Hur dejta seriöst som 40+

För det första - vänta med sex! Andra får säga vad de vill om att bejaka sina lustar osv, men om man vill lära känna och fånga en man så går det sämre om man har sex först. Omdömet fördunklas av det helt enkelt.

För det andra - dejta flera samtidigt. Du slösar bara bort din tid annars, eftersom det kan ta en månad eller så innan du märker vilken slags kille du träffar.

För det tredje - sortera direkt ut män som har ett tungt bagage, ligger i skilsmässa eller på annat sätt har ett trassligt liv. Ta reda på om han har några beroenden av något slag, såna går också bort direkt.

För det fjärde - dejta lokalt! De flesta är inte villiga att upprota hela sitt liv, man kanske har barn på hemorten eller vad som helst. Det ställer till onödiga problem, för att inte tala om att ens kunna träffas regelbundet.

Det är inget fel på Tinder, Match och andra sidor. Det handlar bara om att välja smart.

Om du inte se ut som ett träsktroll så kan du rätt lungt göra antagandet att de flesta männen du ser redan swipat höger på dig.

Om du inte redan snappat upp att det är "kvinnornas marknad" på detta nya dejtandet så måste du göra något riktigt fel, eller vara väldigt ny på det.

Bor du i en större stad och söker män +-5år så borde du ha minst 10-15st att välja bland när du vill ut på dejt.

Vad är det som får dig att känna att du prompt mååååste dejta efter tre år? Varför är folk så extremt besatta av dejting? Du kan väl leva själv o njuta av livet ihop med närstående. Eller är det av ekonomiska skäl man ska dejta? Just wondering...

Det beror lite på vad du menar med att dejta.

Man kan skriva med ganska många samtidigt, för det är många som slutar skriva, visar sig vara intresserade av annat än du, inte är intressanta efter några meddelanden, osv.

Av de du tar en promenad etc kommer antagligen inte de flesta vara intressanta heller - man märker ju ganska fort om det klickar med någon, om det är någon man vill träffa igen.

Om du träffar någon flera gånger är det ju lämpligt att inte swipa höger på några nya.

Så gå inte in i det med för stora förhoppningar om att hitta ditt livs kärlek snabbt. Däremot kan det ju vara trevligt ändå att ta en promenad, fika, prata osv med nya människor! Jag tänker att tindrandet fram tills man ses flera gånger är lite som det var att gå ut på krogen - man tittar på många, pratar med några, dansar med någon, osv.

Jag ser ingen vits med att betala för guld - jag swipar ju höger på de jag gillar, om de gillar mig hade nog inte påverkat mitt beslut. Många killar verkar däremot ha guld, för om man får en match är det ofta ganska snart efter att man swipat höger på personen.

Där har vi direkt ett general fel.

Kvinnor utan helkroppsbild = kraftigt överviktiga.

Så resonerar många män, oftast baserat på egna erfarenheter.

OBS! Detta är mina personliga åsikter och det kan givetvis finnas de som tycker annorlunda.

?

Ja, varför inte? Falsk marknadsföring är inget nytt för kvinnor.

Ärlighet varar inte längst.

Så det är bra att en kvinna som är överviktig och inte vill bli bortvald, bara har ansiktsbilder, då hon vill gå på dejt?

Vad tänker du om männen som blir förvånade över att hon var så stor, kanske blir besvikna?

Och är det bra att inte vara ärlig om vad man har för utbildning, jobbar med?

Vill du träffa män som inte klarar av att en kvinna har högre utbildning, kanske tjänar mer?

Jag är inte förvånad över att du som kvinna går i försvarsställning, och nämner att män minsann inte är något bättre.

Om en kvinna väljer att inte visa sin kropp på bild, så får hon också räkna med att män kanske blir besvikna.

Det har jag blivit många gånger.

Vad tycker du om män som mig? Ytliga?

Vill du verkligen dejta en man som har såna förutfattade meningar att det är avtändande med någon som har hög utbildning? Sen så kommer det ju fram förr eller senare ändå så lika bra vara ärlig...

Är 38. Tänkte först att jämnårig är bäst, men vad mycket lättare det blir av att tänka om på den punkten. Tycker jag även du TS kan göra, visst det är enklast med en jämnårig men det finns härliga karlar i andra åldrar man missar då. 18-70 är kanske lite liberalt men det är vad jag numera anser är ok för mig.

TS är 46. Gissar att du söker 40-50. Om du bara utökar det till 30-60 så ökar du dina chanser enormt att träffa någon.

Kanske är lite som när tjejer gillar män i uniform. Utstrålar manlighet. Han är stadig, fokuserad, ögonen på målet, nåt att luta sig emot, dominant.

En man som ler kanske utstrålar lite feminitet, lite fjolla, vek.

Det borde inte vara omöjligt. Det finns många i den ålder som är separerade och fortfarade vitala. Ett par obearbetade bilder och det du skrev i trådstarten kan du lika väl ha i presentationen. Sedan är det att prata och se till att träffa olika människor. Vet inte vad du menar med seriöst för alla är så himla seriösa nuförtiden i online dejting, men om du vill öppna möjlighet för kärlek då tycker jag inte att det är en bra ide att ha sex med flera samtidigt.

Hur gamla är dina barn ts?

Yngre barn får mina larmklockor att go bananas de luxe!

Aldrig någonsin att jag skulle inleda något med någon som har yngre barn.

Ja, det är märkligt det där. Att så många inte lever i nuet, utan vill att det ska vara livet ut. I livet kan saker hända som man inte kan styra över.

Egentligen menar jag inte att man ska vara avvaktande eller kalkylerande med sexet utan bara att det inte bäddar för framtida kärlek om man är intim med flera personer samtidigt. Sex är en underbar sak och det är inget fel att göra det på första dejten om det är vad du vill. Men, om jag skulle upptäcka att min partner hade sex med andra i början av vårt förhållande då skulle jag personligen bli besviken och mina känslor skulle svalna. Visst, man kan vara ärlig från början och komma överens att inga förbindelser finns men då har man etablerat ett så att säga oseriöst förhållande redan från början. Beslutet att inte leta efter en ännu bättre partner utan att stanna kvar och utveckla bestående förhållande är en grund för kärlek, vid sidan om attraktion och gemensamma intressen.

Ok, för mig hade du inte varit intressant med så unga barn.

Minst myndiga är min absoluta gräns, helst vuxna på riktigt.

Jag har själv två vuxna barn och två barnbarn, är i stort sett aldrig barnvakt. Jag är helt klar med allt vad barnansvar heter.