Min man ska börja gå ut med sin tjejkompis på jobbet, ok?
Varför inte träffa både henne och hennes sambo på en middag, kopp kaffe, hemma hos er eller ute. Så du får träffa henne och även hennes sambo, Tror nog att du kommer känna dig mer bekväm då
Varför inte träffa både henne och hennes sambo på en middag, kopp kaffe, hemma hos er eller ute. Så du får träffa henne och även hennes sambo, Tror nog att du kommer känna dig mer bekväm då
Förstår dig helt. Hade också varit orolig. Det verkar lustigt. Din reaktion är imte svartsjuka enöigt mig utsn bara ren oro.
Så han lipar och bönar och ber om att få fortsätta ha sms-kontakt med henne? Lite sjukt ärligt talat. Hur kan hon vara så viktig? Det finns massor med sätt att gå ut på promenader och få pushning i träning. Han kan ha en app, han behöver inte henne för det. Ja, han gillar henne helt klart men att han försökte få dig att tycka att det var du som var "knäpp" är klassiskt sätt att försöka vinkla bort fokus från sig själv.
Så han lipar och bönar och ber om att få fortsätta ha sms-kontakt med henne? Lite sjukt ärligt talat. Hur kan hon vara så viktig? Det finns massor med sätt att gå ut på promenader och få pushning i träning. Han kan ha en app, han behöver inte henne för det. Ja, han gillar henne helt klart men att han försökte få dig att tycka att det var du som var "knäpp" är klassiskt sätt att försöka vinkla bort fokus från sig själv.
Jag vet inte... Hade inte haft en bra magkänsla efter det samtalet. Varför är hon så oerhört viktig för honom? Han låter i princip beroende av henne. Det låter inte normalt nånstans.
Ska du fortsätta med honom så kanske du ska se till att träffa tjejen och hennes kille. Jag skulle vara rak och öppen då framför de tre och säga exakt hur ni pratat om detta och att din sambo är nästan besatt av henne.
Skulle vilja se hennes och hennes killes reaktioner på detta.
Hmm tänk om du hade träffat hennes man? Hur hade han då reagerat?
Hur kan vissa i tråden tycka att det är ok att umgås 40 timmar i veckan på jobbet, höras dagligen på sms utöver det (har man inte redan hunnit säga allt man ville till varandra på jobbet) samt börja träna ihop. Det handlar alltså om så extremt mycket mer timmar ihop i veckan än vad man har på familjen. Och gillar man inte detta upplägget är man för svartsjuk.
Jag säger då det. Jag tycker folks skräck för svartsjuka är konstigare än just att folk är svartsjuka.
Det handlar ju inte om att han tränar med en tjejkompis en gång i veckan bara. De ses ju redan 8 timmar om dagen. Samt sms. För mig är det helt naturligt om någon blir svartsjuk på detta. Det är helt konstigt för mig om en partner inte skulle bry sig om detta.
Tack åter igen för alla era råd, Samt er engagemang. :)
Tog tag i detta i gen efter era svar. Jag satte ner näven i bordet. Och sa att jag vill att de inte har kontakt utanför jobbet.
Han säger att han förstår nu och lovar att detta inte ska hända i gen.
Skönt kände jag först. Men nu tvivlar jag på om det kommer att räcka. Hur ska jag kunna lita att det inte händer i gen.. att han fortsätter i smyg. Vet inte än. Rädd för att bli sårad, men jag älskar honom verkligen!
Men hur ska man kunna veta om de verkligen ens har tränat och inte gjort andra grejer. Känns som träna är en av de där sakerns vissa skyller på. Min kille hade ett ex som skulle "träna" men åkte till en snubbe istället, hom hjorde ju sig iordning för att träna. Det stämde liksom inte. Och gymkläderna var oanvända. Jag har med haft flera otrogna killar. De skyller på jobb och allt möjligt...
Men jag hoppas verkligen inte din gjort så. Men var på din vakt ändå.
Fråga om du kan få se smsen. Vill han inte det så är det ju skumt, för de är ju bara vänner.