Vi som försökt en längre tid - första barnet

Fy vilket orosmoln  Men det kommer gå bra! Vad var anledningen till att ni fick kuratorsamtal? Får alla det erbjudandet i Sverige? 

Förstår att du känner dig alldeles klar! Vet inte hur ni orkar med, men jag antar att man inte har något val när man är helt utelämnad till vården för att ha chansen att bilda familj. Man tappar ju fullständigt förtroendet när man faller mellan stolarna gång på gång. Jag hoppas verkligen att detta var sista gången och att ni får raksträcka resten av resan! 

Åh Soff va jobbigt med fler käppar i hjulet :( så sjukt att man ens ska behöva oroa sig över sånt där, inte så att man automatiskt är en olämplig förälder för att man mår psykiskt dåligt, speciellt inte när man tar emot stöd för det. Min sambo vågade inte ens påbörja samtalskontakt för att få hjälp med att dricka alkohol på ett mer ansvarsfullt sätt innan vi hade varit på första mötet för ivf för att vi va oroliga att de kunde få reda på det.. och då har han verkligen inget allvarligt problem, hoppas verkligen ni snart får besked så ni kan lugna er <3

Jag blev ganska ledsen och arg under kvällen, vet inte om det är hormonellt att jag överreagerar eller inte riktigt.. min sambo tar sprutorna på mig och vi har en bestämd tid varje kväll för att göra det. Idag va han på aw och kom hem typ 5 min efter den tiden, fast jag skrev och påminde honom om att åka i tid. Han tyckte att några minuter hit och dit spelar väl ingen roll, men jag kände bara att med allt jag gör i detta är väl det minsta man kan förvänta sig att han ska vara hemma i tid och kunna hjälpa mig med en spruta?

Men herregud, vad galet dåligt hanterat! Att din sambo har haft ångest ibland kan väl omöjligt vara nåt ovanligt eller konstigt? Nä, jag är övertygad om att det kommer lösa sig! Nu är vi visserligen inte i specialistspåret men jag sa på första uppstarts mötet att jag mått dåligt i perioder. Läkaren skrev (felaktigt ) i min journal att jag varit sjukskriven. Men det var inget som triggade en varning nånstans. HUR sjukt att det är så olika?! Förstår verkligen att du är arg och ledsen och upprörd. Helt berättigade känslor allihopa <3

 

Känner igen det här! Min kille kom hem sent från en aw när vi skulle på utredningen dagen efter. Jag var så så arg; han behöver inte göra nåt förutom att finnas där, och  så fattar han inte ens def? Inser i efterhand att jag kanske reagerade lite starkt för att jag var stressad och känslig, men blir ändå frustrerad över hur ens upplevelse kan se så olika ut. Hur lätt dom kommer undan. Men tror verkligen inte din kille menade när illa, han förstår bara inte eftersom han inte befinner sig i stormens öga.  Hoppas han förstår bättre framöver <3

Hej tjejer :) idag är vi på sprutdag 6 och jag va på mitt första ultraljud under förmiddagen. Jag har varit lite orolig över att inget hänt då jag i princip inte känt av något alls och läkaren sa att min magkänsla stämde. Först sa hon bara att äggblåsorna inte hade växt så mycket som dom hade velat och att vi ska höja dosen. Hon sa också att det va inget konstigt eftersom alla kan svara olika på dosen såklart. Men fick egentligen inte så mycket mer info än så innan jag själv frågade hur många blåsor det va och hur stora dom va. Då sa hon att det fanns 3-4 stycken på varje sida som växt till cirka 8-10mm. Mängden tyckte hon va bra men nu ska vi öka från 125 till 200 på gonal-f så får väl se hur jag mår framöver haha. Det blir nytt ultraljud på onsdag och om dom växt mycket då kan det bli ägguttag på fredagen, men hon trodde snarare att ägguttag kommer bli veckan därpå.

Ja ska försöka förlita mig på att dom vet vad dom gör :) tack för stödet <3

Hej hörni. Idag va det dags för ultraljud nummer 2, är just nu på sprutdag 10. Tyvärr såg det inte heller så bra ut. Det va bara 1 äggblåsa på vardera sida som va större, tror hon sa kanske 13-15mm eller nåt sånt. Så först sa hon att vi nog skulle behöva avbryta behandlingen. Hon sa att jag hade jättemånga små blåsor och alla mina prover ser bra ut, slemhinnan va också superfin så det borde vara fler ägg. Att det inte är det är antagligen för att den ursprungliga dosen va för låg. Hon gick iväg sen och pratade med nån annan och de bestämde att vi ändå skulle köra på några dagar till på den höga dosen för att se om det kommer igång mer. Hon sa att det kan vara så. Ska tillbaka på lördag igen, men om det då inte finna fler äggblåsor blir det avbrutet då dom såklart inte vill förbruka ett försök på ett dåligt resultat. Under tiden hon va iväg hann jag bryta ihop och börja gråta bakom munskyddet. Hon va dock supergullig och väldigt hoppfull om att detta förr eller senare kommer gå jättebra. Jag har tappat hoppet lite, det var så nedslående föe jag va inte riktigt beredd på att det skulle gå dåligt redan här. Tänkte att det kan ta några försök med återföring men att det ändå skulle bli ett äggplock liksom. Men inget är lovat i denna process.

Åh så kul Soff och förstår lättnaden! Så spännande att ni snart är igång.Trevlig helg <3

Iii hurra!!!! Förstår att väntan har varit jobbig, skönt att den är över. Och nu är den här, nästa steg i er resa <3 ÄNTLIGEN iiiiiii

(ps, gissar att det här är första gången på många är som du längtat efter mensen hihi :)) 

Men åh va fin du är <3 det gick faktiskt bra idag. Vi har inte fått avbryta. Det fanns nu runt 5-6 tror jag hon sa på ena sidan och 1 på andra sidan som va större. Så min kropp verkar svara bra på den högre dosen. Fick en ny tid för ett 4e ultraljud på måndag. Hon sa att om det fortsätter växa som hon tror borde vi kunna göra ägguttag någon gång mellan onsdag-fredag. Så vi kämpar på lite till!

På torsdag får vi göra äggplock . Det fanns 6-7st idag som såg bra ut. Så tacksam och längtar. Min rädsla har typ försvunnit, känns som man kan klara av vad som helst bara det går bra sen.