Inlägg från: Tecum |Visa alla inlägg
  • Tecum

    Ska ta snacket med min fru imorgon - ber om stöttning

    Du gör rätt som separerar, du har försökt och försökt men kommit till vägs ände. Livet är för kort för att levas utan sex. Man ska må bra i en relation och där ska finnas närhet och ömsesidig förståelse.

    Ditt upplägg låter bra, det är genomtänkt och fokuserar på att få det praktiska att fungera. Jag tror också att din fru kan bli lättad över att det är över, åtminstone innerst inne. Låt henne inte spela förorättat offer, skyller hon på dig så säg precis som det är till omgivningen. De absolut flesta har en stor förståelse för att ett äktenskap utan sex inte är något man ska behöva stå ut med. Hon ska ta sin del över att det gått som det gått.

  • Tecum
    Anonym (Blaj) skrev 2021-06-14 21:41:37 följande:
    Du skrev dock att ni har sex en gång varannan vecka, så du kan inte påstå att hon förvägrar dig sex, tvärtom ger hon dig det fast hon inte vill...

    Det är inte ett äktenskap utan sex, de har ju sex regelbundet enligt TS. Vad mer kan hon göra än att ställa upp? Hon kan väl inte påverka att hon inte är lika lyrisk som TS? Han visste dock om detta innan de gifte sig så det är väl lite fräckt att skilja sig och bryta upp familjen av den anledningen nu.
    Men hur kul är det att ha sex med någon man vet inte vill och säger att hon bara ställer upp? En stor del av kvinnorna på FL kallar det sexuellt utnyttjande eller rentav våldtäkt, även om de har fel.

    TS borde inte gift sig med henne från början, men det är lätt att vara efterklok. Detsamma gäller förresten för hustrun, hon borde valt en man med ljumt sexintresse. Nu är det hög tid att rätta till det misstaget och det blir nog skönt för henne också att slippa pressen att ställa upp.
  • Tecum
    Mimosa86 skrev 2021-06-15 15:28:16 följande:
    Du lägger fram det där du pratar i jag-form. Dvs hur du känner. Inta att hon brister, för då kommer hon hugga tillbaka.

    Om jag hade varit du hade jag lag fram det på följande vis:

    ....... jag känner att vår kärlek har ebbat ut och blivit en kompisrelation. En relation jag värdesätter otroligt högt, men jag älskar dig som en syster och inte som en fru. Jag önskar jag kunde känna annorlunda men tyvärr är det så det är. Det känns inte rätt att fortsätta en kärleksrelation med de premisserna, jag kommer inte vara lycklig i det och jag tror inte du kommer vara det heller. Jag vill att vi är bästa vänner och kan umgås som just det och ha en bra relation med barnen, för du är en av de mest fantastiska människor jag någonsin träffat. Men just nu känns det som att den här värmen riskerar att bli bitterhet och sorg för mig om vi inte går isär. Och jag tror att barnen ser igenom detta.

    (Om hon kontrar med att ni skiljer er pga av sex)-

    Nej, det handlar om kärleken, sex är en del av det men inte hela, jag tycker inte vi är intima på något plan längre. Varken själsligt eller fysiskt. Jag känner inte att det vi har är kärlek utan just fin vänskap
    Men det är ju inte riktigt sant, TS är ju fortfarande attraherad av henne då han vill ha sex och ansträngt sig för att få henne med på tåget. Ska han ljuga för att vara snäll här, menar du? För det låter ju som om han tar på sig skulden för separationen fast det egentligen beror på hennes ointresse för hur han känner och ovilja att gå honom till mötes och jobba med problemet.
Svar på tråden Ska ta snacket med min fru imorgon - ber om stöttning