Forum Hus & hem Heminredning
  • Catriarch
    Catria­rch
    20 svar
    Citera Visa endast Anmäl

    Masspsykosen som är vita väggar

    Det känns som om merparten av det tredje millenniet kan summeras i en enda företeelse; vita väggar. Vart man än är på visning så känns det som om man kliver in i en simulerad frysbox. Bor man i hyresrätt och vill tapetsera om så får man minst en katalog med bara vita tapeter med olika strukturer och kanske en tvärrand i en nyans mörkare grå. Vill man ha någon som helst annan färg på väggen så får man dyrt och heligt lova att återställa väggjäveln till vit vid utflyttning.

    Hur blev det såhär? Och mer specifikt; varför blev det såhär? Det är ju snudd på omöjligt att få en god natts sömn i ett rum med vita väggar. Allt känns bara iskallt, sterilt och ljust som vid ett dödsögonblick och minsta lilla lortflaga på väggen blir så påtaglig att det är det enda man kan koncentrera sig på.

    Ni som frivilligt väljer att ha vita väggar får gärna förklara er. Är det tryggheten hos en vårdavdelning på ett länssjukhus som lockar? Tittar ni på National Geographics specialprogram från Antarktis och premierar pingvinernas oklanderliga smak? Längtar ni efter en tid då man kan sova utomhus under djupaste midvinter? Lider ni av mysofobi och vill vara ständigt en garde mot alla former av kontaminering av väggen genom att välja en färg som kontrasterar exakt allt?

  • Svara i tråden
    Svar på tråden Masspsykosen som är vita väggar
  • fjanten
    fjante­n
    #1
    Citera Visa endast Anmäl

    Jag som tycker jag ser "greige" överallt just nu, någon slags blandning mellan grått och beige. Jättefult... Hellre vitt i så fall, om jag måste välja. Vi har dock helt andra färger på våra väggar, så jag är nog fel person att svara dig

  • Relaxa75
    Relaxa­75
    #2
    Citera Visa endast Anmäl

    Vitt signalerar sterilitet möjligen, men signalerar även att det är fräscht. 


    Tycker tom man märker det när folk köper bil nuförtiden, det är bara vitt som gäller.

  • Embla twopointoh
    Embla twopoi­ntoh
    #4
    Citera Visa endast Anmäl

    Jag håller med om att vitt känns sterilt och opersonligt. Jag såg bilder på ett hus för några år sedan där allt var vitt, och jag menar verkligen allt. Golven, taken, väggarna, möblerna, med ett undantag. I sovrummet hade de djärvt slängt en beige filt lite snett över fotänden av sängen. Jag hoppas verkligen att huset var stylat och att ägarna hade någon vas eller tavla i något annat än gråskala.

    Jag väntar på att motreaktionen till det "ljusa och fräscha" ska komma. För den kommer, var så säkra. Jag förväntar mig då stormönstrade medaljongtapeter i orange och brunt eller grönt och rosa a la 70-tal, färgade vitvaror i köket stället för all denna metall, och på samma sätt färgat porslin i badrummet.

  • Sockerikaffet
    Socker­ikaffe­t
    #5
    Citera Visa endast Anmäl

    Jag tycker nog motreaktionen redan har kommit. För några år sedan (typ 10) skulle allt vara vitt men om du tittar på inredningsmode så är det inte så längre. Det har blivit populärt med mönstrade tapeter och mustiga, ganska mörka, gröna och blåa färger. Möjligen att hyreslägenheter ligger lite efter och att hyresvärdarna vill hålla lägenheterna ?flexibla?, men vitt kan inte längre anses vara på modet.

  • Magical
    Magica­l
    #6
    Citera Visa endast Anmäl
    Aniiee skrev 2021-07-09 00:55:48 följande:

    Inte för inte gjorde Fredrik Lindström och Henrik Schyffert en show vid namn "ljust och fräscht". Och gav ut en bok. För 8 år sen....

    www.adlibris.com/se/bok/ljust-frascht-boken-jakten-pa-det-perfekta-boendet-9789175032672


    Precis.
    Hänger man med lite i trenderna så är ju vitt sedan länge snudd på omodernt. För något år sen skulle det vara mycket naturfärger; jord, sand osv. Idag är greige trendigt och det är väl en fortsättning på det jordfärgade temat.  
    Även accentfärger som rött eller blått på tex en vägg är ju supertrendigt. 

