"Utslängd" hemifrån, 17 år. Vad gör jag nu?
Grattis på födelsedagen eller så. Imorgon fyller jag 17 och här sitter jag på en busshållplats med min hund, skolväska och en större väska med lite kläder och grejer. Jag och min styvmorsa har bråkat i flera år och vi fick väl båda nog. Hon sa att jag skulle dra åt helvete och inte sätta min fot i hennes hem igen. Jag sa att jag gärna lät bli. Farsan är en jävla mes och håller sig undan eller så är han på hennes sida när vi bråkar. Så jag drog.
Jag tänker ta sista bussen som går ut till vårt landställe. Det blir jobbigt att ta mig till skolan i morgon bitti men skitsamma.
Jag vill egentligen inte prata med någon på skolan om det. Särskilt inte på min födelsedag. Jag har faktiskt aldrig pratat med någon annan än mina lärare på skolan. Men jag antar att jag måste? Vad ska jag annars göra?
Du är minderårig och dina föräldrar (din pappa iaf) är ansvarig för dig både ekonomiskt och allt annat tills du är myndig eller gått ut gymnasiet. De har något som kallas för försörjningskyldighet.
Som sista utväg kontaktar du socialtjänsten, de har barn och unga-grupp där du får en handläggare som stöttar er, din pappa/styvmor kan gå föräldrakurs för att få tips och stöd därigenom.
Har du någon diagnos, typ NPF? Behöver du mediciner eller annat som är viktigt?
Mitt tips är att du bor kvar i sommarstugan om det går, och att din pappa kommer dit med pengar för mat. Det finns bra och billiga recept om du söker på "portionen under tian" och gör upp en budget för hur du ska kunna ha råd med mat till dig och hunden på det du får.
Försök sköta studierna så gott du kan. Förstår att det är tungt, men bit ihop. Lycka till och grattis i efterskott.