Stalkade mitt ex

Jag väntar inte på det eftersom jag genom mina handlingar tog ifrån mig drömmen. Jag tar konserverna av mina handlingar. Det är en stor sorg. Min största sorg är dock att jag, genom mina handlingar, inte får se mitt ex lycklig med den hon verkligen älskar. Hon brukade nämligen säga att hon skulle byta ut mig en dag mot någon annan.

Hade varit vackert att få se hennes dröm slå in. 

Hon säger att det finns fler fiskar i sjön och att jag ska gå vidare.

Jag ser det som ett straff att vara tillsammans med någon jag inte älskar och följer därför inte hennes råd. Min psykolog tycker att det är sorgligt men börjat acceptera att jag är som jag är.

Jag kan inte ha en ny relation. Jag förstörde mitt liv genom hur jag betedde mig efter uppbrottet. Jag blev ingen fin människa tyvärr. Men har bara mig själv att skylla på.

Må så hända. Det är dock helt och hållet mitt eget fel. 

Jag tänker ju: "då inte finns något preventivmedel som är hundraprocent säkert så vill jag att jag ska vara hundraprocent säker på att personen är den rätte och inte finns någon annan, någonstans i världen, som jag älskar mer. " Det vill jag vara säker på innan jag kysser personen första gången. 

Jag har dock inte dessa krav på någon annan. 

Jag har som sagt gått till olika psykologer i flera år.  De håller inte med mig. Jag förväntar mig inte att de ska göra det. Jag har fullt förståelse för att de inte tänker som mig och tänker på andra sätt.

Dessa värderingar är dock viktiga för mig. 

Det var min dröm som barn att bli en fin omtänksam kille och vara i en kärleksrelation. Jag blev som sagt inte en fin omtänksam kille. Och i en kärleksrelation fick bara vara i ett år. 

Problemet är att blev den jag hoppades bli som barn. 

Jag kan som sagt inte då det bara existera en tjej i världen jag kan ha en relation med. 

Och skulle jag mot all förmodan ha en ny relation så skulle den nya behöva utösa min värsta mardröm. Det gjorde ju mitt ex och jag betraktar det som det finaste hon gjort för mig. Finaste hon gjorde var att hon velade fram och tillbaka om hon ville göra slut eller inte, så att jag knäcktes psykiskt på grund av osäkerheten. 

Lever ensam.

Detta hindrar mig inte från att känna ångest för att jag betedde mig som jag gjorde och sorg för att att jag inte blev någon fin människa. Dessa tankar kommer fatt förfölja mig hela mitt liv. 

Jag är fast då inte finns något jag kan göra. Men jag ska försöka tänka ut vad jag vill göra med mitt liv.

Det som hände efter uppbrottet har hänt och finns inget jag kan göra för att göra det ogjort. 

Jag kan förhoppningvis släppa mitt ex en dag. Jag kan inte ha en ny relation. då den nya relationen inte är en kärleksrelation, utan en relation jag endast är i för  hon jag älskar inte vill ha mig. Och i den nya relationen kan jag inte ha sex då jag vill inte ha sex med någon jag inte älskar. 

Att mitt liv blev är en direkt följd av att föll ihop psykiskt 2017. Det finns inget jag göra för att ändra på det då jag inte kan ändra på det förflutna.

För att jag anser jag är för gammal för att bli förälder.

Jag känner att jag kommer få ett bra liv som singel :) 

Jag vill även bara ha sex baserat på kärlek då jag ser sex som en kärlekshandling. Det finns med andra ord flera skäl till att jag inte vill ha sex igen. Jag har inte haft någon direkt längtan efter sex under åren som singel. Jag saknat någon att hålla kär och skapa minnen med. Men jag får som sagt skapa minnen tillsammans med mig själv istället. 

Jag ska försöka ett bra liv som singel. Jag kommer under livets gång spalta upp nya drömmar och mål. 

Läser denna tråd titt och tätt. Kan nu hålla med om att jag resonerar rätt konstigt.

Men kan dock inte ännu inte ens föreställa mig att ha en ny relation.
Orsaken är kanske att jag är feg, men är inte bekväm med tanken att inleda en ny relation. 

Tänker på mitt ex varje dag och hjärtat mitt värker och gör ont.

 Det snart sju år sedan hon dumpade mig. Vi har inte haft någon som helst kontakt på cirka 6 och halvt år. 

Hur slutar man egentligen älska den människa man älskar mest i hela vida världen?

Jag har skaffat mig ett hyfsat bra liv men hjärtat gör ont i alla fall. 
Jag vill dock inte ha henne tillbaka. Det hade varit egocentriskt och elakt. Hon valde att gå vidare. Då hade varit fel av mig att hoppas att hon kommer tillbaka. Särskilt efter 7 år. Hade varit Såå sorgligt om hon inte hittat den verkligen vill ha efter så lång tid. 

Så då har det gått ytterligare ett år. 

Nu har jag bara 37 år kvar med denna smärta (hoppas jag inte blir äldre än så),