Kär i kollega och har panik inför semestern!!

Stackars din sambo

Ta denna chansen att få lite distans till det hela. En paus. Fokusera på din man och er relation.

Känner du sen likadant för din kollega när ni ses igen efter semestern så är det dags att ta ett ordentligt samtal med din man. Han förtjänar ju att vara med någon som vill vara med just honom.

Bestäm dig.

Antingen är du en bra fru och använder sommaren till att få bukt på dina känslor, kanske inser du att du inte borde vara fru just nu och ja då tar du ut skilsmässa och således hjälper din man mot att komma loss från dig (utan smärtsam och svedande otrohetsaffär).

Eller, så går går du fram till din kollega och säger "har jag uppfattat dig rätt att du är ap k*t på mig och liksom jag vill kasta dig över mig? Kanske kysser du honom också. Där och då får du ju veta om han verkligen känner liknande för dig. Gör han inte det vet du, kanske gör du bäst i att byta arbete då. .

Saken är. Kärleken är konstig. Men ibland är det än själv som behöver jobba med sitt inre. Liksom.. vad är du äte efter? Att göra något fysiskt med kollegan. Titta på han? Vill du såra din make? Har du bra självkänsla?

Oavsett... tycker jag att du ska reda upp ditt eget under sommaren och bestämma dig. Lämna. Vara gift. Lämna...vara gift... ska du vara gift så behöver du antingen 1. Berätta för din man. Kanske säger han men ligg med han, jag vill ändå pröva ligga med Anna på ica. 2. Prata om ert förhållande, saknas något dig. Han?

Du är ingen hemsk människa för att du råkat få känslor för en annan person. Det är sådant vi inte kan styra.

Du blir en hemsk människa först då du agerar på dina känslor medan du är kvar i ditt förhållande. Har din kollega barn?

Man kanske inte ska överanvända ord som panik. Panik kan man få om det slår ner en bomb under ett krig, där man bor. Just sayin'.

Själva huvudfrågan tänker jag så här om: Du ska omedelbart prata med din sambo! Hur schysst är det att gå och tråna i hemlighet efter någon annan och samtidigt bara vissnar relationen hemma? Är din nuvarande relation viktig för dig så tar du tag i den, prata med sambon om hur han upplever ert liv, går det att rädda, ska ni ta hjälp utifrån osv. När du funderat över de sakerna, kan du fundera över nästa steg. 

En relation behöver underhållas, precis som en blomma. Just nu göder du på fel ställa, så att säga. Du måste våga stå för det du vill och ta snacket. Är det så att don sambo och du ska separera - fine, gör då det men att gå omkring och låtsas funkar inte, som du själv skriver. 

Så på ett ungefär tycker jag också. Kanske blir semestern ett bra sätt att lugna ned förälskelsen eller kanske i ser du att du jnte älskar din man längre, så får du sen ta beslut utifrån det.

Kort och koncist. Bra där!

Jag tror att fler än vad som vågar erkänna har fått såna där läskiga känslor för en vän eller kollega.

Ja det är jättevanligt tror jag men få erkänner. Har samma panik, samma visa varje sommar.

Du skriver "min man" så du menar alltså att du är gift? Finns det barn inblandade? Annars är

väl det bästa du kan göra att göra slut med din stackars man eftersom du inte verkar kär i honom, oavsett om det blir något med kollegan eller inte i framtiden.

Kan ju vara så att kollegan bara flirtar med dig utan att mena något seriöst.

Men varför lämnar du inte relationen då och försöker inleda nåt med kollegan?

Om det är samma visa varje sommar så båda det ju inte gott för TS 

Du är inte en hemsk person. Men kanske kan det vara bra med lite distans. Ibland är det lite "out of sight, out of mind", att det blir lättare att umgås med din man igen när kollegan inte är så ständigt närvarande. Det blir lättare att tänka på annat när han inte alltid finns i bakgrunden.

Nja, det börja nog ofta så... man vill ju bara flirta lite och njuta av känslan.... sen sitter man där några år senare med skilsmässopappren i handen och undrar hur fan man hamnade där...

Människor som blir förälskade tappar ofta tyvärr vettet helt och hållet, det går liksom inte att resonera rationellt med dem för det förutsätter ett fungerande rationellt tänkande och den är ju tyvärr ofta satt ur spel. De VET redan exakt hur fel det är men gör det ändå... i slutändan handlar det väl om inre styrka och integritet. Det är vad som kommer avgöra hur man agerar.

Det är oerhört lätt att dagdrömma och gissa vad folk känner och tänker. Risken är faktiskt att att din kollega är nöjd med båda sina relationer och faktiskt "lycklig" på riktigt.

Är du olycklig i ditt förhållande? Eller dagdrömmer du om något annat?

Jag har själv varit lite betuttad i en kollega och då tog jag ansvar för detta genom att faktiskt prioritera min make och INTE hålla på och elda på mina egna känslor för kollegan. Att faktiskt bli glad när personen skulle byta arbetsplats utifrån att det är jobbigt att bli småkär i någon annan.

Man blir inte bara kär. Man längtar efter att bli det, medvetet eller omedvetet. Man tillåter sig surfa på känslan.

Du är olycklig i ditt förhållande och du borde ta ett djupt andetag och prata med din partner. I fall du och kollegan inte hunnit ha sex. Har ni redan gjort det då har du mycket större problem än gemensam semester med partnern.