Känns som att vi nått botten!

Nu var det väl inte bara det utan att det beteendet gör att ingen i familjen sitter ner och äter tillsammans, vilket många människor tycker är både trevligt och praktiskt. För då kan man tala om sin dag, vad hushållets medlemmar ska göra i veckan, om någon behöver skjuts eller skolhjälp, och det som behöver göras i hemmet. Samt om att göra nåt kul i helgen, kanske.

Finns det ingen gemenskap blir det mer som ett gäng studenter på korridorrum och t.o.m. de har ofta regler, veckoråd för att bestämma om gemensam städning och minst en gemensam middag osv.

Jag må vara en smula äldre förälder men gemensamma måltider är ett krav i alla hem där jag ingått. Jag tycker inte det är acceptabelt att nästan vuxna lever på glass och mackor och fräser när man släpar dem från deras mörklagda illaluktande lyor för att få ut porslinet, som en del verkar ha det.

Tyvärr finns det rätt många dörrmattor i världen. Jag upphör aldrig att förvånas över vad kvinnor går med på när man läser här.

TS har ju varit i relation med mannen i fem år, det måste väl vara tillräcklig tid för att byga relationer och kunna ta upp ämnet spelregler?

Men sen är det klart aldrig lätt att komma in med regler för tonåringar om de har haft laissez-faire-föräldraskap hela sin uppväxt.