Frun vill ej ha sex, varför fortsätta?

Tack.

Ja det är mycket troligt att TS saknar kärlek. Dock uttrycker han det som att han saknar sex.(?) Det betyder ju att om han var mitt ex skulle han få sex, och då skulle han vara nöjd, trots att kärlek saknades.

Hur kan man fokusera på sex när det är kärlek som saknas.... En gåta.....

Och ännu större gåta att så många människor inte talar om kärlek... Endast sex.... Skrämmande.

Tror du att TS blir nöjd om TS fru vill ha sex?

Hur vet du att TS fru inte lider? Det finns absolut inget som säger att det är så. Hon kan mycket väl lida av att hon inte blir kåt, att hon inte får lust, att hon inte njuter av sex.

Hur skulle du själv känna om du inte fick stånd, om du inte blev kåt.

Jag blir förbannad när det utmålas som om kvinnor inte har lust av ren illvilja. Jag kan tänka mig att väldigt många kvinnor önskade att de hade lust. Det är oftast jätte- jätte jobbigt att skiljas, så det är sällan något man vill. Särskilt inte med barn inblandade.

Jag tror oxå de är tätt sammanlänkade men jag tror inte den ena är viktigare än den andra jag tror att brist på sex kan påverka kärleken precis lika mycket som åt andra hållet.

Nej, det är ingen som uttryckligen skrivit att bristande sexlust är pga av illvilja, men det är den känsla man får.

Nej, du kan inte kolla om minskad sexlust beror på hormoner! Det funkar inte så.

Så de ska göra något åt lusten så att inte risken finns att han är otrogen....Fy vilken extremt dålig anledning att ha sex. Det är så avtändande att man torkar ihop. Hade jag haft en man med den åsikten hade det inte blivit någon sex mer... Självklar hade jag inte brytt mig om han hade sex med andra innan skilsmässan var fullbordad, men någon mer avtändande anledning till att ha sex kan jag inte tänka mig.

Inte konstigt att sexlivet brister hos så många.

Jag är en fru som inte vill, eller rättare sagt, inte orkar med ett sexliv längre. Hamsterhjulet, med allt vad det innebär, dränerar mig fullständigt.

Alla människor har olika energinivå. Min upplevelse som kvinna är att energin avtar kraftigt i samband med stigande ålder och att de hormonskiftningar som finns hos alla kvinnor bara blir värre, vilket i sin tur leder till ännu lägre energinivå.
Trots minskad energinivå ligger kravnivån konstant. Barnen, hemmet, jobbet.. något måste stryka på foten om jag ska undgå att gå in i väggen (eller iallafall orka lite till).

Min kärlek har inte slocknat, bara min ork. Om jag inte hade haft barn, hem och arbete som tog min energi så hade jag definitivt orkat ha sex med min man. Om jag bara hade haft mig själv att tänka på, om jag hade bott själv i en 2:a och varit särbo med min man så hade vi haft sex varenda helg! Nu har vi det aldrig.

TS, hur hade det sett ut för dig och din fru om ni hade varit särbos utan barn att tänka på? Jag förstår om det inte är en möjlighet just nu.. men jag försöker bara komma till kärnan av problemet. Kanske kan ni få en renässans när barnen flyttat hemifrån?

Jag är oerhört kär i min man och älskar honom fruktansvärt mycket. Jag skulle, trots det, lämna honom om han inte ville knulla och heller inte ansträngde sig för att komma tillrätta med vad det nu var som minskat hans lust. För mig är det verkligen en vattendelare. Skulle han gå omkring och känna sig nöjd med eller likgiltig inför ett uteblivet sexliv så skulle jag avsluta förhållandet.

Så kär att jag ens för en sekund skulle fundera på att ta livet av mig eller känna mig frågande inför vad jag har att leva för blir jag aldrig. Jag lever det liv jag vill leva och jag väljer att vara med min man men bara så länge jag är nöjd med vårt gemensamma liv och det skulle jag inte vara om vi inte hade sex med varandra.

Hej :) Jadå, han vet vad det uteblivna sexlivet beror på. Vi är egentligen lika trötta båda två och vi båda vränger oss ut och in varje vecka för att tillsammans klara av det här hamsterhjulet vi har försatt oss i.

Skillnaden är, precis som "Tvillingmamma" beskrev, att sex är mycket mer energikrävande för mig än vad det är för min man.

Min kärlek och min attraktion till min man är inte mindre än innan vi fick barnen, utan det är detta med den bristande orken som är grejen. Hade min man, under dessa tuffa år som dessutom har varit utan sex, agerat enbart utifrån sitt perspektiv.. om han hade "gnällt" över sexbristen, om han hade agerat ego på det sättet, valt att inte se "the big picture", så hade min attraktion och kärlek till honom släckts omedelbart.

Men så gör han inte. Han är förstående, vill mig och hela familjen väl, sätter laget framför egot. Pga att han är så fin och sätter laget framför egot så vet jag att vi kommer att ha ett tillfredsställande sexliv igen den dagen vår totala börda lättar.

Men det finns nog många män där ute som aldrig skulle orka uthärda detta under flera år, som istället begär skilsmässa. Efter skilsmässan behöver kvinnan endast ta hand om barnen på halvtid och vips, så har hon helt plötsligt lite mer energi och kan då träffa en ny man som hon, pga att den totala bördan har lättat, orkar ha sex med 3-4 gånger varannan vecka, dvs när hon inte har barnen hos sig.

Att kvinnan blir mer sexuellt aktiv efter en skilsmässa pga att den totala bördan har lättat är inte ovanligt. Jag kan tänka att det då är synd att mannen inte orkade uthärda, att skilsmässan hade gått att undvika och att sexlivet så småningom hade återkommit i samband med att barnen flyttat hemifrån. Den frånskilde mannen kanske inte hittade någon ny varaktig relation och fick därför inte det sexliv han drömde om. 

Det jag menar är att finns det fortfarande kärlek kvar så känns det så synd att slänga bort något fint bara för att man inte får sex. Speciellt om det är fruns ork som är problemet. Orken kommer ju åter när barnen flyttar hemifrån. Om mannen inte har varit ego och inte tjatat sönder detta om sex längs vägen, så kommer antagligen även kvinnans sexlust tillbaka igen.

Ja 20 år av rent celibat är ju lite väl länge för den som väntar.

Men låt oss säga att paret har barn med NPF-diagnoser (eller barn som bara är riktigt krävande ändå) som tar mycket av både kvinnans och mannens energi, även efter spädbarnstiden.

Kanske kan man överleva med sex ett tillfälle per månad?

Jag tänker att det blir ju barnen som får betala priset för att de vuxna ska få mer sex i sina liv (dvs skilsmässa som resulterar i att mannen, och även kvinnan, får utrymme till ett välfungerande sexliv igen, barnen tvingas åka mellan två hem, bonusfamiljsdramatik osv).

Som sagt, så länge det finns kärlek kvar så känns det så ego att splittra en familj bara för sex.

Hur ser din man på saken? Vill han ha sex? Förstår han varför du inte orkar? Vad gör han för att underlätta för dig? Jag känner delvis igen mig i din situation, fast min man och jag har sex någon gång i veckan. Men oftare än så hinns sällan med. Hem, barn och jobb tar ut sin rätt. Min man förstår det också, även om han nog egentligen skulle vilja oftare. I ditt fall har ju lusten egentligen inte slocknat, iaf inte helt. Det är livspusslet som är svårt att få ihop.