Hej TS. Strunta i fjantarna som tycker att du skulle utnyttja hunden på ett känslokall sätt. Jag är själv hundägare och älskar min hund men skulle det krävas att jag offrar honom för att skydda mig själv eller mina närstående från grovt/dödligt våld skulle jag givetvis göra det.

Jag ställer mig också frågande till om du kan dömas för brott om du uppsåtligen skickar en skyddstränad hund att attackera exet, om du står inför ett omedelbart eller påbörjat angrepp. Ansvarsfrihetsgrunder som nödvärn borde fortfarande gälla isf. Möjligtvis kommer du inte runt det strikta skadeståndsansvaret och kan behöva betala för personskadan senare, men då får det väl vara så. Då lever ju du och ungarna iaf.

Det är sanslöst dyrt men om jag var du skulle jag överväga att köpa en färdigutbildad skyddshund om du har råd med det. Då har du inte samma långa startssträcka som om du ska utbilda hunden själv först. Därefter kan du skaffa ytterligare en hund som du utbildar själv och sedan över tid tillse att alltid ha en färdigutbildad hund och en under träning så att det inte blir glapp i skyddet.

Hej Aniiee, du får gärna hänvisa till någon dom eller annan rättsskälla till stöd för det påståendet. De flesta som använder sig av grovt våld i nödvärnssituationer har givetvis uppsåt att skada, det har inget som helst med saken att göra.

Jag tycker det du skriver framstår som väldigt märkligt med tanke på att ansvarsfrihetsgrunderna (nödvärn, nöd, m.fl.) just är utformade för att en person som begår en gärning, som annars skulle vara olaglig, skall vara fri från ansvar. Utövande av nödvärnsrätten kan t.ex. innebära att du misshandlar eller till och med dödar en annan människa men du kan gå fri från ansvar med hänsyn till det angrepp du var utsatt för eller var på väg att utsättas för. Jag har svårt att se varför det skulle vara en skillnad på att banka in huvudet på någon med hammare eller att skjuta vederbörande jämfört med att medvetet bussa en hund på angriparen om man befinner sig i en nödvänssituation.