Inte okej för henne att sonen följer med på semester

Många bra saker har redan sagts bland svaren.

Jag tänkte vinkla det litet. Din väns vilja till att blir respekterad och hennes integritet. Hon tänkte nog mest på sig själv och antog att den vuxne bonussonen ännu inte hade fått inbjudan? Vilket ju gör det kymigare för er.

Din vän ser det som sin rättighet att inte lära känna fler personer på sin semester, hon exkluderar när det gäller släkt/familj och ålder. Hon bryr sig noga om kostnaden för stugan. Hon verkar inte vilja kompromissa?

Jag hade direkt sagt att oj, så jobbigt, vi ser den unge mannen som familj, han är i knipa, huset är stort, vi tar ansvar för finansieringen, kan du tänka dig dela hus med oss ändå? Finns nån möjlighet?

Jag skulle ta mig en funderare på hur mycket den här vänskapen är värd och hur ömsesidig den är. Du behöver ju inte bete dig som din vän och dramatiskt exkludera utan bara ta det lite lugnare. Jag antar att det är du som oftast tar kontakten, hittar på tillfällen för socialt umgänge och att din vän reagerar?

Det blir en sorts över- och underordning som känns tröttsam. Jag tycker inte att din vän verkar vara en bra vän. Tvärtom styr hon andra med småsinta krav och gärna lite mobbning? Övertolkar jag? Det är inte så illa?

Oj. Men frågan är ju mycket mer komplex än så. Vem är extraperson (gräns för familj) och vem har rätt att säga blankt nej till sin väns bonusson närvaro (mycket okänsligt)? Det TS häpnar över är ju att TS själv hade haft en mycket mer inkluderande vänskap. 

Att kontrollera och utesluta sin väns familjedefinition och gemensamma resa tyder på egenskaper som inte hör till vänskap. 

Vänskap är ömsesidig och stöttande, inkluderande och vänlig. 
Men jag tror att de ovänliga tankar som du framför är vanliga. Bara att säga så överlägset - det är inte OK, om en sådan sak. Det pekar på moraliskt högmod. Det är inte OK. 

Javisst är alla olika. Men vi är också mycket lika. Plattityder.

Att man inte tycker om att umgås med andra och att man tycker att ens bästa väninnas bonusson är en "okänd människa" är rent otäckt. Det är inte OK för en vuxen att säga sådant, som du säkert skulle uttrycka det? 

Är man som TS väninna och inte vill umgås med okända, har tendens till ångest och stress, då har man förmodligen länge låtit andra anpassa sig mycket till sin styrande oro och kontrollbehov. Man har nog tydligt visat sin motvilja subtilt mot många närstående som behövt tassa på tå. 

Den sortens känslighet är mycket bekväm att ha. Man bryr sig inte, man säger nej till saker. Man hoppar av resor och kalas helt sonika, det är bara rätt att andra får en klump i magen, tassar som på glas osv. Man ska minsann ha sina rättigheter.

Det är andras fel att det blivit så, de kan gott straffas för att de varit så burdusa. Rent fräckt av TS att hänsynslöst bjuda med och inkludera sitt unga vuxna bonusbarn nu när han just separerat och så.

Alla bara tänker på sig själva och andra än mig, det är bara jag ju som tänker på mig. 

Ja, väninnan TS:s bonusson är en okänd människa som det är en rättighet att frysa ut och exkludera. Det är fånig styrande massa som umgås omoraliskt ohämmat och nu får coronaspader. Massan, folket, är värda förakt från de mer introverta (läs högmodiga asociala mobbare?) som tycker det är skönt med restriktioner i pandemin. Då kan man slappna av och vara tacksam att samhället äntligen anpassas mer till de elaka?

Det är väl ingen som lider av att man hoppar av saker man kommit överens om med väninnan? Det skapar väl inga bekymmer alls för andra? De introverta berhöver inte hålla överenskommelser alls, man kan tacka nej och avboka hur man vill. Man kan gå hem mitt i kalas med. Och man har ingen skyldighet att bjuda igen. Man har särskild rätt att ofta och hänsynslöst säga nej, ställa krav och känna efter. Man behöver inte se sin väninnas bekymmer. Man ska minsann ha sina rättigheter. Skyldigheter är sådant som andra har mot dig. 

