• Anonym (Hur?)

    Älskar min man, kan inte komma över annan annan?

    Lever villa-livet med min man, är gravid och allmänt lycklig i det stora hela. Det finns inget att klaga på. Jag har kul med min man, får pirr i magen, längtar efter honom om vi inte ses på ett par dagar. Jag tänker att vi är lyckligare än många andra. Allt är bra. Förutom att det finns en annan man jag inte kan glömma. Har inte försökt ta kontakt eller sett, hört från, eller om honom på över två år. Känner fortfarande att kärleken till honom är djup. Hur är det möjligt?

    Jag valde alltså min man framför den här andra mannen. Skulle fortfarande välja min man framför honom. Vill leva med min man. Älskar min man så att det gör ont. Skulle aldrig vara otrogen. Men v a r f ö r går dessa känslor aldrig över? Varför känns det som ett tomrum inuti mig? Kan man älska två? Någon som varit eller är i samma situation? Hur har det slutat, gått över eller inte gått att lösa? Tips? Råd?

    Det känns som att den andra mannen har dött och jag har träffat en ny. Den saknaden och kärleken.

  • Svar på tråden Älskar min man, kan inte komma över annan annan?
  • Anonym (T)

    De flesta har nog någon sådan person i sitt liv. Vissa är speciella. Vissa kommer man aldrig över.

  • Anonym (kaffedraken2)

    Vissa människor är speciella, påverkar en, och man kanske aldrig helt glömmer dom. Jag saknar fortfarande två kvinnor som jag var kär i. Trots att åren går och vi aldrig ses.

  • Anonym (Ja)

    Ja många har nog nån man minns av nån orsak, att det var intensivt, eller ett visst klick

    Jag tror nog att den personen är kvar för att man inte bearbetat helt klart. Att i vissa fall drömmer man sig tillbaka, att man i sinnet inte riktigt stäng dörren.

    Så är det för mig med ett ett som var lite hm svår relation?

  • Anonym (CD)
    Anonym (Ja) skrev 2021-10-16 09:11:05 följande:

    Ja många har nog nån man minns av nån orsak, att det var intensivt, eller ett visst klick

    Jag tror nog att den personen är kvar för att man inte bearbetat helt klart. Att i vissa fall drömmer man sig tillbaka, att man i sinnet inte riktigt stäng dörren.

    Så är det för mig med ett ett som var lite hm svår relation?


    Precis, vissa människor får man en djupare relation till och jag anser att man ska försöka vara tacksam för de djupa banden man får till vissa individer. Förstår att du också skäms något så oerhört. Mitt tips är att distansera dig så mycket som möjligt, med start redan idag.
  • Mysgubbe

    Som tidigare sagts så har nog många en sån person, även jag.

    Vi träffades när vi var 14, spenderade en sommar.

    Det var 30 år sedan, vi har haft sporadisk kontakt eftersom vi bor 30mil ifrån varandra och har alltid gjort.

    Vi upplever båda att det var vår första riktiga kärlek, jag tänkte på henne ofta, och att vi ska försöka få till det någon gång, men grundskolan var första problemet, sen flyttade hon utomlands och pluggade? men sen skulle vi, vi var överens.

    Det drog ut på tiden och jag hittade en annan, min stora kärlek var singel under denna tiden, mitt förhållande höll i 7 år, då var det hon som hade en annan, vi var i otakt ett tag.

    Nu har vi båda familj och barn på var sitt håll, jag tänker på henne ibland men inte lika ofta längre.

    Hon kommer alltid finnas där.

    Jag har älskat henne sedan jag var 14 men inte fått ha henne vid min sida, det är samtidigt rätt skönt att alltid ha henne i hjärtat, om vi blivit tillsammans så kanske det inte hade funkat, då hade drömmen varit krossad.

    Jag föreslår att du har kvar din andra kärlek som en dröm, ett luftslott, en fantasi och stannar kvar i din trygghet.

    Drömmen kanske inte är så bra i verkligheten, det kan man inte veta förrän man är där och det är ett ganska stort spel att spela.

  • Anonym (Hur?)

    Ja, alltså jag har andra som ligger mig varmt om hjärtat också. Sånna man tänker på och önskar allt gott.

    Men det här är nästan så att jag känner att jag måste skita i båda för att det känns omöjligt att känna så här starkt för två personer men inte få leva med en utav dem.

    Har vissa dagar nästan känt att jag inte orkar leva pga det. Skam, saknad och ångest i ett enda virrvarr.

  • Anonym (Hur?)
    Anonym (Ja) skrev 2021-10-16 09:11:05 följande:

    Ja många har nog nån man minns av nån orsak, att det var intensivt, eller ett visst klick

    Jag tror nog att den personen är kvar för att man inte bearbetat helt klart. Att i vissa fall drömmer man sig tillbaka, att man i sinnet inte riktigt stäng dörren.

    Så är det för mig med ett ett som var lite hm svår relation?


    Det var i en svår tid som han fanns där för mig. Det gjorde vår relation djup fort. Det är väl det kanske. Jag vet inte. Vissa dagar är bara olidliga. Idag är en sån dag. Förstår inte hur jag lever utan honom ens?
  • jrockyracoon
    Anonym (Hur?) skrev 2021-10-16 13:18:53 följande:
    Det var i en svår tid som han fanns där för mig. Det gjorde vår relation djup fort. Det är väl det kanske. Jag vet inte. Vissa dagar är bara olidliga. Idag är en sån dag. Förstår inte hur jag lever utan honom ens?
    Försök att skilja mellan dina känslor av den här andre mannen, d.v.s. den bild din hjärna har skapat och det han symboliserar för dig och den han egentligen är i verkligheten.

