• Nutid
    Mon 14 Jun 2021 11:50
    2344 visningar
    36 svar
    +1
    36
    2344

    0 sexliv

    Anonym (Otilläcklig) skrev 2021-06-14 10:39:18 följande:

    Första gången jag skriver eget inlägg men behöver tips å råd. Vet inte vad jag ska ta mig till längre.

    Är gift sen 6år tillbaka har en liten unge som går i förskolan.

    Jag å min fru har sen barnet kom knapprar något samliv. Oftast jag om inte alltid jag som försöker få till det, men får alltid ursäkter som att "jag är trött" med mera... Ligger med varandra max 10ggr om året och jag är en sådan med hög sexlust å vill få till de 3-4 ggr i veckan men vet att det inte kommer att hända. Numera hittar jag inte ens mod att förföra då det är jobbigt med alla nej. (Självförtroendet är inte på topp). Nu är det så att jag har hittat en dildo som legat gömd och som sent igår la jag märke till att den var "förflyttad" å då förstod jag direkt att hon hellre tillfredsställer sig själv än att rå om varandra. Jag har tagit upp vårat sexliv flera gånger utan respons. Känns mer som att hon är gift med mig å har barn å att hon är nöjd med som det är. Ikväll kommer jag konfrontera henne med sexleksaken å fråga varför jag inte räcker till. Jag kommer absolut inte leva så här resten av mitt liv. Hon skyller emellanåt att hon inte orkar ha sex översätta, så jag har mer eller mindre gett henne sovmorgon varje helg så att hon kan vila upp sig. Men nu förstår jag varför hon är extra glad när hon duschat eller sovit i gästrummet...

    Ursäkta långt inlägg...

    P.S vet egentligen vad jag vill med det här inlägget men känner mig otillräcklig, hjälplös och sårad


    Jag känner igen mig  din beskrivning med undantaget att vi varit ett par längre och noll sexliv verkligen har varit noll under flera års tid. 
    Vi håller att hitta tillbaka eller gå isär jag vet inte vilket bara att det måste ske en förändring. Jag hade det skitjobbigt när jag var i ditt läge att det bara blev mindre och mindre jag gjorde ett mentalt beslut att inte hoppas på att vi skulle ha sex och om det nån gång häde så blev det en possitiv överaskning. på så vis har jag kunnat klar av det mentalt. MEN eftersom jag inte haft någon tanke på att vara otrogen så finns det liksom inget att hoppas på. Nu efter flera år gör vi ett sista försök med äktenskapet i parterapi och vi har faktiskt pratat på ett sätt som vi inte gjort på många år. Det jag ångrar är att jag accepterade att det bara dog, att jag skulle vara den förstående maken när hälsan inte var helt OK eller när det var barn som sov i sängen m.m. Men inget som egentligen hindrade oss från att ha sex.
    Därför tycker jag att du gör helt rätt i att prata med henne, om det var jag skulle jag dock aktat mig för att göra det som en konfrontation när det blir en anklagan brukar det sällan leda till något bra.

    Jag tänker två angreppssätt: 
    1. Berätta att du inte står ut att leva utan med så lite sex (din sanning)
    2. Masagestaven, föreslå att ni kan leka tillsammans med den framför det i possitiva ordalag och att du vill vara med att jobba på hennes njutning, att du vill vara med honnår nya höjder.
  • Nutid
    Mon 14 Jun 2021 12:27
    #5
    Anonym (Otilläcklig) skrev 2021-06-14 11:55:51 följande:

    Jag har tagit upp om vårat sexliv flera ggr och föreslagit par terapi för att vi bara står å stampar. Men gumman tycker inte det behövs. Har också frågat rakt ut vad hon går igång på så man kan mötas på mitten å få igång varandra utan respons. Vi har haft dåligt sexliv sen vi börja med att försöka skaffa barn. Det tog 6 år på 3e försöket med befruktning. Men sen barnet kom så vart det ännu sämre å nu sista halvåret har vi gjort det 1gång å då vill hon bara köra en snabbis på hennes initiativ å gärna I ryggläge som alla andra ggr. Medan jag vill rulla runt å leka.får aldrig gå ner på henne heller sen en lång tid tillbaka. Känns mer som att hon vill få de överstökat när vi väl gör de.


    Jag känner igen det där med överstökat, sista tiden då var sex något som skulle ske i duschen efter hennes träning för att minimera tidsåtgången. Jag försökte föreslå att vi kunde vi i sängen någon gång också med oralsex och mer fokus. så blev resulteratet bara att vi slutade ha sex i duschen också.

    Det enda som är säker är att det inget att bli bättre av sig själv bara man är förestående och tålmodig som jag hoppades.

    Jag är rätt osäker på vart vår parterapi tar vägen vi ska dit i EM.

