Vi som plussat från tråden letrozol, PCO

Hej och grattis till alla plus!!!

Jag skrev i letrozoltrådar i höstas när vi provade själva efter misslyckad ivf. Hände ingenting och i julas gav vi upp. Ålder och tröttheten efter alla besvikelser fick oss att acceptera att vi inte blir fler i familjen. Tills i mars då jag helt mirakulöst plussade efter en tid med märkliga symtom. Trodde först jag var sjuk och behövde kontakta sjukvården innan min man tyckte det påminde om när jag var gravid för hundra år sedan. Snacka om totalchock, jag som aldrig har äl. Den enda förklaringen är att höstens letrozolkurer fått fart på kroppen.

Har mått ok hittills men nu har de få symtom jag haft nästan avtagit helt, är i v 13 och har varit på några ul redan som sett bra ut. Men denna oro fram till rul kommer knäcka mig för det här är nog enda chansen vi har. Behöver nog bara skriva av mig lite och ni vet ju hur det är att kämpa i motvind. För andra är det så enkelt att bara "köra på" nästa månad om det inte går vägen. Inte så bara för en annan.

Ja jag hoppas du har rätt att man ska kunna andas ut lite. Men det känns som om jag jinxat allt när jag anmälde mig på libros sida, nu skiter det väl sig bara för att man släpper garden lite. Helt sjuka katastrofttankar emellanåt. Vi har inte berättat för någon än och kommer inte göra det heller. Det känns för osannolikt att allt ska gå bra bara.

Jag har barn sedan tidigare och vill minnas att det var lika enerverande då med all oro och ickesymptom. Men då var jag yngre och hade tid att pröva på nytt. Det vore så snopet om det inte gick vägen nu, som ett elakt skämt efter allt man gått igenom.

Hur länge har du försökt innan plusset? Vi har ett otal ivf-försök och tillslut ett antal letrozolförsök bakom oss. Innan vi plussade första gången fick jag Pergotime som inte fungerade alls och jag trodde samma om letrozol men det fungerar uppenbarligen väldigt väl.

Hej,

Angående lakrits så finns det en finsk studie där man avråder gravida från att äta mycket lakrits då det kan ge upphov till fosterskador. De jämför ett högt intag av lakrits (250g/vecka) med samma skador som vid en fylla. Bla adhd-liknande symptom och jag vill minnas även inlärningssvårigheter hos flickor har påvisats. Jag fick total panik då just saltlakrits varit något jag ätit för mycket av men det är slut med det nu kan jag säga.

Jag har i princip ingen ägglossning alls utan letrozol men efter att ha slutat med dem i december, blev jag gravid i februari. Däremot har cb's äl-tester alltid visat rätt för mig iaf, slutade med de billiga stickorna för de var så svårlästa.

Jag sov mig igenom mars och april, nu sedan någon vecka har det börjat återgå till mer normal dygnsrytm (v15), men tröttheten har inte försvunnit helt.

Russin112: vecka 12, (11+4) mår rätt bra, kub 1/6 och SUPERNERVÖS

Vicki89: vecka 11 (10+3 cirka), mår bra, svullen mage på kvällarna och ömma bröst men inte så trött eller illamående längre, så skönt! Har ultraljud och NIPT på tisdag (25 maj), både rädd, nervös och förväntansfull.

Javelina: vecka 16 (15+0), mår oroväckande bra sedan några veckor. NIPT utan avvikelser och väntar på datum för RUL.

GRATTIS!!!!!!

Förstår så väl hur det känns mot alla odds. Tog sig för mig mig med efter letrozol, har i princip aldrig äl annars.. Sånt här gör att man blir på riktigt bra humör!!! Skit i jinx och fokusera på storheten i vad som faktiskt har hänt!

Hej på er alla!

Äntligen är rul avklarat, trodde jag skulle bli knäpp de sista veckorna av all väntan och oro. Oron sitter såklart i ändå men det var en milstolpe att få veta vem som bor i magen. En liten pojke :) och allt såg fint ut. Magen är riktigt stor redan och det är ingen som missar att man är gravid.

Satt och läste gamla inlägg från i somras/höstas när vi gjorde både ivf och letrozolkurer utan resultat och känner bara en sån tacksamhet att få uppleva detta mirakel.

Önskar er alla en fin midsommar!

Låter alldeles underbart med semester och ledighet. Är företagare och kommer få kämpa på både före och efter förlossningen, vet inte hur jag fixar det om barnet får kolik...

Mår jättebra annars. Lite småkrämpor som hör till bara. Försöker röra på mig så mycket jag kan nu, blir nog svårare i höst.

Jättemysigt med sparkar och bus i magen, han är mest aktiv på eftermiddagarna och kvällarna. Är så nyfiken på hur han kommer se ut och vara. Längtar så oerhört mycket efter barnvagnspromenader och jollrande. Kan fortfarande inte förstå att detta faktiskt händer.

