Kär i min arbetskamrat

Wow det här ämnet är väldigt provocerande för dig. Du har nu skrivit otaliga inlägg där du i ganska otrevlig ton härjar om samma sak. Tycker du själv att det är så man beter sig på nätet?

Så lät ungefär mitt ex också, att han bara ville ha sex ,han sket i våran familj, konsekvensen att han pajade "våran" familj var hans fel, var bättre att jag stannade, vi hade en tillfällig svacka, att jag var en hora som pratade med han. osv osv. sen när orden inte hjälpte så tog nävarna vid och det var också "hans" fel, om jag bara hållit mig på mattan och krupit för mitt ex så skulle allt vara bättre.

Mao, han sket fullkomligen i vilka konsekvenser ett uppbrott skulle få för dig och era barn, positiva eller negativa. Det enda han brydde sig om var att han fick det han ville och det kan jag tycka är väldigt egoistiskt och hänsynslöst. Jag menar ditt förhållande kunde ju lika väl varit lyckligt, eller ni kunde haft en temporär svacka, det har ju alla långa förhållanden. Är det ok att då gå in och försöka påverka personen att bryta upp sitt förhållande eller bedra sin partner bara för att man själv är kär/kåt?

Jag tycker inte det är ett speciellt trevligt agerande med tanke på vilka konsekvenser ett uppbrott eller ett svek kan få för personens partner och barn. Och jag fattar ärligt talat inte hur fan en person som själv gått igenom en skilsmässa och vet precis hur påfrestande det är för barn öht kan vilja utsätta andras barn för det bara så man själv ska kunna få det man vill ha.

Din fixering vid att trycka till alla i otrohetstrådar är inte sund. Råder dig att söka hjälp för vilka trauma du nu har som innefattar otrohet. 
Man får absolut tycka den som bedragit en är ett riktigt rövhål, men att sitta och leta upp såna här trådar och diskutera in i oändlighet utan att tillföra något som inte redan sagts ÄR INTE FRISKT.

Man tycker ju att dessa kvinnor någon gång borde lära sig. Om man har barn med tre olika män redan, kanske man borde välja den fjärde mannen mer noggrant, och inte ha så bråttom att flytta ihop, och inte bli med barn på en gång... eller ännu hellre leva ensam en tid, och låta sina stackars barn landa.

Fast jag tycker nog, att om man INTE är en sådan person som ständigt blir blint förälskad i nya, olämpliga personer, och så går det över lika fort igen, utan man upplever en förälskelse som är stark och unik och inte går över trots att man inte ens haft sex ännu, och man väntat lång tid på det rätta tillfället att bekänna sin kärlek, och denna nya person även rent rationellt, poängmässigt, skulle vara en bättre partner för livet än den torrbollen man har därhemma. Då måste det finnas någon form av ångerrätt. Förutsatt att man sköter det så klokt och skonsamt för barnen som möjligt.

Jag tror att man kan bli väldigt bitter annars, när barnen börjar springa ute och skaffa sig partners och egna liv, och kanske inte bryr sig om att ringa mamma särskilt ofta när de flyttat hemifrån, om man sitter där ensam och har offrat ALLT för deras skull. Dessutom skulle kanske den mer aktiva, levande styvpappan ha gett dem roligare barndomsupplevelser, och rustat dem bättre för livet? Allt beror ju på vilka kontrahenterna är, och det vet man ju inte när man bara läser en tråd på nätet. Egentligen skulle jag vilja se videoklipp på alla inblandade, innan jag ger råd.

Du kanske ska flytta till Saudiarabien? Där FÅR inte kvinnorna ta ut skilsmässa. Dock får männen det, så det blir ombildade familjer till och med där... 

Nu anmälde jag den sista i en lång rad inlägg som bara innehåller personangrepp och förolämpningar. Sluta härja och lämna tråden om inte du kan bidra med civiliserade inlägg..Det här är senaste av en lång rad hätska inlägg som bara innehåller personangrepp och förolämpningar. Sluta härja och lämna tråden om du inte kan bidra med civiliserade inlägg.

Är du religös?