Jag och min sambo har försökt i 9 månader

Vi försökte i 4år, men fick barn sen.

Oj 4 år var lång tid. Kan verkligen tänka mig viken lycka när ni tillslut lyckades. Sökte ni någon hjälp?

Vi sökte hjälp, men vi behövde inte hjälpen, om man säger så

Vi försökte i 3 år. Alla olika kliniker vi besökt har alla kommit fram till att där är inget fel på varken maken eller mig. Det var tufft att år efter år få höra att allt är perfekt men ändå sitta där utan att bli gravid. Gjorde vår första IVF för 2 månader sedan och även där fanns inga problem och vi blev gravida direkt på första försöket. Ibland behöver man helt enkelt hjälp för det går bara inte. Mitt tips till dig är att inte vänta på "det måste gå 1 år". Gå till läkaren direkt nu och få undersökt

Okej, då förstår jag. Jag hoppas verkligen att jag och min sambo lyckas tillslut också. Det är just nu vår högsta dröm att bilda familj

Okej, kan man få hjälp innan det gått 1 år alltså? För jag har pratat med vården gällande det, men dem jag pratat med säger att dem inte gör något förrän man försökt 1 år

Det är väl ingenting de kan kontrollera? Säg bara att ni har försökt i 1 år?

Jag förstår vilken härlig dröm. Hoppas det går bra!

Hej!

Känner egentligen mer bara att jag behöver skriva av mig lite. Jag och min sambo har nämligen försökt bli gravid i 9 månader nu. Blev gravid för ett par veckor sedan, men det varade bara några dagar och sen fick jag direkt missfall. Börjar bli så jobbigt det här, för jag vill inget annat än att bli gravid. Försöker tänka som så att det bara är 3 månader kvar innan man kan söka hjälp för ofrivilligt barnlöshet, men även fast jag försöker tänka på det sättet så är det ändå så jobbigt. Någon mer som också försöker bli gravid men som fortfarande kämpar efter flera månaders försök?

Hej, jag fick min mens igår, misslyckats försök nr10. Innan brukade jag bli ledsen/besviken nu känner jag mig mer likgiltig till de, klart mensen kommer, vad annars? Måste tillägga att jag i flera år vart inställ på att jag kommer ha svårt/inte kommer få barn, så varje mens är en bekräftelse på att jag har rätt. Tråkig grej att ha rätt om. 

Jag har väldigt oregelbunden mens och läste att man kan söka hjälp tidigare, så jag kontaktade en klinik i i våras. Lättnaden som infann sig efter att ha fått en bokad tid var obeskrivlig, att hjälp var inom räckhåll (peppar peppar)! Jag tycker du ska höra av dig, jag la på två månaders försök och sa att vi försökt i 9 månader. 

Jag och min fästman har också försökt i 9 månader? Hoppades verkligen att det skulle ta sig den här månaden, men nu rasade min temperatur idag och mensen kom. Sitter här och känner att jag orkar inte mer? Jag orkar inte hoppas mer, jag orkar inte försöka mer. Jag är helt slut mentalt och är så orolig. Vad är det för fel på mig? (Troligen mig eftersom mensen inte verkar vilja bli regelbunden, och jag inte lyckas få något positivt ägglossningarnas fastän temperaturen bekräftar ägglossning). Jag är 25 och har tidigare tagit minipiller under flera, flera års tid (började med p-piller för att jag inte hade regelbunden mens, då var jag 13?)? har p-piller förstört mig?

Jag är helt knäckt och har gråtit konstant i en timme nu. Jag är så trött, jag orkar inte försöka mer? få upp hoppet och ändå bli besviken?

Tog oss nästan 2 år med första barnet och sen även två år med andra barnet.

Jag läste dock om många som snabbt blev gravida efter första barnet, så jag skyddade mig aktivt några år emellan med spiral.

Tyvärr är vi många som känt som du/ni. Du har ändå lyckats bli gravid, och inom de 9 månaderna dessutom, vilket räknas som snabbt. Du vet säkert att missfall naturligt ligger på en mycket hög siffra och många fler får tidiga missfall än man kanske förstår. Därför låter det här som fullt normalt (med all respekt för att jag förstår att det är jobbigt!) 

Vi kämpade i ca 3 år, inklusive en missed abortion som var skitjobbig men till slut kom ett barn, och därefter ett syskon ganska snabbt, så allt löste sig utan hjälp från vården. Vi sökte hjälp efter ca 1,5 år men det var medan vi stod på kö som jag blev gravid (gick då ur kön) och sen fick MA. Då visste jag ju åtminstone att jag kunde bli gravid så det var en liten tröst. 

Oj, 2 år. Det måste verkligen varit väldigt jobbigt för er att det tog sådan tid. Jag fick ett positivt test nu för ett par dagar sedan, så jag hoppas verkligen att det går vägen nu!