Du bör tacka nej så ofta du vill. Vi är helt ense. Det blir inga kul fester när Hollywood-fruar samlas. De är inte alls elaka och själviska utan egentligen håller de bara på sina rättigheter. 

TS väninna borde från början talat om att hon är bräcklig, introvert och nojig med olika krav, bl a att det är hennes rätt att exkludera sin väninnas okända familj. Det är TS väninnas rätt att kontrollera, mobba och göra social tillställningar osäkra, så att alla får ont i magen. Ett socialt tillfälle handlar inte om gemenskap och inkluderande glädje, nej tvärtom. 

Vi är helt ense om att det är bäst att tacka nej till sociala tillställningar. Vi som tycker om gemenskap står för det. Det vore tacksamt om de asociala också står för vilka de är och inte låtsas vara sociala för att sedan förstöra för oss andra. Det är inte OK, som ni gärna säger. Det är vår rättighet att slippa nojiga människor. 

Ja, jag tror att TS ska inse att vänskapen nog är både hårt villkorad och sannolikt ensidig. Dags att låta den ensidiga vänskapen svalna till en hälsosam nivå. Risken är att TS blir både styrd och utnyttjad.

Introverta förstör sociala tillställningar om de hävdar sin rätt till särskild villkorad kravfylld närvaro. Hollywoodfruar hävdar sin rätt till särskild behandling de med, eftersom de är mycket mer värda än andra människor. Vanliga sociala regler gäller inte dessa grupper, ofta av det ena könet. De står över oss andra i samhället. 

Du skriver självklarheter, jag har gott om vanliga sociala vänner. Problemet är att introverta/Hollyswoodfruar inte håller sig för sig själva utan luras och låtsas vilja vara sociala - så att de kan uttrycka sina gnälliga krav på särbehandling, ändra och kräva saker av andra. Det är deras rättighet att krångla till det med alla möjliga saker, rent komiskt är deras kontrollbehov på vilka som närvarar eller vilken mat som serveras (dessa ohyfsade människor rapar surt om de utsätts för hundratals olika livsmedel).

Det hela löser sig om dessa ohyfsade människor skaffar självinsikt, står för att de är ohyfsade, det är deras rättighet och att de sedan helt och hållet tyr sig till sig själva och slutar trakassera oss andra som vill ha ett trevligt, kan visa hänsyn och vara flexibla. 

Jag är väl inte mer bitter än vad du är förnumstigt förmäten? Du diskriminerar precis alla runt omkring dig, det är din rättighet. Du har nojor kring andra människor som du plötsligt bedömer som okända. Det drar energi från dig och kanske rapar surt och det ska du inte behöva står ut med. Det är din rättighet att exkludera och ställa krav på omgivningen. Du är van vid det och de runt omkring har lärt sig.

Du dömer ingen alls, du bara uttrycker dig frimodigt. Hollywoodfruar får inte kränkas alla, de är inte alls elaka, i behov av särbehandling eller hänsynslösa. De och du har personlighetsdrag som inte går att göra någonting åt. Andra vanliga människor må fundera över socialt samspel och hur de utvecklar sig i gemenskap med andra genom livet. Du och Hollywoodfruarna är färdiga personligheter från början som vi andra får anpassa oss till. Så är det bara. Moral gäller bara för vissa av oss som har skyldigheter och kanske rättigheter. 

Ni har bara rättigheter.

Jag tycker inte alls fruktansvärt illa om introverta, vi är många som ser igenom er, jag bara efterlyser ärlighet. Och jag tror att många som kallar sig introverta egentligen borde vara ärliga och kalla sig andra saker. 

Du ska aldrig behöva gå på fest, dittvingad mot din vilja. Ingen vanlig vänlig social person vill utsätta dig för det. Snälla, var negativ från början och tacka inte ja till någonting, ingen blir glad om du mår dåligt och dessutom förstör stämningen med din irritation över okända och dina särskilda behov. 