    Sen sist har jag presst henne på en idealbild av vårt förhållande hur ser det ut med sex då hon menar att det är annat som är otroligt mycket viktigare men har nu gett mig ett svar.

    Vilket gör att jag känner att jag orkar jobba vidare är ganska spänn på mötet om vi kommer att prata det.
  • Nutid
    Wed 16 Jun 2021 00:35
    #16
    Anonym (Otilläcklig) skrev 2021-06-14 17:27:31 följande:

    Nu är det så att jag tjatar aldrig. Försöker inte ens längre pågrund av alla ratningar. Har också tagit upp om terapi med mera utan resultat


    Jag känner igen mig i det att man inte vill tjata, man vill ge tid och vara förstående, det är barn, stress och sömnbrist m.m. Samtidigt så tappar man sjävkänsla och hopp efter varje nej. När jag slutad hoppas gick det bättre. Men därefter har det gått flera år av på nått sorts halvt förhållande.
    Vi var på treapi fyra gånger de senaste två månaderna, nu senast igår och jag tror att det är först nu som hon förstår att sex är lika viktigt för mig som bekräftelsen är för henne. Jag har inför mig själv gett vårt förhållande 6 månader om det inte funkar då ger jag upp. Men jag är rätt hoppfull eftersom vi har ett ny ton mellan oss.

    Det jag ångrar att jag inte satt stopp långt tidigare utan bara låtit tiden gå.
    Låt inte åren gå, säger varför vill hon inte gå på terapi?
  • Nutid
    Wed 16 Jun 2021 10:39
    #21
    -1 +1
    Anonym (Greta) skrev 2021-06-16 04:56:12 följande:

    Låter som en riktig mansbebis. Dessutom är det ingen rättighet att få sex.


    Vad menar du?

    Jag tycker att TS verkar vara en olyklig man som älskar sin fru.
    Att han är förstående till att hon inte känner lust och väntar på henne.
    Han är dessutom konstruktiv när han vill att de tillsammans skall söka hjäp att hitta tillbaka med parterapi, vilket hon inte vill.

    Nu förstår jag att onnani och lust till sex inte behöver vara samma sak, men kan du förstå att TS blir ledsen och känner sig förminskad angående sexleksaken?
    (känsla inte fakta)

    Nu hör vi bara TS version och inte hennes, det är mycket troligt att hon också känner sig olycklig t.ex. att hon tänker att han tänker bara på sex och bryr sig inte om mig, han visar inte sina känslor och ignorerar mina. kan han inte förstå att jag inte vill ha sex när jag nyligen fött barn jag känner mig inte alls bekväm mid min kropp efter det, m.m. Vi vet inte.

    Men som jag uppfattar det så är det mer hon som skule vara barnslig, om man är i ett förhållande ignorerar den andres behov.

    Nu rent faktiskt så tror jag det är jättedumt att på någotvis ha en anklagande ton om man ens ska ta upp sexleksaken. Det kan faktiskt vara så att det är hennes sätt att jobba på problemet att genom onani hitta sin egen lust igen.

    MEN, att inte kunna förstå TS känsla av otillräcklighet är brist på empati.

    Jag har varit i samma situation där jag vet att min fru som veckopendlar har köpt sexleksaker (vi har inte haft sex på 5 år). Jag tänkte att det var possitivt, att hon i alla fall har lust och jag har inte haft en tanke på att andas ett ljud över att jag vet att hon har köpt dildosar. Men jag förstår TS.
  • Nutid
    Fri 18 Jun 2021 11:53
    #23
    Anonym (Rullarmedögonen) skrev 2021-06-18 11:14:26 följande:

    Ni som skriver konfrontera inte henne angående hennes onani. Hade ni sagt likadan om det var en kvinna som skrev att hennes man titta på porr och runkar?

    Ska ett äktenskap fungera tycker jag att båda partner har ett ansvar att se till och göra tid för varandra.

    Har du funderat på att skaffa barnvakt och tar ut frugan på en dejt lite då och då? Vi kvinnor vill känna oss speciella, vi vill blir smickrad med fina komplimanger. Efter barn känner vi oss ofta inte sexiga hur mycket du än säger det till din fru hon kommer inte att tror dig gör de andra små sakerna som du vet hon hade uppskattat då kommer du att får mer sex.

    Ge inte upp bara för att ditt ego blev lite sårad. Det är din fru.


    Det viktiga angående onanin är att det inte får upplevas som en anklagelse.
    Jag tänker att det borde vara lika om det vore en man.

    För mig är onani till stor del förknippat med skam, om jag skulle bli konfronterad angående onani och porr med anklagande känsla. Skulle det inte alls bli bra, 

    Om hon istället skulle fråga mig om jag onanera hur ofta eller när jag gjorde det senast m.m. så skulle det funka.
Svar på tråden 0 sexliv