    Det är inte konstigt att den andre mannen fortfarande lever i ditt sinne och att din attraktion av honom består, eftersom du har haft gott om tid att bygga upp en fantasi om honom och hans person. Detta samtidigt som din nuvarande man och du har behövt leva i verkligheten med verkliga problem som kanske har suddat ut lite av passionen och fått lära känna varandra på riktigt.

    Du kan göra något åt det här. Skapa bilder av hur du och den andre mannen står och bråkar om disken, eller hur han vägrar ta barnen till dagis för att istället sitta i kalsonger och spela TV-spel. Sätt honom i ett vardagligt sammanhang som påminner om verkligheten, så kanske du får en mer realistisk bild av hur ett liv med honom skulle vara.

    Fokusera sedan på vad det är du saknar i din relation med din man och börja jobba på att förbättra den relationen. I mina ögon låter det fantastiskt att dina känslor för din man är så starka trots att du vid detta laget känner till hans sämsta sidor och att ni gått igenom många kriser och svåra stunder tillsammans. Det säger mig att ni har något värdefullt som jag tror du gör fel om du släpper. Förbättra din relation med din man och fortsätt bygg på det fina ni har. Om det visar sig att era brister i relationen är så stora att du behöver avsluta, så kan du givetvis försöka med den andra mannen efter det. Jag ger dig i så fall 2% chans att ni kommer att kunna skapa en långsiktigt hållbar och sund relation. 
  • Anonym (Samma)

    Vet precis vad du menar. Och precis som andra säger är det troligtvis vanligt. Jag har varit gift i över ett decennium nu men för 2 år sedan träffade jag en man som jag föll för så otroligt hårt. Jag vet inte varför, det bara blev så. Jag älskar fortfarande honom oerhört, men har aldrig någonsin rört honom. Har "löst" det på så sätt att han är min bästa vän idag, och vi kan prata om nästan allt förutom varandras kärleksliv (känslorna är ömsesidiga). Det är smärtsamt ibland, men i slutändan var det bästa alternativet för att både ha kakan och äta den. Jag har inte varit otrogen mot maken som jag älskar helt galet mycket. Och slipper förlora den andra mannen jag älskar. Är medveten om att jag är egentligen är polyamorös. Men detta är ingen livsstil som skulle passa min make så jag accepterar det.

  • En manlig man

    TS, vem av dem har du haft bäst sex med? Vem av dem hade störst kuk? Ja seriös fråga?

  • Anonym (därför)

    Du kommer inte över dina känslor för att du vet att du kan ha både och, dvs ha kvar din man och gå omkring och sukta efter den andra. Skulle du ställas inför valet att släppa den andra snubben och fokusera på det du har eller så blir du dumpad så skulle känslorna gå över ganska fort. Och så kommer det fortsätta vara eftersom en del av dig inte vill bli av med känslorna för de är ju så sköna....

  • Anonym (därför)
    Anonym (Hur?) skrev 2021-10-16 13:18:53 följande:
    Det var i en svår tid som han fanns där för mig. Det gjorde vår relation djup fort. Det är väl det kanske. Jag vet inte. Vissa dagar är bara olidliga. Idag är en sån dag. Förstår inte hur jag lever utan honom ens?
    Förstår du verkligen inte hur du lever utan honom?
    Kan det ha nåt att göra med att du VALDE din man istället? Och då är det kanske på tiden att du bestämmer dig för det och committar till det val du gjort hela vägen istället för att försöka få det bästa ur båda världar.
  • Anonym (FYI)
    Anonym (Hur?) skrev 2021-10-16 08:35:19 följande:

    Lever villa-livet med min man, är gravid och allmänt lycklig i det stora hela. Det finns inget att klaga på. Jag har kul med min man, får pirr i magen, längtar efter honom om vi inte ses på ett par dagar. Jag tänker att vi är lyckligare än många andra. Allt är bra. Förutom att det finns en annan man jag inte kan glömma. Har inte försökt ta kontakt eller sett, hört från, eller om honom på över två år. Känner fortfarande att kärleken till honom är djup. Hur är det möjligt?

    Jag valde alltså min man framför den här andra mannen. Skulle fortfarande välja min man framför honom. Vill leva med min man. Älskar min man så att det gör ont. Skulle aldrig vara otrogen. Men v a r f ö r går dessa känslor aldrig över? Varför känns det som ett tomrum inuti mig? Kan man älska två? Någon som varit eller är i samma situation? Hur har det slutat, gått över eller inte gått att lösa? Tips? Råd?

    Det känns som att den andra mannen har dött och jag har träffat en ny. Den saknaden och kärleken.


    Förstår inte...Tråden ligger under otrohet ändå skriver du att..."Skulle aldrig vara otrogen"? Är det en emotionell otrohet du menar? Eller är det en man du haft ett fysiskt förhållande med innan du träffade din man som du inte kan glömma.
    Eller är det en man du träffat under tiden du varit med din man, som du inte har legat med, men gärna skulle vilja?
Svar på tråden Älskar min man, kan inte komma över annan annan?