Orolig. V.5

Jag hade inga direkta symptom så tidigt när jag var gravid, utebliven mellanblödning var det som fick mig att reagera på att nåt var annorlunda innan bim.

illamåendet kommer oftast senare.

Så läs inte in för mycket i det, vissa känner nåt så tidigt andra inte, och det behöver inte betyda nåt att du tycker du känner nåt ena dan och sen inte nästa. Jag tycker det var lite svårt att förstå att jag verkligen var gravid innan första ultraljudet när jag fick se att det faktiskt var så, innan dess hade jag ju knappt märkt nåt, var lite svullen nån vecka sen la det sig innan magen började växa på riktigt i vecka 16 eller när det var.

Likaså kände jag rörelser väldigt tidigt som sen slutade, men 2 veckor senare kände jag igen, då hade han bara hamnat på ett annat ställe ett tag där jag inte kände nåt, men visst blev jag orolig under den tiden. Men som sagt allt kan vara normalt och ofarligt. Ta det lugnt, försök njut av att du har blivit gravid.

Är det någon som vet ifall HCG kan fortsätta öka när man fått MA? Jag tänker att kroppen fattar ju inte att graviditeten har stannat och livmodern fortsätter växa men inte fostret? Eller stanna HCG produktionen av?

Stort grattis till graviditeten!

Jag plussade nu precis och förstår din känsla <3 jag har också starka symtom och haft i några dagar men dom är inte konstanta. Såhär tidigt är det vanligt att symtomen kommer och går utan att det är något fel.

Be om ett tidigt ultraljud :)

Åh tack så mycket och detsamma! <3 Ja jag ska boka ultraljud till v 7-8 tänker jag så får jag ha lite is i magen nu då fast det är svårt.. :)

Hej! Förstår din oro till 100% då jag också haft MA, två stycken inom bara några få månader. Tredje gången jag blev gravid fick jag en liten blödning samma tid som jag börjat småblöda med dom förra, kände inget illamående heller och alla symptom jag haft precis i början kändes svagare. 

Den här gången fick jag tidiga ultraljud pga mina missfall, första var väl i vecka 8 tror jag och sen fick jag två veckor senare, och tv veckor efter det var KUB. Nu är jag i v.16! Och där runt v.8-10 kom illamåendet, väldigt lindrigt som tur var. 

Jag vet hur förlamande den där oron är. Vill bara ge dig lite hopp! Det tog många veckor innan jag kunde slappna av och sluta känna efter om brösten slutat göra ont eller inte. Önskar någon i vården kunde varit tydligare med att symptomen kommer och går! Inte förrän nu och dom senaste eckorna har jag kunnat börja gå på toaletten utan att vänta mig blod. I början blev jag rädd varje gång det kom lite större flytningar för jag tänkte att det var blod. 

Jag hade också sjukt svullen mage i början, men en dag var det bara borta och har inte kommit tillbaka sen dess. 

Men det jag främst vill ha sagt är att ibland kan man inte riktigt gå efter hur kroppen känns! Symptom kan ju också variera beroende på hur kroppen i övrigt mår, hur du ätit, sovit, druckit osv. 

Lycka till!!