Ska ta snacket med min fru imorgon - ber om stöttning

Du lägger fram det där du pratar i jag-form. Dvs hur du känner. Inta att hon brister, för då kommer hon hugga tillbaka.

Om jag hade varit du hade jag lag fram det på följande vis:

?....... jag känner att vår kärlek har ebbat ut och blivit en kompisrelation. En relation jag värdesätter otroligt högt, men jag älskar dig som en syster och inte som en fru. Jag önskar jag kunde känna annorlunda men tyvärr är det så det är. Det känns inte rätt att fortsätta en kärleksrelation med de premisserna, jag kommer inte vara lycklig i det och jag tror inte du kommer vara det heller. Jag vill att vi är bästa vänner och kan umgås som just det och ha en bra relation med barnen, för du är en av de mest fantastiska människor jag någonsin träffat. Men just nu känns det som att den här värmen riskerar att bli bitterhet och sorg för mig om vi inte går isär. Och jag tror att barnen ser igenom detta.

(Om hon kontrar med att ni skiljer er pga av sex)-

?Nej, det handlar om kärleken, sex är en del av det men inte hela, jag tycker inte vi är intima på något plan längre. Varken själsligt eller fysiskt. Jag känner inte att det vi har är kärlek utan just fin vänskap?

Svar: ja!

Han kommer inte uppnå något på att anklaga henne och påpeka att hon bär skulden för skilsmässan. För hon ser det förmodligen inte så och kommer gå till motattack. Och vem vinner på det? Detta är ingen tävling där någon ska ha sista ordet, det handlar om att vidhålla en bra relation efter uppbrottet. För familjen bästa.

Så varför inte spela det smart? Avväpnande henne? För hon kommer knappas kunna anklaga honom för att hans känslor svalnat (ingen kan styra hur man känner). Först då kommer hon ju inse själv att hon inte tagit honom och hans känslor på allvar. Att hon, genom att inte vilja prata om detta, påverkat utfallet som nu blivit.

Illa skrivit. Är TS en kränkt jättebebis för att han vill känna kärlek i sin relation?