Hur vet man att det är dags att gå?

Jag var på väg att lämna min man för att han kallade mig för ?dum i huvudet? en gång. Skulle han slagit mig så hade jag lämnar på studs. Fy fasiken! Nej usch!

Jo, det är ju så jag känner också, men när man har så många bra år och barn och bostad är det svårt att lämna.

Det är ju en process att lämna och mycket som behöver fixas för att separera.

Den frågan är väl rätt enkel? Han var förbannad. Få som planerar en sådan grej.

Två svar:

Det objektiva är väl att har gränsen väl passerats så är det enklare att den passeras igen. Därför lämna.

Men vi är ju alla människor, det är inte enkelt att bara lämna någon man älskar och konsekvenserna för att lämna är gigantiska. Det finns ju trots allt dom som får sig en tankeställare och inte gör om det.

Så.. mitt svar... ingen aning. Fundera på saken. Fråga honom hur han ser på det hela. Det är ju inte okej att han slår ner dig lite oavsett vad du säger. Finns den risken så kan ni ju inte leva med varandra.

NU. Du lämnar NU. Det spelar ingen roll varför han gjorde det, det spelar ingen roll om han ångrar sig eller säger förlåt. Det ÄR oförlåtligt. Du sätter igång processen med att lämna honom IDAG, börja söka lägenheter, prata med vänner och släktingar om tillfälligt boende, fråga om de känner bekanta med uthyrningsrum eller vad som helst. Ring kvinnojouren och sök hjälp, IDAG. Prata med soc och fråga om de kan hjälpa dig med akutboende.

Nästa gång kanske han inte slutar efter några slag.... Vill du att ditt barn ska se pappa slå mamma, se mammas blåmärken, bli slaget själv? LÄMNA.

Och ansök om skilsmässa IDAG. Det ska man tydligen kunna göra online numera, annars behöver du beställa personbevis för skilsmässa hos Skatteverket och ladda ner en ansökan från närmsta tingsrätt, posta ansökan till dem och betala en avgift. Du gör detta NU, det finns ingen väg tillbaka.