Enskild?

Det är nog 50/50.

Just den juridiska vårdnaden är svårt att bli av med om man inte ställer till det i barnets vardag genom att inte skriva på papper som behöver skrivas etc.

Däremot är det ju utifrån det du beskrivet olämpligt att han har boende eller obevakat umgänge. Fast du ska ju också kunna bevisa det du vet.

Du ska tänka noga på vad du gör. Just nu finns ingen dom på umgänge med pappan, så om du nu vägrar lämna över barnet om han en dag dyker upp och vill hämta barnet så bryter du inte mot nån dom eller avtal genom att vägra lämna över barnet.

Om du väljer att ta saken till tingsrätten gällande vårdnaden kommer han troligtvis även att ta upp frågan om boende och umgänge också. Och umgänge i nån form får en förälder (egentligen är det barnet som får det) nästan alltid. Det kan således sluta med att ni fortfarande har genensam vårdnad OCH att dessutom finns en dom på att pappa och barn ska ha umgänge en gång i veckan eller varannan helg med övernattning. Och då MÅSTE du lämna ifrån dig barnet, för annars bryter du mot en dom och kan både få böter och i förlängningen själv förlora vårdnaden om barnet.

Så tänk dig noga för vad du drar igång.

Rättssystemet är nyckfullt och det finns en ängslighet för att det ska se ut som om pappor inte får samma rätt som mammor.

Om pappan idag inte ställer till problem utan mest är frånvarande så skulle jag råda dig att sitta stilli båten och se vart det utvecklas.

Tror de är svårt. Hade ungefär samma som dig men skillnaden var att pappan åkte in och ut från fängelset. Tog mig 7 år att vinna vårdnaden trots allt sjukt som hände pga av en missbrukande pappa.

Försök hitta en annan lösning men funkar inte det så ge inte upp vid första förlusten. Lycka till!

Jag råder dig tvärtom inte att neka honom umgänge oavsett negativa prover. Du ska tvärtom erbjuda umgänge på eget initiativ. Detta visar att du är samarbetsvillig och försöker tillgodose ditt barns rätt till en relation med båda sina föräldrar, vilket är en central del inom det familjerättsliga området. Det finns föräldrar som aldrig lyckas sluta missbruka eller kan lämna rena provet. Barnen har rätt att ha en relation ändå med sina föräldrar. Men umgänget ska vara tryggt och säkert och föräldern får ej vara synligt påverkad då det är otäckt för barn. Men negativa provet är ej nödvändigt för umgänge. Men umgänget skall vara övervakat och nu när barnet är så litet så måste du vara med vid umgänge.

Att helt neka umgänge kan bli väldigt negativt för ditt case om saken hamnar i tingsrätten. Om du däremot kan visa att du regelbundet erbjudit umgänge, kanske genom att erbjuda honom att träffa er ett par timmar i en lekpark, under trygga former så ser det mycket bättre ut för dig. Med tanke på hur du beskrivit honom är ju risken rätt stor att han uteblir en stor del av gångerna vilket även det kommer att gagna dig om saken hamnar i tingsrätten. Att helt strypa umgänget om det inte är direkt skadligt att ha umgänge är inye en bra ide.

Socialtjänsten har tyvärr ofta rätt dålig koll på det familjerättsliga området och ger således rätt kassa råd. Jag har jobbat med båda i många år och kan själv ha gett liknande tips för att jag inte visste bättre.

Har dessutom mångårig erfarenhet av missbruk och det funkar inte att motivera någon till behandling genom att använda barnet som verktyg. Missbruk handlar om helt andra mekanismer. Folk super och knarkar bort både jobb hus och familjer då missbruk är en komplex problematik. Du ska inte ta på dig ansvaret för hans missbruk och behandling. Du kan inte lösa detta åt honom. Däremot kan och måste du ställa krav på att han inte är synligt påverkad vid umgänge och absolut inte gå med på att han ensam har umgänge innan han har visat stabil och långvarig nykterhet. Men erbjud ungänge tillsammans med dig. Dokumentera alla de gånger du erbjudit umgänge och vilka gånger han dykt upp eller ej dykt upp.

Innan han har en stabil och dokumenterad nykterhet ska han inte vara ensam alls med barnet. Även om han hade det ska han ändå inte vara ensam med barnet utifrån att barnet är så litet och de inte känner varandra. Jag tänker att om umgänget blir regelbundet och barnet lär känna sin pappa OCH han är drogfri, så kan han kanske vara själv med barnet några timmar om ett halvår eller så. OM han skött sina tider och byggt en relation med barnet. Fram tills dess enbart umgänge med dig närvarande. Erbjud i alla fall ett tillfälle i veckan. Dokumentera. Ska han bygga en relation med barnet funkar det inte att dyka upp var tredje gång. Och då blir det aldrig nåt umgänge på egen hand.

Mitt inlägg är mer allmänt och inte riktat mot TS, men jag blir så ledsen när jag hör hur barn än idag tvingas umgås med missbrukande föräldrar. Jag växte själv upp med en pappa som började att dricka rejält redan när vi barn var mycket små. Under flera år var det min mamma som jobbade och betalade allt. Han var mest hemma, fick han ett jobb blev han snabbt av med det.

Mamma skötte oss barn, lagade mat och städade. Han gjorde inget av detta. Han var ofta redlös framför oss barn, mamma försökte att vi inte skulle se men det är klart att man förstod. Han hade minimalt att göra med den dagliga omvårdnaden av oss barn.

Så skilde sig min mamma från honom. Hon fick rådet att inte bråka med honom för då kunde det gå riktigt illa för henne. Hon kunde mista oss då. Minst varannan helg skulle han ha.

Så varannan helg och oftare många gånger satt vi hos honom. Ingen mat fanns hemma eftersom han valt alkohol istället. Han var ofta full. Det hände att han försvann ett dygn. Skola och läsa läxor etc brydde han sig inte om.

Det lustiga är att om det anmälts på något sätt hur vi hade det hos honom så hade antagligen min mamma fått skiten för det! Då hade det låtit: Hur kunde du släppa iväg barnen till honom!? Men hon hade ju fått den starka rekommendationen ATT släppa iväg barnen till honom, annars kunde det gå illa för henne.

Min mamma fick aldrig något stöd eller ordentlig rådgivning. Allt handlade om att pappan skulle ha sitt.

Jag är än idag fruktansvärt arg över att ingen tog barnens parti! Varför sa ingen ifrån, det här är fel. Ni ska inte behöva ha det såhär. Istället fick vi sitta där och titta på tv medan han fyllesnarkade i ett rum bredvid.

Och såhär är det än idag.

OnT: Bra att du dokumenterar TS. Hör med en jurist i familjerätt om det uppstår problem eller funderingar. Erbjud umgänge utomhus, där du är med. Då har du visat dig medgörlig. Att ringa till en kvinnojour för att få prata av sig med kunniga kvinnor som varit med om detta många gånger kan vara en idé.

Fint att ditt barn har dig. Lycka till!