Inlägg från: Anonym (Lina) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Lina)

    Sambons sexlust är borta och jag får inte ha sex med andra

    Anonym (L) skrev 2021-10-19 14:12:13 följande:
    Vem är du att bestämma att man inte kan älska någon om man vill ligga med andra? Vet du ens vad kärlek är eller blandar du ihop sexuell attraktion och kärlek? Det finns nog rätt många som vill ligga med andra trots att de älskar sin partner. Det finns till och med en hel del par som älskar varandra men är okej med att man ligger med andra, har trekanter och så vidare. Älskar inte dessa människor varandra? Vem är du att bestämma det?
    Skribenten som uttrycker följande; "att man inte kan älska någon om man vill ligga med andra?" speglar samhällets rådande normer.

    Vi ingår inte längre resonemangsäktenskap utan gifter oss, flyttar ihop och lever tillsammans av kärlek, allra helst "to the bitter end". Det är mångas utgångspunkt men ibland händer saker under resans gång som påverkar vår attraktion och kärlek till den andre. Bristande sexuell attraktion till partnern handlar om allt från kränkande beteende från den enas sida, slentrian i sovrummet, ålder (kvinnans menopaus och mannens motsvarande), till depressioner eller fysiska åkommor. Därför är det viktigt att förutsättningslöst börja nysta i inom vilket område det fallerar för er. 

    Att ställa ultimatum brukar vara meningslöst och ökar endast konfliktnivån. Vad jag rekommenderar är som sagt samtal. I dem framkommer om din kvinna får ont vid samlag, har torra slemhinnor, eller vill se en förnyelse om ni varit tillsammans länge.

    Värderingsmässigt ligger ni en bit ifrån varandra. Därför måste du fråga din fru om det är okej om du ligger med andra eller om hon är öppen för trekant och så vidare. Par som swingar älskar trots behovet av yttre stimulans och variation med utomstående sexpartners, ofta varandra men har ett större behov av att hotta upp sitt sexliv (ev genetisk eller socialt betingad ökad sexdrive). Ingen utomstående människa kan riktigt avgöra huruvida de älskar varandra på riktigt eller inte när de skippar traditionell tvåsamhet. Samma gäller för konventionella parförhållanden.
  • Anonym (Lina)
    Anonym (L) skrev 2021-10-19 14:13:40 följande:
    Det är tyvärr så feministmaffian aka manshatarna resonerar. Allt är männens fel och vi kvinnor är alltid ett offer.
    En pytteliten feministmaffia huserar här på FL i jämförelse med i samhället i stort. Några manshatare har jag knappt läst några inlägg av men alla oavsett kön måste få ta bladet ifrån munnen.

    Däremot har jag tagit del av texter som kvinnohatare levererar frekvent i nya trådar. De använder en omvänd pedagogik för att övertyga, när de i själva verket använder sig av psykologiska maffiametoder. Nej vi är absolut inte överens om att allt är männens fel! När nåt går snett i ett förhållande är det precis lika mycket kvinnans fel. Kvinnor ikläder sig inte offerkoftor mer än vad männen gör. Som man frågar får man emellertid svar... tycker mig se rubriker som är direkt tendentiösa. En pågående aktuell lyder: "Kvinnor, känner ni skuld?" som om det vore allena kvinnans fel vid bristande lust till mannen.

    I trådskaparens fall anser jag verkligen killen värd, precis som överallt annars, all ömhet, fysisk närhet och uppskattning av sin omgivning. Vägen dit går som alltid genom samtal med partnern. Det är inte alltid lätt med samlevnadsfrågor och differenser i libido men vi kan endast göra vårt bästa.

    familjeliv.se/forum/thread/81434665-kvinnor-kanner-ni-skuld/
  • Anonym (Lina)
    Anonym (SM) skrev 2021-10-20 21:57:17 följande:

    Jag har upplevt samma sak du gör nu.

    Jag och min sambo, som även friade till mig och jag sa ja, var tillsammans i lite mer än 4 år. Han var mannen i mitt liv, vi hade ett helt fantastiskt förhållande och underbara vänner och familj omkring oss. Det var min bästa kompis, vi skrattade, litade på varandra och det fanns ingen i världen som jag var så attraherad av som honom. Jag kände mig så älskad och han fick mig alltid att känna mig som den enda kvinnan i rummet. Ja, du fattar.