    Däremot tror jag som någon redan var inne på, att i vanliga hyreslägenheter vill man inte ha alltför vågat just för att det ska passa flera, och att hyresvärden inte ska behöva göra om efter varje utflytt. 

    Om du googlar hittar du vad som gäller just nu: 

    www.doneservices.se/doneblogg/malning-trendfarger 

    www.expressen.se/leva-och-bo/inredning/hetaste-trenderna-2021-sa-ska-vi-inreda-vara-hem/ 
  • Kusinen
    Kusine­n
    #7
    Citera Visa endast Anmäl

    Att det är så i hyresrätter beror väl på at ljusa tapeter anses vara mer neutrala, mindre personliga och därmed passa alla.

    Attfolk i allmänhet uppskattar ljusa tapeter är nog för att vi har en förkärlek för attfå in ljus i hemmet vivill att hemmen ska vara "ljusa och fräsha", och kopplar väl ljuset också till att det är just fräsch och rent.

    Jag tror att det handlar mycket om vår historia och våra naturliga förutsättningar (i ett mörkt land). Vad gäller historia tänker jag att hela bilden om ett "lortSverige" hela folkhemstanken osv spelar in i våra inredningsideal. Ovanpå det har ju den så kallade skandinaviska ljusa stilen varit väldigt populär även internationellt de senaste åren.

  • AndreaBD
    Andrea­BD
    #8
    Citera Visa endast Anmäl

    Det finns anledningar. Dels - ljus! Om du har mörka väggar så blir det ju mörkare. 

    Och även - om folk vill ha tavlor och annat på väggarna så är det ju bra att ha så ljust och neutralt som möjligt. Folk brukar ju inte ha vita väggar utan något på dem. 

    Och om man har vitt från början, så kan det målas med en mörkare färg. Om du däremot har en mörk vägg, så har du svårare att måla över den med något ljust. 

  • elsi
    elsi
    #9
    Citera Visa endast Anmäl
    Catriarch skrev 2021-07-08 22:19:44 följande:

    Det känns som om merparten av det tredje millenniet kan summeras i en enda företeelse; vita väggar. Vart man än är på visning så känns det som om man kliver in i en simulerad frysbox. Bor man i hyresrätt och vill tapetsera om så får man minst en katalog med bara vita tapeter med olika strukturer och kanske en tvärrand i en nyans mörkare grå. Vill man ha någon som helst annan färg på väggen så får man dyrt och heligt lova att återställa väggjäveln till vit vid utflyttning.

    Hur blev det såhär? Och mer specifikt; varför blev det såhär? Det är ju snudd på omöjligt att få en god natts sömn i ett rum med vita väggar. Allt känns bara iskallt, sterilt och ljust som vid ett dödsögonblick och minsta lilla lortflaga på väggen blir så påtaglig att det är det enda man kan koncentrera sig på.

    Ni som frivilligt väljer att ha vita väggar får gärna förklara er. Är det tryggheten hos en vårdavdelning på ett länssjukhus som lockar? Tittar ni på National Geographics specialprogram från Antarktis och premierar pingvinernas oklanderliga smak? Längtar ni efter en tid då man kan sova utomhus under djupaste midvinter? Lider ni av mysofobi och vill vara ständigt en garde mot alla former av kontaminering av väggen genom att välja en färg som kontrasterar exakt allt?


    Så är det väl med alla trender? Att alla skaffar den mer eller mindre. Se på 70-talet, alla hade furumöbler och orange och brunt i hela hemmet. Så kom 80-talet med hemska pasteller och ryschiga gardiner, och så vidare.

    Att kalla det masspsykos är väl att ta i, likaså att tro att detta är en ny företeelse som bara gäller vita väggar. Det handlar om trender helt enkelt, och ofta är en trend en motreaktion på tidigare trend. Så tidigare plotter ersattes med vitt och avskalat, nu börjar färger komma tillbaka in igen. Tidens och modets gång. 

    Jag har heller inga problem att sova i ett rum med vita väggar. Och på sjukhuset där jag jobbar är många av väggarna i en fruktansvärd illamåendeframkallande ljusblå nyans, med bruna dörrar till. Vet inte vart dessa vita sjukhusväggar finns?
  • sextiotalist
    sextio­talist
    #10
    Citera Visa endast Anmäl
    Catriarch skrev 2021-07-08 22:19:44 följande:

    Det känns som om merparten av det tredje millenniet kan summeras i en enda företeelse; vita väggar. Vart man än är på visning så känns det som om man kliver in i en simulerad frysbox. Bor man i hyresrätt och vill tapetsera om så får man minst en katalog med bara vita tapeter med olika strukturer och kanske en tvärrand i en nyans mörkare grå. Vill man ha någon som helst annan färg på väggen så får man dyrt och heligt lova att återställa väggjäveln till vit vid utflyttning.

