Ska ta snacket med min fru imorgon - ber om stöttning

Grattis till ditt beslut!

Du kan bli föredömet en förälder skall vara för sina barn, en lycklig förälder och sannolikt så kommer du även hitta en ny partner som tillsammans med dig kan visa att tvåsamhet är mer än att dela räkningar och hämtningar från skola/dagis!

I beslutet så ger du också din nuvarande blivande ex möjligheten att hitta lyckan på sitt håll. Voila! barnen får två lyckliga föräldrar!

Egoism är bra! Det är bara självuppoffrande bittert*ttor som anser att man skall offra allt för barnen. Vad de inte vågar erkänna att det inte är ädelt utan bara rädsla som driver dem egentligen.

När du pratar med din fru; anklaga inte! Det är inte hennes fel!
Det är inte heller ditt fel men du är inte lycklig som det är nu.
Se till att lös boendet i samförstånd, tag din tid men genomdriv ditt beslut!

Det är det rätta beslutet när du har kommit så långt som du har nu!

Det hade varit på gång länge, jag hade i ett sista försök att lappa ihop förhållandet skrivit ett brev där så sakligt jag kunde skrev ner vad jag inte tyckte fungerade i vårt förhållande, jag ville ha en diskussion.

Satt bredvid henne när hon läste och när vi pratade sedan så framgick det verkligen att vi inte kunde mötas (och ja, sextorka var en av punkterna).

När det blev klargjort så skrev jag ut skilsmässoansökan, fick henne att skriva under och gick iväg och postade brevet.
Vi pratade med barnen och naturligtvis blev de förkrossade.

Samma kväll tog jag mina saker ur vårt sovrum och flyttade ner i gästrummet.

Huset värderades av två mäklare och vi tog snittet, kom fram till en summa och jag löste ut henne.

Vi värderade allt gemensamt lösöre och kvittade sedan det mellan oss.

Tre månaders senare hade hon flyttat ut och min ekonomi började gå plus. Förstod aldrig tidigare hur mycket hon shoppat för att lindra sin ångest... 

Reggade mig på en dejtingsida och träffade efter ett tag en fantastisk kvinna jag ville fortsätta med.

Hoppsan! 

Ja, det har gått väldigt bra med barnen. Naturligtvis var de ledsna och önskade att vi skulle bli ihop igen. 

Vi har naturligtvis pratat med barnen och de säger att såväl min exfru som jag blev mycket gladare och mer harmoniska efter skilsmässan.
Desperat för att jag ville träffa någon? Nej, först gick jag i aska och trasor och gisslade mig i några år...

nej det gjorde jag inte. Jag började dejta när min fru hade flyttat och det var sååååå jävla roligt! Det var för mig att börja leva igen

då har du inte levt tillsammans med någon i ett förhållande som "bara" går ut på att driva AB Familjen. Ni är inget par, bara föräldrar.
Parmiddagar är ett skämt, ni är ju inget par, delar plånbok och barn, inget mer.

Sexbrist är inte bara sexbrist, det är så mycket mer och att bli bortvald urholkar själen, bit för bit för bit.

Sedan behöver du inte spekulera om TS kommer eller inte kommer hitta en kvinna som gillar sex, de finns och ganska gott om dem. De har också separerat från sina förslappade, bekväma män som hellre dricker öl framför TVn än att kela med sin kvinna.

Bra att du har hittat ditt värde! Vårda det och finn dig inte i ditt öde, gå vidare och väx som människa, det är trots det som livet handlar om.
Det om något är att vara en förebild för sina barn!

Nu verkar du inte kunna dela denna resa med din fru vilket är sorgligt men sådant är livet. Skit i moraltanter som llp, Hon tycker att som man bäddar får man ligga, lagt kort ligger även om det innebär att offra sig själv.

Jag och många andra säger Go! men ta till dig de kloka orden från "lilla jag" tidigare i tråden, din fru behöver landa mjukt och få ta detta.

Du låter som mitt ex... Så "Holger than thou" och utan att veta ett skit om mitt liv så tror du att du är så moraliskt upphöjd. För mig är du bara någon som aldrig har befunnit sig i min situation.
Jag vann tid med mina barn och än mer;

Jag har kunnat stötta dem när de har varit i nöd, det är till mig de vänder sig när de har försökt men inte lyckats. 

och du har "valt" dina godbitar utifrån dina höga moraliska principer.
Mitt förhållande var kärlekslöst med en fru som tyckte som du, att vi skulle hålla samman för barnens skull, dvs, jag skulle dra in pengar så att "hon" kunde göra saker, köpa saker.

Jag var inte lycklig, sex är inte bara "sex", det var kärlekslöst men "effektivt". Shit, vi var de stående klassföräldrarna. Perfekt yta utan substans.

Så jag lämnade, fick mer kvalitetstid med barnen, blev lyckligare och mer pengar över när inte hon brände dem på skit... 

Du har fel på så många plan! (förutom i slutet)
Många kvinnor upptäcker sin sexualitet efter skilsmässan. Då har de varit gifta i många år och haft slentriansex för att hålla ihop äktenskapet. Inte sällan eftersom mannen tjatat (vilket är grymt förnedrande för båda).

Andra kvinnor har lägre sexlust som kanske avtar efter förälskelsefasen.
Detta var fallet i mitt äktenskap och gudarna skall veta att jag letade fel hos mig själv.
Skilsmässan var som ett uppvaknande för mig, jag förstod att jag var attraktiv vilket jag definitivt inte kände mig i mitt äktenskap då varje närmande avvärjdes.
Först så här i efterhand har jag förstått att vi var inkompatibla, mitt ex kunde inte ge mig det jag behövde och jag var inte heller lämplig för henne.

Felet som vi gjorde var att vi fortsatte vara gifta lång tid trots att vi inte borde.

Därför applåderar jag TS när han nu kommit till insikt för det är en kärlekshandling att inte fortsätta "för barnens skull" eller för "vad skall grannarna tycka" eller för att man inte har råd att upprätthålla nuvarande levnadsstandard.