    Han ville inte alls ha sex lika mycket som mig, vilket jag var okej med, men sista två åren så kunde det gå 1-2 månader mellan tillfällena, ibland mer. Jag försökte allt, pratade och frågade, tog initiativ och avvaktade för att låta honom ?ta tag i det? när han kände för det för att inte sätta någon press.

    Han kollade aktivt på porr, jag erbjöd att vi kunde göra det tillsammans eller frågade om vi skulle göra något speciellt i sängen. Men han sa alltid att vårt sex är det bästa han varit med om, och det kunde jag inte annat än att hålla med om - när (om?) det väl hände.

    Mitt självförtroende började svikta, jag slets mellan tanken om jag skulle leva så här resten av mitt liv om det var värt det, eller om jag skulle bryta.

    Tillslut, efter mycket prat och försök (2 år) kände jag att det inte gick mer. Jag valde mig själv. Bland det tuffaste jag gjort, men idag 3 år senare är det det bästa jag gjort. Jag har hittat rätt och är så glad att jag faktiskt valde mig själv och inte valde att ?stå ut? längre. Uppenbarligen känner du samma sak.

    Lycka till!


    Good for you! Go girl/boy!
  • Anonym (Lina)
    Anonym (Kvinna som förstår) skrev 2021-10-20 21:42:18 följande:
    Varför skulle det vara ovanligt att kvinnor vill ha sex flera ggr/vecka? Det är absolut inget ovanligt, de flesta kvinnor gillar sex precis lika mycket som män
    Vill själv ha sex flera ggr/vecka. Ja det är nog väldigt vanligt och absolut normalt. 

    Tycker det är lite jobbigt med mäns okunskap och fördomar om vår kvinnliga sexualitet. 
  • Anonym (Lina)
    Anonym (L) skrev 2021-10-20 23:18:41 följande:
    Jag tror inte att det måste vara så, att man inte älskar personen bara för att man vill ligga med andra. Jag är övertygad om att det finns par som älskar varandra även fast ena personen i förhållandet (eller båda) vill ligga med andra.

    Ts har ju försökt nysta i det hela. Han har pratat med sambon men hon vet inte vad det beror på så hur ska ts då kunna veta? Det kan ju vara så att hon egentligen vet vad det beror på men att hon inte vill vara ärlig och säga det, av någon anledning. Kanske är hon rädd att såra ts.

    Du glömde nämna att det kan handla om att hon helt enkelt inte tänder på ts längre. Det behöver inte alls vara så att ts behandlar henne illa. Inte heller måste det bero på dåligt sex/vanor, ålder, psykisk ohälsa eller fysiska åkommor. Det måste inte ha hänt något eller bero på något särskilt. Attraktionen kan dö ut bara, trots att man har det bra tillsammans.

    Jag var tillsammans med en kille och vi hade ett bra förhållande. Vi bråkade sällan. Vi hittade på roliga saker och skrattade mycket ihop. Han behandlade mig absolut inte illa och det fanns inga andra problem. Jag slutade bara attraheras av honom och såg honom mer som en bästa vän. Kanske har det blivit så även för ts sambo, att hon ser honom mer som en bästa vän och ingenting annat. Ibland försvinner attraktionen och sexlusten utan att det finns någon tydlig orsak. Det kan ju vara så att hon inte har de rätta känslorna för ts längre.

    Ts har ju pratat med sambon och försökt ta reda på vad det hela kan bero på. Samtal har han alltså försökt med men hon vet inte och hon verkar inte heller göra mycket för att lösa problemet. Om de ska kunna lösa detta så krävs det kanske att de tar kontakt med en sexolog och går i parterapi om de nu verkligen vill vara tillsammans.

    Om samtal inte hjälper och om sambon inte verkar intresserad av att ta tag i problemet så kanske man måste ställa ultimatum. Då får hon en spark i baken och inser att det faktiskt är dags att försöka göra någonting åt detta, tillsammans. Det är ju bara bra att ts är ärlig och berättar hur han ser på det hela så att hon får en chans att försöka göra någonting åt saken.

    Om du läser hela ts inlägg så framgår det att han har frågat partnern om det är okej att han har sex med andra men det är hon inte okej med.
    Tack för ditt noggranna svar! En bra uppdatering för mig! Har inte hängt med i tråden från start och förväxlade därtill tyvärr din signatur med TS:s Lys. Är därför tacksam att du tog dig tid. 

