Tycker ni att det är okej att snoka i ens barn/tonårings rum? Eller att till exempel deras syskon snokar UTAN tillåtelse och berättar för föräldrarna vad den hittat?
Jag personligen tycker som förälder att man berättar för barnet innan man går igenom rummet så den tycker det är okej. På det sättet kan barnet lita på en? Skriv gärna era åsikter:)
Varför ska det snokas igenom?
Kollar din partner igenom din telefon med jämna mellanrum?
Vad är det du/ni i så fall söker efter? Om jag misstänker att min tonåring röker cannabis (eller värre) skulle jag utan tvekan gå in och leta när ungdomen inte var hemma! Eller om jag misstänkte att ungdomen hade vapen hemma - kriminella saker helt enkelt.
Om man mest är nyfiken på om ungdomen har kondomer eller p-piller och har sex, så nej - sånt hör privatlivet till och vill de inte berätta för sina föräldrar så får det vara så.
Vad ska syskon in och göra?
Nej!! Då ska man ha väldigt starka misstankar om vad man skulle hitta, alltså veta att man söker efter droger, vapen eller liknande. Annars ska man aldrig bryta någons integritet på det sättet, och ett snokande syskons ska straffas så klart. Det spelar ingen roll om barnet säger att hen är ok med det, det visar bara att man inte litar på sitt barn och du kan aldrig veta om hen säger ja fast hen egentligen inte vill, så låt bli.
Om man frågar innan så är det väl ändå ingen mening med snokandet?
Jag har snokat åtskilliga gånger i min yngsta sons rum, vilket jag hade skäl till och fick mina misstankar bekräftade.
Ja. Om man misstänker något är det klart det är okej. Man har ju liksom ansvar över personen.
Även om det gäller hämta tex porslin ska det vara okej, för det är ditt porslin och ditt hus. Men då är det inte att snoka.
Ser ingen anledning att ett syskon ska snoka.
En förälder däremot har ansvar för barnet och då kan det finnas situationer där det måste snokas för att man ska kunna uppfylla sitt ansvar som förälder. Om jag exempelvis misstänkte att mitt barn höll på med droger eller kriminalitet skulle jag göra allt i min makt för att ta reda på så mycket som möjligt. Barnets integritet skulle i det läget vara helt betydelselös för mig.
Ser ingen anledning att ett syskon ska snoka.
En förälder däremot har ansvar för barnet och då kan det finnas situationer där det måste snokas för att man ska kunna uppfylla sitt ansvar som förälder. Om jag exempelvis misstänkte att mitt barn höll på med droger eller kriminalitet skulle jag göra allt i min makt för att ta reda på så mycket som möjligt. Barnets integritet skulle i det läget vara helt betydelselös för mig.
I normalfallet tycker jag inte det är okej, men om barnet är på väg utför och in i problem är det en annan sak, precis som flera är inne på.
Om du menar att man letar igenom rummet utan att först säga till så bör man nog spara det till extremt allvarliga misstankar om droger eller destruktiva beteenden.
Att man sedan behöver tillgång till den unga personens rum av mindre trängande skäl (lokalisera tallrikar och matrester i olika stadier av nedbrytning, hitta lånade och bortglömda prylar) kan man göra tillsammans eller efter att ha informerat honom eller henne. Så fort de kan ta ansvar för att klara av det själv så har de även privilegiet att göra det.
Även barn har rätt till ett privatliv och det är inte ok att snoka i det. Jag har för tillfället tre tonåringar och har aldrig sökt igenom någons rum som i det första fallet, men nästan varje vecka hjälpt någon som i det andra.
Tycker att det är ens skyldighet att leta igenom rummet, om man misstänker att barnet håller på med dåligheter (droger, något annat kriminellt, alkohol allt för ungt) eller mår uppenbart väldigt dåligt.
Barnet behöver inte informeras innan, tänker tvärt om att man passar på när barnet inte är hemma. Hittar man inget behöver man inte heller säga att man tittat igenom rummet.
Varför ska det snokas igenom?
Kollar din partner igenom din telefon med jämna mellanrum?
Håller med andra i tråden som skriver att det beror på vad man misstänker att barnet har i rummet och vilken ålder barnet är i. Utgångsläget är att man bygger en förtroendefull relation med sitt barn och att hon/han ibland gör misstag och att det är okej. Det sämsta man kan göra är att peka med hela handen tills barnet blir arton och då ger föräldrarna fingret. Handlar det om (illegala) droger, vapen, kriminalitet och liknande hade jag varit kompromisslös och krävt att få kontrollera. I övrigt tror jag det funkar bättre med dialog.
En partner är vuxen och ansvarig för sig själv. Som förälder är du ansvarig för ditt barn. Går inte att jämföra.
Nej men fortfarande handlar det om integritet och TS skriver inte varför.
Misstänks något - då kan man tillsammans med barnet gå in och säga att man tänker gå igenom rummet, jag anser inte att man behöver skicka in ett syskon. Låter mer som att TS bara är nyfiken och vill snoka mer än att TS är orolig över något för då blandar man inte in ett mindre syskon om man exempelvis tror att man ska hitta kriminella saker
Skicka syskon gör man givetvis inte. Jag reagerade på jämförelsen att snoka om man nu vill kalla det så i sin partners liv eller i sitt barns liv.
Nej ett barn ska inte ha samma rätt till ett privatliv för de har inte utvecklat något konsekvenstänk och varken kan eller förväntas ta ansvar för sina handlingar. Folk jämför ofta barns telefoner med våra gamla dagböcker vilket givetvis är helt befängt. En dagbok är en persons egna tankar i skrift. En telefon är ett kommunikationsmedel som gör att ditt barn har tillgång till saker som inte ens vuxna mår bra av.
Verkligen inte ok. Även barn /ungdomar behöver en privat sfär som ska respekteras.