. Senast för nån dag sen säger hon från ingenstans att hon kommer kontakta en familje rådgivare så vi får gå och prata, men jag känner att mitt psyke håller på att brytas sönder totalt av detta, mest då hon stängt av totalt och inte visar nå känslor över huvudtaget längre. Detta är endast emot mig, så fort hon pratar med vänner så är hon precis som vanligt. Jag frågade nu senast om jag ska se henne som nin fru eller min vän, då hennes krav om totalt avhållsamhet känns som att vi är vänner.

    Det är första gången jag skriver i en sån här grupp så ber om ursäkt om det är rörigt.

    Är det någon som kan hjälpa mig att förstå vad jag gör för fel? Är det jag som är översexuell, eller kan allt hänga ihop, svartsjuka föder oro, oro föder bekräftelse behov och bekräftelse behov gör att jag vill ha sex och känna närhet. Vad ska jag göra?

  • Tor 15 apr 22:07 #6

    Som jag skrev så är jag inte kvinna så jag har antagligen inte samma tänk därav jag ber om hjälp här då jag antar att det finns andra i denna situationen.

    Psykolog och rådgivning är för mig något "pinsamt". Jag känner mig misslyckad när jag inte klarar av att lösa problemet själv. Men jag antar att jag får svälja den stoltheten och testa.

    Mitt största problem är att detta håller på att dra in mig i psykiskt dåligt mående, och då stänger jag av allt. Därav börjar jag få panik på de här då jag inte vill hamna i den situationen igen (har vart där tidigare).

    Men om jag förstår er rätt så bör jag följa med på rådgivningen och inte vara så på under tiden.

    Läste igenom själv hur jag formulerat mig och förstår att de kan låta konstigt, så för att förtydliga det hela så är inte sex ett måste utan har bara blivit en grej i allt. Jag har inga problem att bara ligga och mysa och att de stannar där. Men känslan av allt plus att hon inte vill ha sex har gjort detta förmodligen större än vad de igentligen är.

  • Tor 15 apr 22:09 #8

    Som jag skrev så är jag inte kvinna så jag har antagligen inte samma tänk därav jag ber om hjälp här då jag antar att det finns andra i denna situationen.

    Psykolog och rådgivning är för mig något "pinsamt". Jag känner mig misslyckad när jag inte klarar av att lösa problemet själv. Men jag antar att jag får svälja den stoltheten och testa.

    Mitt största problem är att detta håller på att dra in mig i psykiskt dåligt mående, och då stänger jag av allt. Därav börjar jag få panik på de här då jag inte vill hamna i den situationen igen (har vart där tidigare).

    Men om jag förstår er rätt så bör jag följa med på rådgivningen och inte vara så på under tiden.

  • Fre 16 apr 14:48 #20

    För att förtydliga så var min otrohet en tid för 11 år sen när jag var kraftig alkoholberoende (ingen ursäkt jag vet). Idag har jag varit ren i 8 år och på vägen har vi fått barn, 

    Jag är i övrigt snäll och tillmötesgående och ställer inga höga krav.
    Och nej jag frågade inte om sex direkt det var något vi kom in på när vi pratat en stund.

    Tack till alla ni som skrivit och hjälpt mig få insikt i det hela.
    Tid bokad på Familjerådgivning så får vi se vart vi landar i det hela.

Logga in
Bli medlem
Svara i tråden...

Innehåll