• Thu 2 Sep 2021 08:25
    4920 visningar
    156 svar
    156
    4920

    Känns som att vi nått botten!

    Anonym (Ina) skrev 2021-09-01 21:19:08 följande:
    Men måste man alltså anpassa sig till en ny medlem av hushållet som dikterar en regel rörande om man får småäta eller inte?
    Nu var det väl inte bara småätandet som TS har sagt till om.
    Även om jag kan förstå att hon tycker det är tråkigt att de inte äter tillsammans pga detta.
    Men det handlar väl även om att TS anser att barnen borde kunna plocka undan efter sig och bete sig hövligt.
    Det tycker jag inte heller är för mycket begärt av en tonåring.
    Och ska man vara sambo så ska väl båda inkluderas i vilka regler som ska gälla i huset.
    En ska inte behöva bli behandlad som en inneboende utan något att säga till om,som det verkar vara i det här fallet.
    Funkar inte det så är det kanske bättre att vara särbo eller göra slut.
  • Thu 2 Sep 2021 10:57
    #49
    Anonym (man) skrev 2021-09-02 10:45:30 följande:
    Fast om man uppfostrat sina barn till att alltid få som de vill så finns ju inget utrymme för kompromisser
    Då ska man nog inte heller leva som sambo och förvänta sig att ens nya partner ska anpassa sig efter barnen.
    Inte om man vill att partnern ska stanna kvar.
  • Thu 2 Sep 2021 17:29
    #60
    Anonym (Ina) skrev 2021-09-02 15:19:44 följande:
    .
    molly50 skrev 2021-09-02 08:25:56 följande:
    Nu var det väl inte bara småätandet som TS har sagt till om.
    Även om jag kan förstå att hon tycker det är tråkigt att de inte äter tillsammans pga detta.
    Men det handlar väl även om att TS anser att barnen borde kunna plocka undan efter sig och bete sig hövligt.
    Det tycker jag inte heller är för mycket begärt av en tonåring.
    Och ska man vara sambo så ska väl båda inkluderas i vilka regler som ska gälla i huset.
    En ska inte behöva bli behandlad som en inneboende utan något att säga till om,som det verkar vara i det här fallet.
    Funkar inte det så är det kanske bättre att vara särbo eller göra slut.
    Nej, säkert inte. Hon har garanterat uttryckt allsköns ogillande och velat införa än det ena och än det andra under tiden som hon hade greppet om sambon som var rädd för att förlora henne. 

    Själv tycker jag att det inte borde vara för mycket begärt av vuxna kvinnor att bete sig hövligt och inte genast och innan relationerna tillåter det ställa krav och ge sig på att laga sådant som inte är trasigt för att kunna sätta sin prägel på en familj som trivs med hur de har det, men se det är det. De flesta dyker huvudstupa in i familjekonstellationen och nyper omkring sig medan de ogillande suger in luft mellan hopsnörpta läppar, himlar med ögonen och klättrar allt närmare martyr-status. 

    Vi har nog uppfattat saken olika,i så fall.
    Jag får känslan av att det är TS sambo som dikterar villkoren och att TS inte har något alls att säga till om.
    Om TS sambo hade tyckt att TS betett sig så illa så hade han väl kunnat kasta ut henne för längesen.
  • Thu 2 Sep 2021 17:39
    #61
    Anonym (man) skrev 2021-09-02 15:37:19 följande:
    Absolut då är särboskap bättre, men samtidigt kan man som bonus inte heller bara kliva in och förvänta sig att allt ska göras som man själv tycker är rätt.

    Om man som utomstående kliver i ett befintligt sällskap som känt varandra länge och har sitt sätt att göra saker på så kan man ju inte förvänta sig att de bara ska göra om allt till ens eget behag. Visst vissa saker är ganska självklara som tex plocka upp efter sig, men sen finns det ju andra saker som inte nödvändigtvis är fel bara för att man själv inte är van vid det. Det måste finnas vilja att kompromissa från båda sidor.
    Ja,absolut. Jag håller med om att båda måste kunnna kompromissa.
    Men jag tycker inte att det verkar finnas någon kompromissvilja varken från TS sambo eller barnen.
    TS har föreslagit att de kan vara särbo,men då säger han att det är slut.
    Och i och med att TS inte verkar helt redo att lämna så hamnar de ju i ett slags dödläge.
    Så frågan är vem som ska börja släppa på tyglarna.
  • Thu 2 Sep 2021 17:54
    #64
    hanna1204 skrev 2021-09-02 17:51:31 följande:
    Precis. Och det viktigaste är att TS mår väl i sitt liv utan att ha en hostil majoritet emot sig, vem vill vara andra klassens människa i sitt hem?Pappan kommer att fatta när allt är för sent. Lycka till din fjant med att hitta en ny dörrmatta?
    Ja,precis.
    Flyttar man ihop så blir det ju bådas hem och båda måste ha något att säga till om när det gäller hushållets regler.
    Och så länge TS sambo inte inser det så lär han få svårt att få något förhållande att fungera.
  • Thu 2 Sep 2021 17:57
    #65
    Anonym (man) skrev 2021-09-02 17:52:18 följande:
    Ja, det kan jag iof hålla med om, om det nu är som TS beskriver det för vi har ju bara hennes bild av det och människor kan uppfatta saker väldigt olika. Men i vilket fall som helst så är det uppenbart att deras förhållande inte funkar och ju längre tid det går desto mer infekterat kommer det bli.

