Hjälp mig förstå min hustru
Jag tror det är en bra grej att gå till en familjerådgivare. Denna kan hjälpa er med er kommunikation, bena ut vad som är problemet och så vidare.
Inlägg från: Embla twopointoh
|
-
-
Ditt inlägg är en blandning av klokhet, och en dumhet.Tecum skrev 2021-04-15 21:57:03 följande:
Men att hon vill ta hjälp av familjerådgivning är ju jättebra, vad har du emot det? Då bli hon tvungen att säga hur hon känner och varför hon inte vill ha sex. Plus att hon måste lyssna på dig, kan inte springa ut ur rummet eller tysta dig. Ofta är det stora problemet att ena parten inte vill kännas vid att det öht finns problem.
Sen är det tydligt att hon (åtminstone just nu) inte känner sig attraherad av dig och även saknar kärlekskänslor. Läget är allvarligt och du måste se familjerådgivningen som er stora chans att rätta till saker. Det du INTE ska göra är att lägga dig platt och bara försöka vara till lags, det kommer att fjärma henne än mer. Dina känslor och behov är lika mycket värda som hennes. Tro inte heller att hennes avståndstagande beror på att ni har fyra barn, det är bara en undanflykt som kvinnor tar till när de tappat attraktionen. Felet ligger djupare än så.
De flesta kvinnor jag känner har haft liten eller ingen sexlust när de ammat, inte fått sova ordentligt på månader (eller år...) och/eller när deras man inte förstår detta utan "tjatar" om sex, så någon "undanflykt" är det inte. I alla fall inte för alla. Det har inte alls nödvändigtvis med att göra att man har tappat attraktionen och/eller inte har några kärlekskänslor, ibland är man helt enkelt för trött och har för många krav på sig i vardagen för att vilja ha sex. För de flesta blir det bättre allt eftersom barnen blir äldre, speciellt om man kunnat ha en rak och öppen kommunikation under de tuffa åren.
Att ha olika grad av lust i ett förhållande är problematiskt, men det löser man med kommunikation, förståelse, insikt och kompromisser, inte genom att avfärda den andres känslor som "undanflykter". -
Det är inte fel att be om hjälp, du är inte mindre kompetent eller sämre som människa för att du behöver hjälp ibland. Speciellt inte med en sådan skör och vacker sak som ett äktenskap. Vad är värst, att behöva hjälp eller att behöva skiljas?Tobbes skrev 2021-04-15 22:07:19 följande:
Som jag skrev så är jag inte kvinna så jag har antagligen inte samma tänk därav jag ber om hjälp här då jag antar att det finns andra i denna situationen.
Psykolog och rådgivning är för mig något "pinsamt". Jag känner mig misslyckad när jag inte klarar av att lösa problemet själv. Men jag antar att jag får svälja den stoltheten och testa.
Mitt största problem är att detta håller på att dra in mig i psykiskt dåligt mående, och då stänger jag av allt. Därav börjar jag få panik på de här då jag inte vill hamna i den situationen igen (har vart där tidigare).
Men om jag förstår er rätt så bör jag följa med på rådgivningen och inte vara så på under tiden.
Läste igenom själv hur jag formulerat mig och förstår att de kan låta konstigt, så för att förtydliga det hela så är inte sex ett måste utan har bara blivit en grej i allt. Jag har inga problem att bara ligga och mysa och att de stannar där. Men känslan av allt plus att hon inte vill ha sex har gjort detta förmodligen större än vad de igentligen är.
-
Nu ska jag resonera anekdotiskt, men även jag upplever att det är inte sällan som mannen blir väldigt förvånad över att kvinnan vill skiljas, eftersom han trodde att allt var bra. Jag har hört fler än en kvinna säga att de försökt diskutera problem, mannen vill inte lyssna, hon slutar vara öppen med sina tankar och istället växer hennes beslut fram i tysthet. Allt medan mannen går omkring och tror att de har det ganska bra.Lönnsirap skrev 2021-04-17 21:11:19 följande:Jag lägger inte allt på mannen. Jag konstaterar bara att män förvånadsvärt ofta tror att allt har blivit bra i relationen när en kvinna är på gott humör och att saker som hon sagt inte längre är viktiga.
Många män inbillar sig att relationen är bra för att de själva har det bra.
Hade det varit TS fru som skrivit en trådstart hade jag nog påpekat andra grejer. Men det spelar ingen roll vad hustrun "behöver jobba med" det vet väl TS själv. Och personligen tror jag det är mest konstruktivt att jobba med sig själv, även om relationer är ett samspel. -
Kommunikation är viktigt, absolut. I det ingår såklart att försöka uttrycka vad man menar så att den andre förstår, men även att lyssna på rätt sätt. Bristande kommunikation är sällan bara den ena partens fel. Och enligt min upplevelse, så har faktiskt många kvinnor sagt vad de känner och vill till mannen, gång på gång på gång, som inte lyssnar ("Sluta tjata, kvinna!") , och till slut ger kvinnan upp.Tecum skrev 2021-04-18 16:43:43 följande:Jag känner också igen det, men om kvinnan inte når fram med dessa tankar är hon faktiskt usel på att kommunicera! Så svårt kan det inte vara att säga typ " blir det ingen förändring så lämnar jag dig". Om inte polletten faller ner då får han skylla sig själv.
Men jag har fått intrycket att kvinnan är vagt missnöjd men har svårt att sätta ord på det utan hoppas att mannen ska fatta genom hennes förändrade uppträdande. Det gör han förstås inte och rätt som det är når hon en punkt när hon vant sig vid tanken på att lämna - och gör det. Klart mannen blir förvånad då!
Överlag behöver vi alla bli bättre både på att uttrycka och på att ta emot. Och man behöver ha insikt om att män och kvinnor kommunicerar på olika sätt. Kvinnor måste lära sig att män inte är tankeläsare, och män behöver lära sig att kvinnors kommunikation till större del än mäns är icke-verbal och inte lika rättfram.
Om man nu tycker att det inte är svårt att säga typ "blir det ingen förändring så lämnar jag dig" (jag ogillar ultimatum, men det är en annan diskussion), så är det faktiskt inte heller så svårt att säga typ "Vad menar/vill/behöver du?".