• Anonym (Nervös)

    Ska ta snacket med min fru imorgon - ber om stöttning

    Hej! 

    Nu har jag kommit till en punkt där det inte funkar längre, vi har vissa problem i äktenskapet som är av den arten att det inte går att lösa med samtal, och min fru har inte viljan eller förmågan att ta tag i problemen utan skjuter över allt på mig. Så jag har helt enkelt fått nog, jag vill ha en fullt fungerande relation som innehåller kärlek, närhet och sex snarare än enbart delat ansvar för hus, hem och barn. Det berömda Familjen AB och frun som inte vill ha sex, det finns väl ungefär en miljon trådar om detta redan, jag har nog startat åtminstone fem av dem själv under årens lopp. Frun har uttalat att sex är inte viktigt för henne i äktenskapet, hon skulle likaväl kunna leva utan, hon känner sig obekväm när jag ser på henne eller tar på henne sexuellt, sexlivet är begränsat till missionären varannan vecka enbart för min skull, finns inte något intresse för förspel eller att jag ska göra det skönt för henne eller tvärtom, utan enbart in ut sprut så det är över så snabbt som möjligt. 

    Men hur som, planen ser ut som följer: 
    - Meddela min fru
    - Kolla upp om det finns utrymme för utköp ur vårt gemensamma hus så att en av oss kan bo kvar
    - Annars göra huset redo för försäljning, visning etc
    - Köpa en (eller två) lägenheter i närområdet så att barnen (5 och 8) kan gå kvar i samma skola etc. 

    Jag vill ju att vi kan skiljas som vänner, främst för barnens skull, och att vi kan ha ett bra samarbete i framtiden. 
    Min oro är att min fru kommer att göra som hon brukar och slå ifrån sig sitt ansvar och istället förklara att det är jag som är egoistisk och vill skiljas "bara" för att hon inte vill ha sex tillräckligt ofta, eller nåt liknande. 

    Så jag vill be er om tips på hur jag lägger upp samtalet och pepp och stöd, det känns inte roligt att behöva ha detta samtal men det är dags att gå vidare... Tips på hur jag kan göra det på ett schysst sätt men ändå tydligt?

    Berätta gärna era erfarenheter också, om ni haft ett sådant samtal någon gång! 

  • Svar på tråden Ska ta snacket med min fru imorgon - ber om stöttning
  • Anonym (Nervös)
    Anonym (Kristen) skrev 2021-06-14 18:55:36 följande:

    Ska du bryta dina löften om ''tills döden skiljer oss åt'', bara för att du är en sexbesatt kränkt mansbebis?


    Enligt Paulus är det inte tillåtet att neka sin make/man ett fysiskt samliv, eftersom det leder till frestelse. 

    1:a Korinterbrevet 7 
  • Anonym (Nervös)
    Anonym (Kvinna) skrev 2021-06-14 19:03:06 följande:

    Nu är jag visserligen inte gift men jag kan förstå problemet.

    Har man ett förhållande så bör sex och intimitet ingå.

    Sen kan jag tycka att det är märkligt att gifta sig (då min åsikt är att går man så långt så stannar man ihop sen, med vissa få undantag) med någon som inte har samma intresse av sex som en själv.

    Jag tycker du gör rätt (under förutsättning att du verkligen gjort allt för att få till en lösning).

    Jag skulle själv inte kunna vara i ett förhållande om min partner förvägrade mig sex, då kan jag lika gärna flytta ihop med en kompis.


    Ja det är en berättigad fråga. Jag visste ju om detta från början, och sexlivet var inte lysande ens då vi var nykära. Allt annat stämde dock så bra så jag blundade och tänkte att det där kommer att ordna sig bara jag ser till att gå "all-in" och göra allt för henne -  då kommer hon att våga öppna sig mer och ge allt hon med...
    Det funkade inte dock...
  • Anonym (Nervös)
    Martina1970 skrev 2021-06-14 19:10:12 följande:

    Jag förstår dig. För vissa människor är sexet inte speciellt viktigt, för andra, som mig, är det en av stöttepelare i ett förhållande.

    Det betyder inte att jag skulle lämna någon jag älskar om denne blev tex sjuk och inte kunde genomföra penetrerande sex. Sex är så mycket mer än det!

    Men jag skulle, och har, lämnat en relation där ingen närhet, ömhet och sex existerade i vardagen.

    Jag tycker inte att just sexet är det du ska ta upp, mer kanske avsaknad av värme o närhet. Men skuldbelägg inte henne, var saklig. Det är aldrig ens fel att en relation fallerar.


    Precis, det märker man även av svaren jag fått här, en del tycker som min snart-ex-fru, att sex är något man kan ha lite kul med när man är ung och fri, men inget man egentligen behöver i livet för att må bra, medans andra förstår  precis och ser sex som en självklar del i en parrelation som inte egentligen går att urskilja från övrig närhet. 
    Det är för övrigt en grej som skiljer mig och min fru åt, jag ser ingen direkt skiljelinje mellan sex och övrig närhet när man är i en relation, närhet har man, ibland vill båda ta det längre då har man sex, ibland inte, inte så komplicerat.
    Min fru ser det däremot som helt olika saker, hon vill ha närhet men den måste vara helt icke-sensuell, även om det är uttalat att vi inte ska ha sex just då. 

