Forum Arbete - Samhälle
Varje medlem är ansvarig för sina inlägg.
  • 30+, långt utanför arbetsmarknaden

    Mån 3 maj 10:07 Läst 0 gånger Totalt 5 svar
    Mån 3 maj 10:07

    Hej,

    Efter ett liv kantat av missförhållanden, ströanställningar och halvhjärtade försök att utbilda mig (en gång lyckades jag emellertid, med en YH-utbildning, men sen fick jag inga jobb ändå) sitter jag nu här, snart 33 år gammal, i studentlägenheten där jag bott i snart tio år eftersom jag inte haft möjlighet att hitta något annat. De perioder jag jobbat har det rört sig om enkla tjänster på del- eller visstid, inget som gått att leva på och för det mesta så lågavlönat att jag behövt komplettera med socialbidrag för att nå upp i existensminimum. Både soc och Arbetsförmedlingen verkar se mig som ett hopplöst fall, då de inte gör någon som helst ansträngning att styra in mig i något.

    Jag har aldrig rest, inte haft råd med körkort och sover på en sunkig madrass. Att hitta en partner finns förstås inte på kartan eftersom min livssituation tynger ner min självkänsla till den nivå att jag känner mig helt oälskbar. Den ljusglimt jag har är gymmet, i övrigt sitter jag bara av tiden.

    I nuläget har jag ungefär ett års CSN kvar. Jag ser det som min sista chans. Funderar lite på att plugga IT på yrkeshögskolan, men hur jag ska kunna bekosta den andra halvan av utbildningen vet jag inte. Inte ens Donken verkar vilja anställa mig i nuläget, då jag inte får svar på mina ansökningar.

    Vad gäller utbildningen jag har är det kört. Det var ett felkliv. Har försökt slå mig in i branschen i snart två år men tycks helt ointressant för företagen. I skrivande stund har jag varit arbetslös sedan examen 2019.

    Råd och tankar? Någon som har koll på yrken där det skriks efter folk, gärna med möjlighet till YH-utbildning? Har du varit långtidsarbetslös men tagit dig ur det? Berätta!

  • Anonym (Zombi­e)
    Visa endast
    Mån 3 maj 10:42 #1

    Hej du. Jag är 35+ och har aldrig haft ett heltidsjobb. Jag har en fin universitetsexamen som aldrig kommit till nytta. Jag är antingen under- eller överkvalificerad för alla jobb. Jag har nu varit arbetslös i 2 år och hattat på med arbetsmarknadsinsatser som inte gjort ett skit, och hoppat in på extrajobb här och där. Har hankat mig fram hela livet. Jag har en enorm tur att ha en sambo med bra lön och möjlighet till ett bra boende till låg kostnad, annars vet jag inte hur jag hade levt. Det är ju bara tur som sagt. Jag är trött på att inte kunna bidra ordentligt. Trött på att inte kunna köpa saker jag behöver. Jag oroar mig för att aldrig kunna ta mig in på arbetsmarknaden. 

  • Anonym (Lilja­)
    Visa endast
    Mån 3 maj 11:33 #2

    Det skriks efter folk till vården. Undersköterska borde du fixa på ett år, läs kurser på komvux parallellt med distanskurser.

    Redan idag kan du ringa runt till äldreboenden och kolla om du kan få gå bredvid/jobba på timmar/sommarjobba.

  • Mån 3 maj 12:56 #3
    Anonym (Lilja) skrev 2021-05-03 11:33:02 följande:

    Det skriks efter folk till vården. Undersköterska borde du fixa på ett år, läs kurser på komvux parallellt med distanskurser.

    Redan idag kan du ringa runt till äldreboenden och kolla om du kan få gå bredvid/jobba på timmar/sommarjobba.


    Vård och omsorg ska inte vara de som tar hand om de personerna som inte kan få arbeta någon annanstans. De som arbetar inom detta ska vara uppriktigt intresserade, både för deras skull men även för de människor de möter i sitt arbete.

    Mitt tips till ts är att han tar kontakt med en studievägledare och ni tillsammans hittar en strategi som har en chans att hålla
  • Anonym (Lilja­)
    Visa endast
    Mån 3 maj 20:33 #4 +1
    sextiotalist skrev 2021-05-03 12:56:14 följande:

    Vård och omsorg ska inte vara de som tar hand om de personerna som inte kan få arbeta någon annanstans. De som arbetar inom detta ska vara uppriktigt intresserade, både för deras skull men även för de människor de möter i sitt arbete.

    Mitt tips till ts är att han tar kontakt med en studievägledare och ni tillsammans hittar en strategi som har en chans att hålla


    Jag vet, jag jobbar i vård och omsorg. Men den krassa sanningen är att vi behöver vikarier, vi får knappt ut vår semester och det talas om 3-5 semesterperioder istället för 2 vilket gör att folk kommer tvingas ta semester när barnen fortfarande går i skolan. Vilket kommer leda till att ännu fler säger upp sig.

    Vi behöver folk men det finns ingen som vill. Så vad göra? Arbetslösa måste börja omskola sig och bli intresserade, annars börjar det bli dags att lägga ner både äldreboenden och hemtjänst. För snart finns det ingen personal kvar.
  • Anonym (Lilja­)
    Visa endast
    Mån 3 maj 20:35 #5
    sextiotalist skrev 2021-05-03 12:56:14 följande:

    Vård och omsorg ska inte vara de som tar hand om de personerna som inte kan få arbeta någon annanstans. De som arbetar inom detta ska vara uppriktigt intresserade, både för deras skull men även för de människor de möter i sitt arbete.

    Mitt tips till ts är att han tar kontakt med en studievägledare och ni tillsammans hittar en strategi som har en chans att hålla


    Dessutom är 90% av vikarierna redan de personer du talar om, de som inte får andra jobb. Tex invandrare som inte kan språket. Vi behöver folk som kan tala svenska.
Logga in
Bli medlem
Svara i tråden...

Innehåll