    Hur blev det såhär? Och mer specifikt; varför blev det såhär? Det är ju snudd på omöjligt att få en god natts sömn i ett rum med vita väggar. Allt känns bara iskallt, sterilt och ljust som vid ett dödsögonblick och minsta lilla lortflaga på väggen blir så påtaglig att det är det enda man kan koncentrera sig på.

    Ni som frivilligt väljer att ha vita väggar får gärna förklara er. Är det tryggheten hos en vårdavdelning på ett länssjukhus som lockar? Tittar ni på National Geographics specialprogram från Antarktis och premierar pingvinernas oklanderliga smak? Längtar ni efter en tid då man kan sova utomhus under djupaste midvinter? Lider ni av mysofobi och vill vara ständigt en garde mot alla former av kontaminering av väggen genom att välja en färg som kontrasterar exakt allt?


    Vitt i hyreslägenhet tycker jag är helt OK, man kan sätta färg på annat sätt. Om man vill ha en avvikande färg, så går det att lösa genom att spänna upp ett tyg på en ram och sätta upp det mot väggen (eller en "lösvägg" som man enkelt monterar ner.
    Jag flyttade in i en lägenhet i början av 90-talet som hade stora medaljongtapeter i alla rum i rätt gräsliga färger, tack och lov var det dags för omtapetsering strax efteråt. Men ingenting passade de möbler och de färger hade när jag kom dit.

    Däremot känns det väldigt kalt med där allt är vitt och svart (fortfarande mycket svart kvar, svart kakel, svarta golv etc

    Men hellre vita väggar än färger som inte går att ha med sina egna möbler
  • elsi
    elsi
    #11
    Citera Visa endast Anmäl
    sextiotalist skrev 2021-07-09 10:28:09 följande:
    Vitt i hyreslägenhet tycker jag är helt OK, man kan sätta färg på annat sätt. Om man vill ha en avvikande färg, så går det att lösa genom att spänna upp ett tyg på en ram och sätta upp det mot väggen (eller en "lösvägg" som man enkelt monterar ner.
    Jag flyttade in i en lägenhet i början av 90-talet som hade stora medaljongtapeter i alla rum i rätt gräsliga färger, tack och lov var det dags för omtapetsering strax efteråt. Men ingenting passade de möbler och de färger hade när jag kom dit.

    Däremot känns det väldigt kalt med där allt är vitt och svart (fortfarande mycket svart kvar, svart kakel, svarta golv etc

    Men hellre vita väggar än färger som inte går att ha med sina egna möbler
    I slutet av 90-talet flyttade jag in i en hyreslägenhet med djupt lejongula väggar med sån där svampningsteknik som var väldigt trendig på 90-talet. Hela lägenheten hade dessa tapeter, alla rummen utom badrummet typ. Ingenting passade ihop med den tapeten och för varje dag som jag bodde där så kändes lägenheten trängre och trängre, som att de lejongula väggarna liksom kröp in på mig. Så när jag flyttade därifrån till en bostadsrätt valde jag att måla alla väggar vita bara som en motreaktion mot den vidriga lejongula färgen. Jag kan fortfarande nästan få ångest när jag ser den färgen. 

    185.99.36.77/~perwah/inredning-och-design/wp-content/uploads/2011/04/20110427-230853.jpg

    Typ som den färgen, fast mycket mer tongivande för det var stora väggpartier som verkligen dominerade hela lägenheten. 

    1.bp.blogspot.com/-o_WIkR2tKrk/UvY0Jjb2cUI/AAAAAAAAB6U/9X4or05p-rY/s1600/pbgolv.jpg

    Eller som den här terrakottafärgade, min var kanske lite mer gul i tonen, men ganska lik. Hu, jag mår illa. 

