Anonym (Ts) skrev 2021-09-03 01:57:27 följande:
Skulle aldrig göra något nu när jag är gravid men tankarna på att inte vilja leva finns där ganska ofta.
Har tid hos kurator på MVC snart och barnmorskan vet att jag har varit deprimerad tidigare och inte mår jättebra nu.. men är rädd att de ska kontakta socialtjänsten om jag berättar om de här tankarna (har redan barn).
Är i vecka 18 nu..
Tar bara lergigan mot ångest och illamående , har tagit Sertralin tidigare men tycker inte ens att det hjälper speciellt mycket.
Vill helst inte gå in på fler detaljer om min situation här eftersom det är ett så känsligt ämne ..Ibland är jag glad och allt känns nästan ok men ibland känns allt bara helt nattsvart och hopplöst.. Vad kan jag göra för att försöka må bättre och slippa de här tankarna?
Två saker är ju elementära. Trygghet och stöd.
Har du ekonomin på plats? Om inte, ta tag i det (det finns hjälp att få). Det är vanligare än man torr och kan verkligen ställa till ångest.
Har du stöd av någon? Om inte är det inte fel att ta upp detta på MVC. Soc skulle aldrig tvångsomhänderta ditt barn för att du söker hjälp för depression och ångest och bristande socialt stöd utan du kan tvärtom få bra hjälp av både läkare (annan behandling), samtalskontakt, annat stöd (psykosocialt med barnet) och ekonomiskt.
Har du dessa bitar på plats tror jag du kan landa väldigt bra och må mycket bättre.
Det ÄR supertufft att vänta barn (inte långt kvar för dig) på alla plan. Praktiskt, känslomässigt m.m.
Hur ångestfyllt det än är har jag själv lärt mig - var ute i god tid, planera med myndigheter, vården, sök hjälp så tidigt som möjligt så flyter både ekonomi och känslor på bättre (du planerar och tar kontroll över situationen och slipper massa onödiga överraskningar) och kan lägga fokus på dig och barnet sen.