    Där kan jag tycka att man kunde få lära sig lite mer i skolan om den emotionella sidan av sexualiteten. Som jag minns det så lärde man sig att antingen är man gay, då vill man ha sex med personer av samma kön, eller så är man straight, då vill man ha sex med personer av motsatt kön, eller så är man bi då kan man ha sex med vilket som. 

    Sedan att det finns en hel uppsjö av andra dimensioner av sexualitet missar man helt, vissa är dominanta, vissa är undergivna, vissa vill bara ha sex i nära relationer,  medans andra tvärtom har svårare att ha sex i nära relationer, vissa vill ha nära relationer utan sex, vissa vill bara ha sex när de fortfarande är nykära, vissa vill bara ha sex några få gånger med samma person innan de tröttnar, vissa vill håla sig till en partner, vissa vill ha flera samtidigt osv osv. Kort sagt det finns en uppsjö av varianter och det gäller att hitta någon som matchar en själv när man väljer sin långvariga partner/äktenskap. 
  • Anonym (Nervös)
    Anonym (Malou) skrev 2021-06-14 20:25:54 följande:
    Alltså, din fru, jag blir nyfiken av vad hennes sexovilja kommer ifrån. Tror du det är rent kroppsligt, att hon inte har de hormoner som behövs och därmed inte känner någon lust. Eller är det mentalt, att hon tex varit utsatt för övergrepp? eller har hon vuxit upp i en konservativ religiös miljö? eller är hon deprimerad? Har hon förklarat vad hon tror att oviljan kommer sig ur? 
    Hon har vuxit upp i en miljö fattig på känslor med ett väldigt lutherskt tänk där såväl livet som äktenskapet mest handlar om att jobba hårt och göra rätt för sig, där ett äktenskap  mest är en överenskommelse om att hålla ihop och jobba tillsammans och har egentligen väldigt lite med känslor att göra. 
    Känslor ser hon mest som något jobbigt och ett hinder som ställer till det på vägen mot att uppnå sina mål. 

    Ja, det kan vara hormoner, jag tror att det är så att hon helt enkelt är en person som väljer sexpartner utifrån helt andra preferenser än livspartner, mina bästa egenskaper enligt henne är lojalitet, intelligens, ansvarstagande och noggrannhet. Jättenbra om man ska söka jobb men kanske inte det man väljer sin sexpartner utifrån. 
    Med risk för att låta cynisk så var jag nog aldrig något annat än en bra familjeförsörjare i hennes ögon. 
  • Anonym (Nervös)
    Anonym (llp) skrev 2021-06-14 20:39:27 följande:
    Nej det är så en hänsynsfull människa resonerar, visst är det lätt att bara vara egoistisk och tänka på sina egna behov men har man satt barn till världen så har man en förbannad skyldighet att se till att även dom mår bra.

    Hade dom inte haft barn fine, visst det hade känts lite fult som TS lurat henne på många år som hon kunde haft med någon annan men nu har dom barn, du pratar om att vi vet att ts är olycklig, tror du barnen kommer vara lyckliga när han har släppt bomben då?
    TS borde varit ärlig från början och inte inlett ett förhållande, han visste ju hur hon kände från början,

    Vad hade hänt om TS blivit impotent eller drabbats av en sjukdom, kan tänka mig vilket det gnäll det hade blivit bland gubbar om frun hade lämnat honom för att bli ihop med en riktig hingst, då hade det hetat att hon var hjärtlös och inte tänker på barnens bästa.
    "Lurat henne på många år"? Vad är det du pratar om? Är målet med varje relation att vara tillsammans tills man dör oavsett hur man mår under tiden? 

    Jag väljer för min del att vara tacksam över allt fint vi haft tillsammans, de fina stunder vi delat, och det är ganska många, våra underbara barn som jag skulle dö för vilken dag som helst, allt hon gjort för familjen, osv osv. 
    Jag kan bara hoppas att hon väljer att se det på samma sätt och inte tänker som du, att i en relation gäller det att få ut mer än man ger annars har man blivit lurad... 
  • Anonym (Nervös)
    LMBK skrev 2021-06-14 20:44:32 följande:

    Ts, din fru tänder inte på dig och har förmodligen aldrig gjort det så värst mycket. Hon har tyckt att så mkt annat har stämt så hon har nöjt sig. Om man är enormt attraherad av någon och har fantastiskt sex så kommer man alltid att vilja ha det. Det har inget med bristande hormoner eller annat att göra, vill man inte att en person rör vid en på ett sexuellt sätt så är man sannerligen inte attraherad, punkt slut. 

    Det handlar inte om att man i ett förhållande har en skyldighet att ge sex mot sin vilja, det borde handla om att det är mkt konstigt att vilja ligga med någon som inte vill bli vidrörd av dig. Hur funkar det för dig? Det har alltid varit ett säkert tecken när en relation varit slut, att man blir äcklad av sexuell kroppskontakt med partnern.


