Ni som inte hann in till förlossningen, när insåg ni?

Min första förlossning tog 3 timmar och jag hann inte pga att jag väntade för länge. Jag ringde förlossningen med regelbundna och täta värkar som gjorde rejält ont, men de bedömde det som latensfas och att jag inte hade speciellt ont eftersom jag kunde prata mig genom värkarna. Hade jag stått på mig och åkt in då så hade vi precis hunnit, men nu blev fördröjt med ca en timme och krystvärkarna hann sätta igång hemma. Jag tyckte det var oerhört svårt som förstföderska att veta hur ont man ?ska? ha tidigt respektive sent i förlossningsarbetet. Nu i efterhand förstår jag ju att jag hade mycket mer ont än barnmorskan trodde att jag hade, men det fattade jag inte då.

Med andra barnet kastade vi oss iväg så fort jag märkte att jag hade regelbundna värkar och ringde från bilen och sa att vi var på väg. Den gången gjorde de samma bedömning och sa åt oss att avvakta, men jag lyssnade förstås inte utan insisterade på att få komma in. Den förlossningen tog längre tid, enligt BM pga att barnet låg snett med huvudet och därför inte sjönk ned som hon skulle, så jag vet inte om vi ?borde? ha hunnit in annars eller om det hade gått blixtsnabbt.

Jag hann in med första, men bara precis, krystvärkarna kom i bilen och bebisen var på väg ut när vi kom in. Hade då flaggat för min barnmorska att min mamma hade väldigt snabba förlossningar ?berätta det när du kommer in? sa hon då men då var det ju försent.

Med andra pratade jag mycket med min BM om detta och jag blev så tagen på mycket större allvar pga tidigare egen erfarenhet och inte bara hänvisning till min mamma. Jag fick inskrivet i min journal att jag inte fick bli nekad och åkte in betydligt tidigare andra gången. Min bm sa dock att man oftast inte ?föder under flykt? och att ett förlopp kan ta längre tid om man inte är på plats än om man är på väg så om dina släktingar säger att de inte hunnit med 1,5 timmas resväg, pga födde efter 30 min så är det mycket möjligt att de visst hunnit det om de faktiskt bara suttit i bilen sista timman pga kroppen kan sakta ned förloppet.

Råder dig annars att åka vid regelbundna värkar ändå, är du inte välkommen in då kan du ta en promenad i närområdet eller ta in på hotell typ. Det var det rådet jag fick med första, nu hann vi ju precis ändå, men hade vi inte det så hade jag mycket hellre betalt för ett hotellrum för att vara i närheten.

Med min första så vaknade jag kl 04.30 om morgonen med kraftiga smärtor och skakande ben. Vi ringde till sjukhuset och de sa att jag skulle ta två Alvedon och en varm dusch. Jag kunde inte stå på benen som skakade så min man tappade upp ett varmt bad istället. Där låg jag i en halvtimme och småklöktes. Gick upp på toa och trodde att jag skulle göra nr2. Min man ringde igen och berättade att nu var det 1,5 minut mellan värkarna. Det hade gått 45 min från att jag vaknade. Vi åkte in till Lund och det tog 40 minuter. Då trodde jag fortfarande att ?ja men det här tar väl tid? och var beredd på att ?det här är väl bara början?. När jag kom in fick jag vänta på en läkare i 10 min och sen fick jag börja krysta! Det tog tre krystningar och så plopp! Kl 07.20 kom han ut! Jag fattade aldrig att det skulle gå så fort! Totalt från att jag vaknade tog det 2 h och 50 minuter. Vattnet hade gått i badkaret och ja, jag skulle inte göra nr 2 när det kändes så? det var bebisen som tryckte på!

Med min andra så vaknade jag kl 04.30 igen. Fast med diffusa värkar. Trodde då att det skulle ta längre tid än med första. Tji fick jag. Jag gick på toa efter tio minuter, kände att det tryckte på? vi ringde sjukhuset, jag låg i sängen och väntade på att min man packade bilen och när jag reste mig så gick vattnet? då fattade jag att jag inte skulle hinna in till sjukhuset. Han föddes hemma. Det tog fem minuter från att vattnet hade gått. Första krystvärken kom strax efter vattnet gått och han kom ut efter den andra! Totalt tog det 38 minuter från att jag vaknade!

På sjukhuset senare på morgonen där jag blev sydd så sa de att om jag planerade fler barn så borde jag tälta kvällen före vid entrén! Hahaha!

Så för mig har det betytt att när vattnet gått så är det nära och när jag känt mig nödig för ?nr2? så är det riktigt nära!!