    Håller med om att alltför vitt kan se kalt och kallt ut, men i kombination med trägolv/parkett och möbler, tyger och annat med färg så blir ju väggarna bara en neutral fond för det andra. Alltför mycket färg och mönster på väggarna gör det ju nästan omöjligt att möblera och inreda på ett vettigt sätt.
  • Medborgare
    Medbor­gare
    #12
    Citera Visa endast Anmäl
    Catriarch skrev 2021-07-08 22:19:44 följande:

    Det känns som om merparten av det tredje millenniet kan summeras i en enda företeelse; vita väggar. Vart man än är på visning så känns det som om man kliver in i en simulerad frysbox. Bor man i hyresrätt och vill tapetsera om så får man minst en katalog med bara vita tapeter med olika strukturer och kanske en tvärrand i en nyans mörkare grå. Vill man ha någon som helst annan färg på väggen så får man dyrt och heligt lova att återställa väggjäveln till vit vid utflyttning.

    Hur blev det såhär? Och mer specifikt; varför blev det såhär? Det är ju snudd på omöjligt att få en god natts sömn i ett rum med vita väggar. Allt känns bara iskallt, sterilt och ljust som vid ett dödsögonblick och minsta lilla lortflaga på väggen blir så påtaglig att det är det enda man kan koncentrera sig på.

    Ni som frivilligt väljer att ha vita väggar får gärna förklara er. Är det tryggheten hos en vårdavdelning på ett länssjukhus som lockar? Tittar ni på National Geographics specialprogram från Antarktis och premierar pingvinernas oklanderliga smak? Längtar ni efter en tid då man kan sova utomhus under djupaste midvinter? Lider ni av mysofobi och vill vara ständigt en garde mot alla former av kontaminering av väggen genom att välja en färg som kontrasterar exakt allt?


    Inte för att jag tycker att jag måste förklara mig, eftersom jag anser att dina antagande är ganska nedlåtande.

    Men, vi har valt vitt på våra väggar (förutom några undantag) för att vi gillar ljusa hem, vi har inga vita möbler, utan har mycket trä, björk, ljus körsbär, ek samt en del gamla möbler. Vi föredrar att lägga fokus på inredningen, inte väggarna. Vi har färg på soffor, mattor, lampor, tavlor, gardiner osv. 

    För mig handlar heminredning mycket om helheten, att färgval och möbler passar in i hemmet. Det värsta för mig är inte att folk har grå divansoffor (som alla verkar ha nu förtiden) utan att man väljer en stor divansoffa för att det är modernt och sedan är den för stor för rummet. Det värsta är inte att man väljer mönstrade tapeter eller tapeter i färg, utan att man har så mörka tapeter att rummet blir mindre och att tavlorna på väggarna inte syns. 

    För mig är vitt inte tråkigt eller tryggt, det möjliggör att man kan sätta färg på annat i hemmet. 
  • Medborgare
    Medbor­gare
    #13
    Citera Visa endast Anmäl
    elsi skrev 2021-07-09 10:54:59 följande:
    Håller med om att alltför vitt kan se kalt och kallt ut, men i kombination med trägolv/parkett och möbler, tyger och annat med färg så blir ju väggarna bara en neutral fond för det andra. Alltför mycket färg och mönster på väggarna gör det ju nästan omöjligt att möblera och inreda på ett vettigt sätt.
    Håller med dig. 
  • elsi
    elsi
    #14
    Citera Visa endast Anmäl
    Medborgare skrev 2021-07-09 12:20:06 följande:
    Inte för att jag tycker att jag måste förklara mig, eftersom jag anser att dina antagande är ganska nedlåtande.

    Men, vi har valt vitt på våra väggar (förutom några undantag) för att vi gillar ljusa hem, vi har inga vita möbler, utan har mycket trä, björk, ljus körsbär, ek samt en del gamla möbler. Vi föredrar att lägga fokus på inredningen, inte väggarna. Vi har färg på soffor, mattor, lampor, tavlor, gardiner osv. 

    För mig handlar heminredning mycket om helheten, att färgval och möbler passar in i hemmet. Det värsta för mig är inte att folk har grå divansoffor (som alla verkar ha nu förtiden) utan att man väljer en stor divansoffa för att det är modernt och sedan är den för stor för rummet. Det värsta är inte att man väljer mönstrade tapeter eller tapeter i färg, utan att man har så mörka tapeter att rummet blir mindre och att tavlorna på väggarna inte syns. 

    För mig är vitt inte tråkigt eller tryggt, det möjliggör att man kan sätta färg på annat i hemmet. 
    Haha, nu kände jag mig lite träffad :) Vi har en grå divansoffa, som är alldeles för stor för rummet. Anledningen är att alla ska få plats i den nu när vi blivit med enorma tonåringar som ska lägga och drälla i soffan med sina långa ben och gigantiska fötter. 

