Hur berättade ni?
Hej
Du har en stor resa framför dig! Jag gick igenom min för ungefär ett år sedan.
Jag var lite feg och sa väl inte direkt jag ville skiljas utan han fick dra det ur mig. Det är ju en enorm livsförändring och jag hade väl lite levt i förnekelse ganska länge.
Det blev inte så jättekul att bo ihop tills en av oss hittade annat då han var otroligt bitter och krisade. Vi berättade för barnen i all hast väldigt kort efter vi bestämde på hans bevåg, det blev inte så bra levererat från hans sida kan jag känna. Barnen blev otroligt ledsna, samtidigt vande de sig vid tanken ganska fort. Barn är bra på så sätt, de är ombytliga.
Nu i efterhand kan jag säga det varit en otrolig resa. Påfrestande på många sätt. Att leva ensam på halvtid efter en så lång relation har tagit mig nästan tills nu att vänja mig vid. Barnen har det bra, lite uppspelta dagen vi byter bara. Exet har gått vidare. Jag har dejtat en del men inte fastnat för någon. Ser fram emot kärlek när den kommer. Gjorde jag rätt? Ja, absolut. Vi hade nått vår ände, men ska inte ljuga och säga omställningen inte varit tuff. Men det hade ätit upp mig långsamt att stanna kvar.
Lycka till!