    Det här är en mycket korrekt analys! 

    Det funkar sådär om jag ska vara ärlig, helt bra känns det naturligtvis inte, bland annat därför jag vill separera. 

    Det konstigaste är nog att min fru fortfarande ser mig som attraktiv rent objektivt, hon har sagt det rent ut, men att man tycker någon är attraktiv betyder inte nödvändigtvis att man är attraherad eller att kemin stämmer. 
  • Anonym (Nervös)
    Anonym (Lilla jag) skrev 2021-06-14 21:01:53 följande:
    För mig låter det som att din fru är från Filippinerna eller Indonesien i din beskrivning. Det kanske hon inte alls är men de kvinnliga vänner jag haft som varit bosatta i Sverige hade en likande syns på deras äktenskap.

    Jag tror på att följa sitt hjärta i val av partner men det är inte så i många andra kulturer där man gifter sig av helt andra skäl än av kärlek (förena två kungadömen, försäkra sig om att släktgårdarna inte går förlorade genom kusingiftemål, gifta sig inte av kärlek men med en reko person som tar vara på en där man aldrig behöver oroa sig för tak över huvudet eller mat på bordet).
    Nej det är ett västeuropeiskt land, men ej Norden. Men det finns tydliga kulturskillnader när det gäller äktenskap. 
    Sedan ser hon heller inte så allvarligt på otrohet och har en liberal syn på umgänge med personer av motsatt kön, där jag å andra sidan är ganska konservativ. 
  • Anonym (Nervös)
    Anonym (llp) skrev 2021-06-14 21:12:17 följande:
    Jag har väldigt svårt för förldrar som du som inte förstått det här med ansvar när man skaffar barn, självklart ska man inte stanna kvar i ett dåligt förhållande men om man lämnar sin familj pga av att man anser att man får för lite sex då är det inte barnens välmående man sätter först utan sig själv.

    Det handlar alltså inte om att man av plikt ska stanna kvar det handlar om att man av kärlek ska vilja sätta sätts sina barns behov före sina egna när dom är små.
    Det handlar inte om en man som blir misshandlad eller där han blivit lurad av frun för till skillnad mot ts så har ju hans fru dessutom varit ÄRLIG med hur hon känner från början

    Och vad händer sen då? Om TS inte får  så mycket sex som han har hoppats på? Eller om han för jättemycket sex men sen inser att det inte var värt det för att han förlorat så mycket tid med sina barn? Man kan aldrig gå tillbaka i tiden utan då får man stå sitt kast.
    Barnens behov är nära och bra relationer till båda föräldrarna, det är ingen naturlag att man måste bo tillsammans för att uppnå det. 

    Håller med föregående om att det finns mycket rädsla i dina inlägg. Vad händer om jag ångrar mig? Ja, vad händer om jag stannar då och ångrar det om 10 år? 

    Nej, man tar ett beslut så kör man på det, går inte att hålla på i efterhand och älta om man gjort rätt eller inte. 
  • Anonym (Nervös)
    Anonym (llp) skrev 2021-06-14 21:31:26 följande:
    Du pratar om rädsla man vad var det som gjorde att du var så rädd och inte var ärlig redan när ni träffades gällande sexbiten, hon gjorde ju klart för dig vad hon kände men du var alltså så rädd att du inte kunde vara öppen med hur viktigt det var för dig att du gifte dig med henne ändå och skaffade barn allt för att du inte vågade vara ensam? inte vågade vara ärlig?

    Men gjort är gjort och du har tagit ditt beslut och hur man än vrider och vänder på det så har du oavsett om du kommer få mycket sex eller inget alls som singel 'betalat' med halva tiden av dina barns uppväxt, eller blir det bara VH då har du bytt bort ännu mer så man får hoppas att du åtminstone får valuta för vad du offrat.

    Sen får du helt enkelt hoppas att om 10 när du ser tillbaka att det var värt det och att du inte ångrar dig för sex är viktigt ja men det är också flyktigt medans kärlek och familj är så mycket mer än så.

    Nu kanske du ska gå och prata med din fru istället för att sitta här och berätta för främlingar om ett livsavgörande beslut du har tagit som kommer drabba henne och barnen, så mycket har hon iallafall förtjänat att hon borde varit den första att höra ditt beslut tycker du inte det?
    Så logga ut och prata med henne sen ser du till att sköta det här bra, låt barnen landa, ge dom alla din tid i början, och försök även ge förståelse för din frus sorg och ilska etc
    Precis, på den tiden led jag av extremt dålig självkänsla och en irrationell rädsla (som faktiskt ter sig helt absurd nu när jag ser tillbaks) att förbli ensam resten av livet. Jag vågade inte annat än att göra våld på mig själv för att passa in i relationen med denna kvinna som nu är min fru, snart ex-fru. 
    Hade även en massa annat som jag inte vågade visa upp av rädsla för att inte bli accepterad eller omtyckt, både gentemot min fru och mot andra. Det viktigaste var att vara trevlig, till lags och att passa in. 
Svar på tråden Ska ta snacket med min fru imorgon - ber om stöttning