Mina barns mor kokade ihop en helt vansinnig historia (som givetvis inte stämde alls) om att jag slagit barnen, de var nu rädda för mig och ville inte åka till mig.... Så hon vägrar komma ut med dem när jag försöker hämta.

Vi har tingsrättsdom ang gemensam vårdnad och växelvist boende varannan vecka som vunnit laga kraft.

Vem hjälper mig när jag står där utanför som ett fån på trottoaren o väntar på barn som aldrig kommer ut tror du?

Polis och socialtjänst gör inte ett piss...... De skulle heller inte göra något i TS fall.

Till TS:
Ta mitt råd o lägg ner detta, du kommer inte få medhåll, alls.

Det är illa gjort att exet att inte vara tillgänglig när han ska hämta för umgänge, absolut.
Men du kommer aldrig vinna några sympatier hos någon genom att tolka detta så fyrkantigt och bokstavligt.
Ibland kan man få förhinder, det händer alla. Självklart ska då exet kunna skicka farmor/farfar för att hämta upp ungen, inget snack om saken. Av din egen beskrivning så har de ju även en bra relation med barnet, så då blir ditt resonemang än mer löjligt.

Ditt inlägg utstrålar enorm blåögdhet, naivitet och brist på erfarenhet.

Vi kan stämma av erfarenheter efter att du själv gått igenom en vårdnadstvist och en handfull socialutredningar pga orosanmälningar.

Vad spelar det för roll? Det är ju ändå exet som ska ha barnet enligt umgängesschemat denna tid, eller? Får han inte ha någon barnvakt? Har du mandat att bestämma att exet måste tillbringa all sin vakna tid med barnet och därutöver sitta bredvid o stirra på det när det sover?

Av ren nyfikenhet, vad hade du svarat om exet istället sagt att han fått förhinder och sköta själva hämtningen o istället skickat farmor/farfar för att hämta barnet?
Barnet kommer väl åter till dig när umgängesschemat säger att det ska tillbaks till dig? Vart det är, eller vem som har hand om det under tiden fram tills dess är inte din sak, detta koncept måste du få in i skallen.

Urdåligt råd.

Att vara så fykantig visar tydligt att man inte är varken samarbetsvillig eller har förmåga att resonera ur ett barnperspektiv.

Så pappor kan inte vilja veta vad som händer, eller vart deras barn är?

Det var skillnad på folk o folk ja.....

Den dagen vi kan föra ett resonemang kring frågor likt denna på ett könsneutralt sätt är mycket vunnet....

Det är självklart inte ok att någon bryter mot beslut eller överenskommelser, oavsett kön.

Men bara för att den andra föräldern krånglar och visar sig opålitlig så ger det inte en själv rätten att anamma samma beteende.
Då bör man istället visa att man är flexibel och kreativ för att göra det bästa av den uppkomna situationen ur ett barnperspektiv.
Den andra ser genom sitt agerande till att situationen uppstår och man själv ser till att lösa situationen på ett sätt som blir bra för barnet......
Sen ser man till att alla dessa händelser på något sätt dokumenteras, man lägger de på hög...
När man sen kan visa att det finns ett ständigt återkommande mönster i exets och ens eget beteende så kan man börja ladda för en omgång i tingsrätten.