Ska föda barn när som helst... och jag har verkligen svårt att hantera utdrivningsskedet. Fött två barn tidigare.
Vill dö bara jag tänker på det och klarar knappt av det pga den enorma sveda det innebär.
Kan man bedöva där på något sätt (förutom varma handdukar o sånt?) för att ta bort så mycket smärta som möjligt?
Sist jag födde barn tyckte jag att de frågade om det men minns inte riktigt vad de sa för var så upptagen av att få ut ungen.
Tänk så olika det kan vara. Det var typ det minsta jag brydde mig om. Visst kändes det, men det var så mkt annat med värkar och stök omkring ( blev bråttom för mig att klämma ut barnet, hade dessutom inga krystvärkar).
Tyckte snarare att det var obehagligare efteråt när de kämpade för att få ut moderkakan. Lustgasen var min bästa vän!
Håller verkligen med.. var också det minsta jag brydde mig om just då, även om det sved såklart och hade ingen bedövning. Värkarna innan fick mig bara att känna "äntligen!" när ungen skulle ut. Krystade dock bara i 6 minuter så kanske är därför också.
Ja, jag dissar verkligen inte de som väljer att föda vaginalt. Hoppas ingen trodde det.
Tack för tipset!! Har du provat det? Har testat eda också - superskönt. Gjorde ju förlossningen smärtfri förutom i slutet då. Har dock svårare för det där brännande när ungen ska ut än själva värkarna egentligen. Tänkte köra lustgas. Ska nog be om den där PDB för att slippa det där värsta *kommer jag spricka Nordpolen till Antarktis nu* ungefär.. ryser bara vid tanken!!
Jag hade enbart lustgas under värkarna. Nånstans under krystningarna kände jag att det bara inte går mer. Fick PBD och det var fruktansvärt. Sprutan gjorde så ont att jag skrek rätt ut, det tog inte bort smärtan ett dugg och efteråt var mitt ena ben förlamat.
Det gick självklart över men jag kunde inte ställa mig upp på vad som kändes som en evighet. Vet faktiskt inte än idag hur lång tid det egentligen rörde sig om. Blev fast på en toastol för de skulle ha mig att kissa innan jag fick lämna förlossningen och det kändes som en evighet.
Jag hade enbart lustgas under värkarna. Nånstans under krystningarna kände jag att det bara inte går mer. Fick PBD och det var fruktansvärt. Sprutan gjorde så ont att jag skrek rätt ut, det tog inte bort smärtan ett dugg och efteråt var mitt ena ben förlamat.
Det gick självklart över men jag kunde inte ställa mig upp på vad som kändes som en evighet. Vet faktiskt inte än idag hur lång tid det egentligen rörde sig om. Blev fast på en toastol för de skulle ha mig att kissa innan jag fick lämna förlossningen och det kändes som en evighet.
Fast alltså...hur man upplever det där är ju jätteindividuellt. Jag födde alla mina fyra ungar utan någon smärtlindring öht, och det är det mest fantastiska jag varit med om i hela mitt liv. Hade jag kunnat hade jag gärna varit gravid och fött barn resten av livet
Obs! Jag menar inte på något sätt att förringa den upplevelse som någon annan har, jag vill bara påpeka att det är olika
Jag önskar dig all lycka till, TS, och hoppas du får en lite uthärdligare förlossning den här gången!
<3
Jaa alltså ... Det känns ungefär som att du på riktigt håller på att trycka ut du vet en sån här jordglob med lampa inuti som barn har, att hela den ska få plats mellan benen. Du har inget val när det kommer och det känns som ett mellanting mellan att skita ner sig och att någon drar upp där nere från precis alla håll. Smärtan är outhärdlig. Klarar typ inte en till sån omgång alltså ..!! Nej alltså tack för att det verkar finnas alternativ för bedövning!
är det typ långa nålar man sticker in?
Jag såg den ej men enligt min man var det den största nål han beskådat. Jag är inte spruträdd på något vis, lämnar blod etc utan problem men denna gjorde fruktansvärt ont för mig.