Det är faktiskt rim och reson, du kanske inte har tänkt på hur den sortens beteende bedöms av oss andra. Du har rättigheter. Jag beklagar att du får läsa vad många tycker. Det smärtar. 

"Problemet"  med introverta är inte så mycket att vi andra inte lyssnar utan att de introverta inte tar konsekvenserna och tackar nej till umgänge som de inte orkar. Det är inte OK att samtidigt låtsas att man vill och sedan orkar man inte. 

Så de som vägrar förstå sig själva och hänsynslöst utnyttjar och sabbar för andra är ju faktiskt de introverta. 

Vi är många extroverta som inte gjort annat än fått bita ihop och anpassa oss till introvertas konstiga lappkast, plötsliga utmattningar (som styr alla andras tillvaro) och som dessutom gärna skyller sin dåliga självkännedom på andra. Andra har ansvar och ska visa hänsyn.... de kommer inte ens i närheten av vanligt schysst beteende och uppskattning när andra fixar kalas, utflykter och upplevelser. 

Ömsesidigt, du har nog sällan behövt diskutera pga dina benhårda idéer om dina rättigheter och fina sociala egenskaper samtidigt som du har så mycket som du aldrig kan rucka på. Du är ironisk när du önskar lycka till. Det speglar sannolikt dina personlighetsdrag.

 

Instämmer. Jag tror att det är en sorts psykisk störning som sprider sig i samhället, som en del i den allmänna förändringen i moral.

Det sker smygande och är rätt otäckt. Man har rättigheter och inte så många skyldigheter. Man har rätt att vara oflexibel och kräva anpassning av andra. Man är drastisk och låter inte saker rinna ut i sanden, man blockar och ställer till en scen. Man kan inte bråka, skratta, rycka på axlarna och gå vidare, istället är man kränkt för livet. Ett samhälle fullt med snöflingor... 

Vad vi förlorar är ju stora mänskliga fina egenskaper som mod, storsinthet, omsorg, förlåtelse och faktiskt ärlighet, vänskap osv. 

Praktiskt har vi bekymmer just nu med store hemmavarande grabbens flickvän - listan med vad hon kan äta och inte är på många sidor, hon måste hanteras med silkesvantar för hon har haft ätstörningar och skurit sig för några år sedan, hon mådde mycket dåligt. Detta dominerar plötsligt mat-handlandet och middagarna. Andra damer i familjen blir avundsjuka på uppmärksamheten och börjar demonstrativt kräva kött till middagen. Och plötsligt är vi andra flexibla insyltade i detta virrvarr av krav, kontroll och behov av uppmärksamhet. Och när vi skojar om det så är det känsligt område.... 

Jag undrar om du inte förnekar och projicerar, de egenskaper du lägger på mig elakt är väl nästan exakt som du stolt beskrivit dig själv praktiskt, men du kallar det för lite blygt och känsligt introvert, en charmig liten snöflinga som du ser dig?Du kanske aldrig har kritiserats för tristhet? Den allmänna utvecklingen går nog åt det håll som TS nojiga och introverta otrevliga väninna vill. Hennes rättigheter att vara besvärlig, exkluderande och kontrollerande är mycket större än hennes små behov av ömsesidig vänskap och respekt med TS.

Det kan mycket väl vara så som du beskriver, varianter finns vilket du ju pekat på. Men gruppen besvärliga människor växer och vill naturligtvis inte kallas så, introverta låter mer förnämligt. Och de ska respekteras lite mer än oss andra. 

Wow, du blev verkligen förvånad över att bli så genomskådad. Det handlar inte om att vara introvert, det handlar om makt och kontroll. Likt TS väninna. Och vi som genomskådat er och lärt oss känna igen beteenden, vi behöver inte alls hata, vi är snarare tacksamma att vi lärt oss undvika en sortens energikrävande ensidiga relationer. Låt de introverta förstöra livet för varandra och lämna oss andra i fred.