Nej det gör det inte för normala människor.
Nazisterna gjorde ofta sådana här "experiment" där de tvingade speciellt mödrar att välja vilket av sina barn som skulle överleva. Det gjorde såklart oreparabla sår hos samtliga överlevande för det går helt enkelt inte att rangordna sin familj. Om man är en normal människa med normal empati.
Älskar för övrigt alla mina fem barn precis lika mycket. Och skulle också välja dom över sambon. För mig är det en helt annat kärlek till sina barn än till sin partner. Älskar dom allihop men kärleken till barnen går aldrig att mäta med någon annan kärlek.
Det större barnet har varit sån sedan hem var liten. Skiljer 8 år mellan yngsta och äldsta så någon konkurrent sedan hen var liten har inte funnits.
Jag har alltid älskat min äldsta massvis, men minsta barnet nu ännu mer. Det går inte att gradera på en skala hur mycket man älskar ett barn, men skulle jag av någon anledning vara tvungen att välja så blir det yngst. Har aldrig sagt det här till någon och verkligen inte visat barnen vad jag känner. Inget jag funderar över i vardagen heller, men frågan ställdes här.
Mitt äldsta barn tar väldigt mycket kraft och energi och skulle nog snarare säga att det yngsta får stå tillbaka för den äldre.
Precis som man inte kan styra över vem man blir kär i kan man heller inte förfoga över känslorna gentemot sina barn. Det finns föräldrar som inte älskar sina barn alls, där är jag långt ifrån.
Nej. Läste du det jag skrev?
Tycker du ska fundera och reflektera över hur empatisk och sympatisk du i själva verket är.