    Han kommer aldrig släppa tyglarna för när det blivit såhär infekterat så hamnar han i en slags lojalitetskris där han slits mellan sin lojalitet till sina barn och sina känslor för TS, ur hans synvinkel så försvarar han sina barn och det är något de allra flesta föräldrar kommer göra kosta vad det vill oavsett hur irrationellt det är. En sån dragkamp kan man som partner aldrig vinna.
    Så är det ju.
    Och därför tycker jag att TS borde fundera på att lämna.
    Annars lär det ju bli,som du skriver,mer infekterat och svårare att försöka reparera.
    Om han gör slut för att TS inte längre vill vara sambo så får han väl ta den konsekvensen.
    Han lär få svårt att få ett samboförhållande att fungera om han inte vill kompromissa om någonting.
  • Thu 2 Sep 2021 18:49
    #70
    Anonym (man) skrev 2021-09-02 18:28:23 följande:
    Tycker jag med och jag tycker oxå att det är väldigt dumt av honom att vägra acceptera att vara särbo, fattar inte hur han tänker där.

    Men om han är så ovillig att kompromissa har ju TS bara två val, acceptera läget som det är eller dra. Någon har föreslagit terapi, men jag tror det kommer bli väldigt svårt så länge han vägrar kompromissa.
    Ja,precis!

    Ja,det håller jag med om. Det lär nog bli svårt.
  • Mon 6 Sep 2021 17:44
    Anonym (Star2) skrev 2021-09-06 16:25:19 följande:
    Jag är väldigt väldigt nära att gå nu. Har en lägenhet som jag hyr ut i andra hand, så inga problem alls. Jag vill bara inte göra något förhastat eller ångra mig, som jag alltid brukar. Vill känna att jag har försökt med allt och gjort allt rätt ifrån min sida, så att jag därefter kan stänga dörren utan att se tillbaka och ångra mig. 

    Senaste året har varit en mardröm. Innan var det bara den ena tonåringen som ställde krav och stack. Sedan ett år tillbaka är det även 18 åringen som styr och ställer och hotar. Pappan ser sin enda chans att hålla med. Han har enorm respekt för detta barn och det känns ofta som att hon är kvinnan i huset och jag är barnet, för det hon säger är lag. 

    Jag känner mig undanskuffad och oälskad om jag inte gör som han säger eller om jag möjligtvis skulle kritisera något, tex att soporna inte är tömda eller om barnen lämnat disk etc. Jag FÅR helt enkelt inte säga något längre, för då exploderar han och börjar skrika "Passar det inte så är dörren där!"....detta hade han aldrig vågat göra för 6 månader sedan. Han säger att jag aldrig får yppa ett negativt ord igen om hans barn; om de äter för mycket, inte plockar undan eller om han köper allt till dem. Jag säger att det är helt OK, om han inte heller blandar sig i om jag hjälper min mamma då och då eller träffar vissa väninnor som han inte gillar etc. Då exploderar han igen och säger att det inte är samma sak. Hans barn och mitt barn är det enda som räknas. Men jag får väl hjälpa och ha kontakt med vem jag vill?
    Det tycker inte han! Han tycker att jag är alkoholist och pinsam om jag tar 2 glas bubbel, eller om jag pratar i telefon med vissa människor som han inte gillar. Han tycker att min mamma påverkar mig dåligt och att jag inte borde ha kontakt med henne.
    Ja, listan är lång! MEN jag. som faktiskt bor med hans barn, får icke säga ett ord! Jämlikhet? Nej!
    Jag tror inte du kan göra mer än vad du redan har gjort.
    Han visar ju ingen vilja att förändras vad du än gör.
    Det är bara du som ska anpassa dig efter honom och hans barn osv.
    Han behöver inte göra något för dig.
    Vill du verkligen fortsätta leva så tills du har försäkrat dig själv om att du har gjort allt rätt?
    Tycker du inte att du förtjänar bättre?
    Jag tror att du innerst inne vet vad som är rätt att göra nu.
  • Tue 7 Sep 2021 09:26
    Anonym (Star2) skrev 2021-09-07 08:17:58 följande:

    Den här mannen har gjort samma misstag förut i sina relationer och ångrat sig bittert när det redan varit försent och kvinnan lämnat pga samma sak. Därför påminner jag honom om det hela tiden, att inte göra samma misstag igen. Men nu säger han att han ångrar att han varit så snäll mot mig och lyssnat på mig och försummat sina barn. Så, antar att där inte finns så mycket mer att göra. Han inser alltid först när det är försent tyvärr. Men medan han är i förhållandet så tar han en för given.