    Jag skulle gärna vilja ha en lite smäcker soffa och ett par vackra fåtöljer, men det passar inte familjens behov. Det får kanske bli när tonåringarna lämnat hemmet (om de nu någonsin gör det ). Är väl lite så att vi inreder utifrån människorna som ska bo i hemmet också, samt ekonomiska förutsättningar, inte bara stil och smak spelar in för oss. 
  • Medborgare
    Medbor­gare
    #15
    Citera Visa endast Anmäl
    elsi skrev 2021-07-09 12:27:48 följande:
    Haha, nu kände jag mig lite träffad :) Vi har en grå divansoffa, som är alldeles för stor för rummet. Anledningen är att alla ska få plats i den nu när vi blivit med enorma tonåringar som ska lägga och drälla i soffan med sina långa ben och gigantiska fötter. 

    Jag skulle gärna vilja ha en lite smäcker soffa och ett par vackra fåtöljer, men det passar inte familjens behov. Det får kanske bli när tonåringarna lämnat hemmet (om de nu någonsin gör det ). Är väl lite så att vi inreder utifrån människorna som ska bo i hemmet också, samt ekonomiska förutsättningar, inte bara stil och smak spelar in för oss. 
    Självklart är det så, ibland måste man stå över vad som man tycker är snyggast för att det praktiska kommer mellan. Så har vi också haft det när våra barn bodde hemma. 

    Jag tog det mest som ett exempel på att det är så mycket som gör att ett hem ser trevligt ut, inte bara färgen på väggen. Det är många bitar som ska passa ihop, och det räcker inte att följa alla trender. 
  • elsi
    elsi
    #16
    Citera Visa endast Anmäl
    Medborgare skrev 2021-07-09 12:35:17 följande:
    Självklart är det så, ibland måste man stå över vad som man tycker är snyggast för att det praktiska kommer mellan. Så har vi också haft det när våra barn bodde hemma. 

    Jag tog det mest som ett exempel på att det är så mycket som gör att ett hem ser trevligt ut, inte bara färgen på väggen. Det är många bitar som ska passa ihop, och det räcker inte att följa alla trender. 
    Jag håller helt med dig, bara att din formulering om den stora gråa divansoffan blev så träffande :)
  • Medborgare
    Medbor­gare
    #17
    Citera Visa endast Anmäl
    elsi skrev 2021-07-09 12:41:45 följande:
    Jag håller helt med dig, bara att din formulering om den stora gråa divansoffan blev så träffande :)
    Glad
  • Kiyah
    Kiyah
    #18
    Citera Visa endast Anmäl

    Jag föredrar vita (eller någon nyans av vitt) på väggarna då mina möbler och annan inredning lyfts fram på ett annat sätt än med färgade väggar. Men jag vill ha trägolv och då absolut inte i vitt till. Men man gillar olika. har inga problem med färg på väggarna men det är inte min stil och jag tycker det blir mer svårmöblerat om allt ska passa ihop

  • flygrl
    flygrl
    #19
    Citera Visa endast Anmäl

    Hellre vitt än trist svart eller grått imho. Jag gillar sköna färger, både starka färger och lite dovare, och då funkar vita tapeter som en perfekt fond för annat mer färgglatt. Men allt är ju en fråga om personlig smak förstås och där tycker människor uppenbarligen olika.

  • Mascaraklumpar
    Mascar­aklump­ar
    #20
    Citera Visa endast Anmäl

    I våra tre senaste bostäder har väggarna varit svarta, blå respektive tegelröda. Till visningarna har vi dock bytt till vitt eller väldigt ljust grått och tömt bostäderna på nästan all lös inredning. Jag tänker att några gillar sterila och opersonliga hem och några gör det inte, men de som vill ha ett personligt hem vill förmodligen sätta sin egen prägel på det och inte köpa någon annans prägel. Dessutom ser vita rum större ut.

Svara i tråden
Svar på tråden Masspsykosen som är vita väggar

INNEHÅLL

Forum
Avdelningar
FamiljeLiv.se
© 2003-2024 - All rights reserved       Modern Women Media Sweden AB       Kungsgatan 44, 5tr       111 35 Stockholm       Sweden


Annonsera Kontakt Säkerhet & regler Cookies