Nej, jag känner ingen skuld. Om mitt ex kunde ha varit lite mer generös, lite mindre fet, haft en större penis, inte varit så himla negativ jämt och ständigt, tagit lite mer ansvar där hemma, uppskattat mig mer - då hade jag haft större lust till att ha samlag med honom. Undra om inte han känner skuld över att han var en så dålig partner att det resulterade i att jag inte hade särskild sexlust?
Det är så det fungerar i verkligheten. En lat man skapar brist på lust hos kvinnan.
Trivs man inte i relationen så går man vidare. Jag har en vän som avslutat en relation p.g.a. det. De hade inga barn, inga husdjur och bara en liten tvåa att städa. Han tränade fotboll 1-2 gånger i veckan och spela i band ibland, men annars var han hemma. Jag har en period bott med honom och vet att han kan laga mat och tvättar ofta. Det KAN ju såklart ha varit så att han sket i allt därhemma när han levde med sitt ex, men helt hopplös verkar han inte ha varit.
Brist på sex kan givetvis bero på annat än att mannen är kass. Och det är helt okej att lämna om man inte trivs, oavsett skäl och kön.
(Sen är det såklart lite svinigt att dumpa sin kvinna för att man tillsammans beslutat att skaffa barn och hon sen inte kan ha sex första året, eller om hon blir allvarligt sjuk en period, men då får man i alla fall se hans rätta jag.)
Det är ju vanligt i många förhållanden att kvinnan tappar sexlusten. Orsakerna till den tappade lusten kan vara många men det påverkar ju de flesta förhållanden negativt och i många fall går man skilda vägar efter några år. Ofta med barn i bilden och med splittrade familjer som följd.
När ni sen lever singelliv eller träffar en ny partner så finns det helt plötsligt massor med sexlust. Tänker ni någon gång då att om ni bara tillfredställt er man så kunde ni fortfarande varit en kärnfamilj och bott kvar i huset tillsammans. Borde ni känna skuld? Om ni inte känner skuld så undrar jag varför inte när det kanske var den bristande sexlusten som var orsaken till att ni gick skilda vägar.
För det första: Detta innebär inte att allt alltid är mannens fel. Det är ingen som har påstått det.
För det andra så "skyller" vi inte på att mannen är egoistisk och lat. Det ÄR så. Och det är uppenbarligen väldigt vanligt.
Hade barnens far inte bara prioriterat sig själv och sitt eget först i alla lägen utan tagit sin del av ansvaret för hem, barn, familj, relation osv så hade kanske inte hans ölmage spelat så stor roll för min förlorade sexlust.
Så nej, jag känner ingen skuld alls för jag försökte. Det gjorde inte han.
Hans behov av att knulla någon som ligger där och hatar det?