Vickan31 skrev 2021-07-27 21:48:25 följande:
Så intressant att få läsa hur det gick för er - och tänk så fantastiskt att det blev en graviditet för er när ni minst anade det och nästintill gett upp hoppet helt! Man har ju hört om fler som blivit gravida just när de gett upp av olika anledningar, så om det var det eller spolningen eller något annat i ert fall är svårt att veta - men STORT att ni blivit gravida! <3
Det är såklart tungt att höra att något är fel gällande ens kropp eller fertilitet, samtidigt som jag kände att när vi nu ändå försökt i 1,5 år utan ett enda plus så ville jag nästan ändå att det skulle finnas något "mindre fel" om du förstår vad jag menar som gav en förklaring och som skulle gå att få hjälp med. Så det är såklart tudelade känslor med detta, och med IVF, men just nu känns det i alla fall inte som något nederlag, men bara att jag är nervös för om IVF inte hjälper då hjälper ju inget känns det som? Men så långt ska jag ju inte tänka än, det kan ju faktiskt gå innan det är dags för IVF eller om min blockerade äggledare är det enda problemet så har vi ju goda chanser med IVF tänker jag.
Tack som sagt för att du ger mig hopp <3 Som någon skrev tidigare i den här tråden: "Det kan också vara så att ibland kompenserar kroppen och släpper ägg från den friska sidan flera månader i rad. Ibland kan man ha tur med kroppen. Så det är inte så att fertiliteten minskat med 50% för att ena sidan inte funkar." Så eftersom min ena äggledare ser bra ut lever hoppet än, och annars hoppas jag att väntetiden på IVF inte ska vara en evighet :)
Hur mår du nu i v. 9? Känner du av några gravidsymptom eller så?
Håller verkligen tummarna för Dig! Som sagt, mirakel sker!
Jag mår bra och är nu i vecka 11. Varit på ett VUL för att bekräfta graviditeten och fick se en liten, liten krabat med tickande hjärtat! Sån häftig upplevelse och en obeskrivlig känsla av lycka!
Är såklart mycket som kan hända fortfarande och jag är säkert överdrivet nojig med tanke på att vår resa till plusset inte var helt enkel, men försöker påminna mig om att leva i nuet och nuet just nu är bara glädje, tacksamhet och lycka. Och försöka tänka på allt med en stor dos ödmjukhet.
Visst kan jag ha påfrestande gravidsymtom som kraftigt illamående och en extrem trötthetskänsla osv, men försöker påminna mig om att för bara några månader sen hade jag bytt ut att må normalt till alla världens gravidkrämpor bara jag fick det där plusset!
Så försöker leva lite en dag i taget. Har KUB bokat om 2 veckor.
KRAM och Lycka Till, jag hejar på Dig