Vi som försökt en längre tid - första barnet

Hej! Första gången jag skriver, men följt första barnet trådarna sedan förra sommaren. Känner igen flera av er från tidigare trådar, tyvärr. Vi är inne på 18e försöket nu, bim den 27e. Har inga större förhoppningar. I april tog vi kontakt med sjukvården. Lämnade blodprov och allt såg fint ut. Min sambos alla prover såg också bra ut. För två veckor sedan var vi på första läkarbesöket. Han kollade med ultraljud och såg flera ägg. Sa att det såg jättebra ut med tanke på min ålder. Fick inte göra någon spolning av äggledarna. Han sa att man inte gör så numer. Läkaren sa att han ska sätta upp oss på väntelista för IVF. Dom hör av sig till hösten..

Jag förstår inte varför han inte kollade/spolade äggledarna? Varför vill man inte testa allt innan man drar på med det tunga artilleriet? Dom hittar ju liksom inget annat som är fel.. Har någon av er varit med om liknande?

Någon kunnig får gärna lägga till mig I bim-listan, får det inte att fungera från mobilen..

SoHo84 BIM 27/6, 37 år, 18:e försöket

Hej igen.. länge sedan jag läst och skrivit. Tack för alla svar på mitt förra inlägg <3 Känns trist att jag fortfarande känner igen flera av er.. Håller tummarna för att det ska vara våran tur snart.

Vår remiss till IVF har skickats så nu väntar vi bara på att höra nåt mer. Vi kämpar på men har ingen förhoppning att det ska lösa sig naturligt. Jag har börjat med bisolvin denna cykel så hoppas att det kan hjälpa.. Jag har varit sjukskriven i 5 veckor pga stress/ångest/depression och även fått medicin mot detta. Frågade läkaren om det kan påverka fertilitet eller foster men han svarade att näää det tror jag väl inte det ska. Jaja jag får väl se vad IVF-läkarna säger och lyssna på dom!

Varje månad mensen kommer som planerat vill jag bara falla ner i det svarta hålet. Har flera graviditetstest som ligger i badrummet och bara väntar.. har aldrig i hela mitt liv ens testat en enda gång. Längtar till den dag mensen är sen, om så bara med någon dag! Varje månad tänker jag att denna gång. Denna gång ska jag iaf få ta ett test. Men aldrig. Å andra sidan så hinner jag ju inte bygga upp förhoppningarna!

Nu väntar jag på ÄL som bör vara 5/8 och sedan bim 20/8.

Bör väl vara på typ 21 försöket.

Hej igen.. länge sedan jag läst och skrivit. Tack för alla svar på mitt förra inlägg <3 Känns trist att jag fortfarande känner igen flera av er.. Håller tummarna för att det ska vara våran tur snart.

Vår remiss till IVF har skickats så nu väntar vi bara på att höra nåt mer. Vi kämpar på men har ingen förhoppning att det ska lösa sig naturligt. Jag har börjat med bisolvin denna cykel så hoppas att det kan hjälpa.. Jag har varit sjukskriven i 5 veckor pga stress/ångest/depression och även fått medicin mot detta. Frågade läkaren om det kan påverka fertilitet eller foster men han svarade att näää det tror jag väl inte det ska. Jaja jag får väl se vad IVF-läkarna säger och lyssna på dom!

Varje månad mensen kommer som planerat vill jag bara falla ner i det svarta hålet. Har flera graviditetstest som ligger i badrummet och bara väntar.. har aldrig i hela mitt liv ens testat en enda gång. Längtar till den dag mensen är sen, om så bara med någon dag! Varje månad tänker jag att denna gång. Denna gång ska jag iaf få ta ett test. Men aldrig. Å andra sidan så hinner jag ju inte bygga upp förhoppningarna!

Nu väntar jag på ÄL som bör vara 5/8 och sedan bim 20/8.

Bör väl vara på typ 21 försöket.

Länge sedan jag skrev något och även länge sedan jag läst i tråden. Har liksom inte orkat. Och ny är jag på det mörkaste stället på länge. Igår var vi på sjukhuset och träffade läkaren igen. Vår remiss från kliniken har skickats tillbaka. Vi får ingen IVF. Pga att jag blev sjukskriven i våras. Stor del av mitt mående var ju just pga barnlöshet, ovissheten och så. Ja ni vet vad jag menar.. hela sommaren har jag väntat på att höra något, men inte fått veta ett dugg. Har sett att jag fått recept på sprutor och så så jag trodde det var på gång. Och så kommer dråpslaget. Dom vill ha ny remiss när jag mår bättre! Jag hörde knappt ett ord av vad läkaren sa efter han meddelat att det inte blir nåt nu. Lyckades uppfatta att han tänker skicka ny, men jag tror knte det går vägen. Han upplyste även om att när jag fyller 40 så avbryts allt. Det är inte allt för länge bort! Nu väntar jag på bim som borde vara den 10e. Har däremot inget stort hopp att det blev något. Hela denna situation börjar tära otroligt på både mig o min sambo. Jag förstår inte heller hur jag ska kunna må bättre av att INTE få hjälp, när det är barnlösheten som gör att jag mår dåligt.