    Varför stannar du kvar hos honom? Hur många fler chanser ska han få?
    Han kommer ju aldrig att lära sig av sina misstag så länge du stannar kvar och låter detta fortgå.
  • Wed 8 Sep 2021 08:56
    Anonym (Star2) skrev 2021-09-08 08:29:36 följande:
    Så himla bra skrivet och helt rätt!! Tror inte att någon annan kommer få det lättare än jag. Jag har inte ens något barn med mig in i hans bo, inte heller möbler eller något annat. Jag bara anpassar mig till allt. Ändå beter han sig som att jag vore skulden till allt dåligt i huset. Det är ju HANS ansvar att se till att barnen kan uppföra sig och ha respekt mot vuxna. Inte mitt! Han skyller allt på mig, att det ena barnet valt att bo hos mamman. Jag har sagt att jag gärna flyttar och är särbo så att barnet kommer tillbaka igen, men det vill han inte! 

    Jag förstår inte vad han vill?! Han vill inte förlora barnen och inte mig, men han kommer tillslut att förlora alla känns det som.

    Jag har aldrig hört något dummare än att jag ska säga upp min lägenhet! Skillnad om han lät mig köpa in mig i huset eller gav mig någon slags trygghet, så jag slipper känna att jag står på gatan om han får för sig att slänga ut mig plötsligt. 

    Tror att allt handlar om kontrollbehov och inte kärlek. Jag vill bara inte se det.
    Jag tror att du satte fingret på problemet här.
    Kontrollbehov.
    Att han pekar på dörren och ber dig gå om det inte passar är en sådan sak t ex.
    Och hur mycket betyder du egentligen för honom då om han hotar med att göra slut hellre än att vara särbo med en chans att ni kan få det bra?
    Jag hade tagit fasta på det han säger och gått ut genom den där dörren utan att se mig om.
    Jag hade aldrig accepterat att bli behandlad som hundskit under skon.
    Och det tror jag inte många andra kvinnor hade gjort heller. Om ens någon.
    Inga goda sidor kan uppväga sådana dåliga.
  • Wed 8 Sep 2021 18:12
    Anonym (Star2) skrev 2021-09-08 09:39:46 följande:

    Det är inte så lätt att bara gå genom dörren när han säger att jag ska gå! Jag har 2 veckors uppsägningstid på min lght, samt alla mina saker där som jag inte vet vart jag ska ta med mig. Men du har rätt; jag borde bara ta med det viktigaste och dra först till någon vän i 2 veckor. Sedan hämta allt och flytta efter 2 veckor när min hyresgäst är borta. 

    Hans största rädsla innan var att jag skulle flytta och lämna honom, så han fick riktig panik när jag lämnade huset och drog. Nu har han märkt att jag inte bara "drar" längre, utan vill vara kvar, eftersom jag inte orkar mer drama och att fly hela tiden. Därför hotar han!
    Han säger dessutom att han aldrig mer kommer jaga mig om jag drar, utan han kommer må bättre än någonsin och hitta en normal och bra kvinna istället.

    Detta säger han såklart när han är arg, men det ligger kvar i mig ändå såklart.


    Jag förstår att det inte är så lätt.
    Men,som du skriver,har du möjlighet att få bo hos en vän tills du får din lägenhet så kan du åtminstone få komma bort ett tag.

    Det är just det här jag menar med kontrollbehov. Och härskarteknik.
    Han vet att du inte kommer att göra som han säger utan stanna kvar.
    Därför hotar han med att visa dig dörren.
    Och att han kommer att träffa någon som är mycket bättre.
    För att få dig att stanna kvar.
    Men vet du,jag tror inte att han kommer att lyckas hålla någon kvinna kvar om han beter sig så som han gör mot dig nu.
    Inta många,om ens någon,skulle orka med att stanna kvar hos en sådan man.
    Du däremot har alla chanser att träffa någon som skulle behandla dig bra och som inte heller har barn sen tidigare.
    Du förtjänar bättre än så här.
  • Wed 8 Sep 2021 18:29
    Anonym (Maya) skrev 2021-09-08 11:01:49 följande:
    De är skilda idag och han har inte sett sina barn på över 10 år. Så ingen?

    Jag tycker inte man kan komma in i en familj och ha massa åsikter kring barn och deras relation med sina föräldrar. Var särbo eller träffa någon som inte har barn!
    Men flyttar man ihop så måste man ju ändå få ha lite att säga till om vad gäller reglerna i huset.
    Annars är man ju bara en gäst och inte sambo.

    Att vara särbo är uppenbarligen inget alternativ för TS sambo.
    Så då återstår för TS att flytta. Vilket jag inte tror skulle vara någon förlust för henne.
Svar på tråden Känns som att vi nått botten!