Har ni som har PCOS märkt någon skillnad på symptomen sen ni blev gravida? Det kanske är tillväxthormonerna som gör det men jag upplever överlag att allt hår växer snabbare.

Hoppas ni mår fantastiskt och njuter av graviditet och sommar!

Grattis till en tös!!! Hur känns det med omställningen? Skulle nog ta lite tid för mig att tänka om, även om det inte har någon som helst betydelse. Men jag är väldigt gammaldags och tänker i rosa eller blått :)

Vad underbart att ha RUL avklarat, är verkligen en milstolpe. Jag har tagit till mig graviditeten på ett helt annat sätt efter det. Skönt också att bli framflyttad, mig backade de några dagar men vad gör det så länge allt ser bra ut.

Ska ni göra något TUL eller är det IRL nästa gång ni ser pyret? Jag blev erbjuden det pga komplikationer vid tidigare graviditet. Är glad att jag inte är höggravid i den här värmen, pustar så det räcker ändå.

Vet inte exakt när jag får göra tul men pga att förra förlossningen blev kaosartad, så vill de att jag ska känna mig tryggare. Eventuellt tidigare igångsättning och mer koll bara. Känns jättebra att de engagerar sig.

Skulle definitivt boka privat ultraljud om jag inte blev erbjuden det. Vill ju veta hur stor bebisen beräknas bli och att allt ser bra ut även mot slutet.

Det är tungt att oroa sig men det är stor skillnad nu motför innan rul ändå. Nu vågar man drömma mer och planera för framtiden med en liten. Innan var det som om jag hade en psykisk spärr som inte tillät mig att känna efter. Jag kan knappt ta in att vi ska fira jul med en ny familjemedlem :) Känns som en underbar dröm.

Ja visst är det trist att de inte får följa med, rent av diskriminerande då man trots allt är lika mycket föräldrar till barnet. Konstigt att det är tillåtet i det här landet där allt ska vara så jämställt...

Hoppas ni kan facetimea iallafall under tiden och att det blir en fin upplevelse trots allt.

Kan bara hålla med om att sparkarna känns avsevärt mycket mer med moderkakan i bakvägg. Blir nästan lite skrämd av all aktivitet emellanåt. Men det lugnar oron samtidigt som det är en ny upplevelse.

Vecka 31 nu, så det är inte långt kvar. Är inte jätteoroad inför förlossningen men tiden efteråt skrämmer. Det är ett sånt sjukt ansvar att ta hand om en ny liten människa som inte kan berätta vad som är fel. Förhoppningsvis hittar vi rutiner fort men jag vill minnas att även rutinerna ändrades löpande. Jaja det kommer gå fint och det hör till att vilja förbereda sig sig för allt, även om det är omöjligt.

Här är det sjukstuga, familjen är förkyld och man kan inte låta bli att undra om bebisen i magen också känner sig dålig. Vi delar ju allt så det vore ju konstigt om han inte blev smittad. Är väldigt restriktiv med läkemedel i vanliga fall och läste nu att man ska ta febernedsättande för barnets skull. Känns ju logiskt då det inte är bra om det blir för varmt i livmodern.

Hoppas på en varm och solig höst, är inte sugen på ishalka och foglossning direkt... Känns även bra att få barn den här tiden på året, man har god tid på sig att återhämtas från graviditet och förlossning innan sommaren. Slipper svettas ihjäl av värmeböljor och mysigt med julbestyr och lugnet med årstiden. Finns så klart för-och nackdelar med allt.

Hoppas ni mår fint allesammans. Går in och kikar på de som kämpar för att bli gravid ibland och är sååå djupt tacksam att få uppleva detta mirakel!

Ska googla bb-väska snart. Bökigt om man blir kvar flera dagar och inte får lämna lokalerna för att hämta något och komma tillbaka. En iPad ska med iaf för det fanns ingen tv vill jag minnas. Blir långsamt om sover i skift och försöker hålla sig vaken flera timmar i sträck.

Tar gärna emot tips.

Hej!

Den 8/11 fick vi äntligen vår son, 3557gr 50 cm lång. Förlossningen gick bra och vi får nypa oss i armen att det här verkligen sker, efter alla turer med först ivf och sedan letrozol. Trots allt som står att läsa om förlossningsvården, så har vi haft en fantastisk upplevelse från början till slut, all heder åt personalen som sliter halvt ihjäl sig.

Önskar er alla samma varma behandling vi fått och största lycka till med era nya familjemedlemmar!!! Tack också för allt stöd och pepp under den här tiden, även om jag inte varit aktiv på slutet. Vi har fått kämpa så mycket mer än andra för att nå hit och jag tänker att vi också uppskattar det mer tack vare det.

Många kramar