    Förstår att TS har kommit en bra bit mycket längre på vägen än vad jag förstod.... mina råd blir irrelevanta... TS har gudskelov redan samtalat med sambon vilket är första steget. Kvinnan vet trist nog inte vad den bristande attraktionen beror på och verkar själv rätt så omotiverad i försöken att lösa problemet. Följande steg är precis vad du säger samtal med en sexolog och parterapi om sambon vill delta förstås. Om samtalen och övningarna som sannolikt ges av sexologen inte leder paret back on track behöver alternativ komma till. Men att ställa ett ultimatum tror jag inte mycket på. I så fall förstärks endast låsningen hos sambon är jag rädd. I den gemensamma terapin behöver mannen istället verkligen få fram sin besvikelse och ledsnad på ett sätt att sambon förstår till punkt och pricka. Sexologen eller terapeuten tar därefter ställning om ett ultimatum till kvinnan är rätt eller fel.

    Letade efter naturliga skäl, relationsmässiga, psykologiska och fysiska till sambons bristande lust vilket brukar vara rätt ände att starta i. När alla dessa orsaker utredda och klara behöver vi, som du är inne på, förhålla oss till sambons upplevelse. Naturligtvis kan det vara så att kvinnan innerst inne har nån ledtråd men av nån anledning inte klarar tala öppet om saken. Som någon är inne på kan skälen kännas sårande och hon vill inte göra så mot sin sambo.

    Tänker att sambon trots allt hyser kvinna-man-känslor för mannen iom hon säger nej till sambons förslag/initiativ till sex med andra. Kvinnan verkar mer inriktad på konventionellt parförhållande. Hur går dina tankar till denna vägran när sambon själv inget sexuellt samspel vill? 
     

      
  • Anonym (Lina)
    Anonym (L) skrev 2021-10-20 23:26:43 följande:
    Jag har inte sagt att det är ett utbrett samhällsproblem, däremot har jag lagt märke till att många manshatare dyker upp i trådar som dessa. Du kanske inte har märkt det men jag (och uppenbarligen andra också) har lagt märke till det. De påstår att mannen är äcklig och onormal som vill ha regelbundet sex med sin partner. Ständigt är kvinnan ett offer.

    Jag vet inte varför du drar upp att det även florerar kvinnohatare här på familjeliv. Jag har inte sagt emot det men nu svarade jag ju inte på ett inlägg som var riktat mot just kvinnor i syfte att trycka till dem. Därav mitt svar. Det finns massor med trådar/inlägg på familjeliv där kvinnor smutskastar män och gör kvinnor till offer så det går åt båda hållen. Inget av det är okej.

    Förstår inte varför man är elak mot ts. Han har inte, utifrån det som framgår i denna tråd, varit respektlös på något sätt alls och inte heller otrevlig. Han VILL lösa problemet. Han vill egentligen inte lämna sambon. Så svårt är det väl inte att förstå att han saknar sex och närhet. Det gör honom inte till en dålig, äcklig eller onormal människa som vissa här försöker få det till. Om man nu vill hacka på någon man (eller kvinna) så kan man väl åtminstone välja ut någon som man vet förtjänar det.

    Du uppmanar ts att samtala med sambon och det är ju just det han har gjort.
    Nej, en man som vill ha regelbundet samliv med sin partner är fullständigt normal och inte äcklig. Det krävs som sagt två i pardansen och kvinnan har alltid sin del av ansvaret, allt åligger definitivt inte mannen. 

    När jag åberopade att det finns manschauvinister här som varstans annars, handlade det endast om en motvikt till snacket om manshatande feminister. Är själv obunden politiskt och ingen aktiv feminist men tycker om att se frågorna ur flera perspektiv. 

    Vet inte var någonstans i mina inlägg jag varit elak mot TS. Instämmer i att killen absolut önskar lösa problemen. Ge mig gärna exempel på min elakhet så förstår jag allt bättre! Det blir i så fall bättre med min ökade förståelse.
  • Anonym (Lina)
    Anonym (Kvinna) skrev 2021-10-21 07:28:19 följande:

    TS, hur går det? Du har bara skrivit ett svar i tråden. Vad tänker du om alla svar du har fått? Hur tänker du gå vidare med din sambo?


    Undrar samma sak.Hur ser hanteringen av läget ut TS? Har ni börjat med inledande kontakter med en sexolog eller terapeut? Eller har samtalen mellan din sambo och dig kommit igång mer och lossnat, och därmed givit dig mer klarhet? 
  • Anonym (Lina)
    Anonym (L) skrev 2021-10-21 11:16:13 följande:
    Ingen fara!

    Jag tänker att om sambon inte vill ha sex men ts vill ha det så är det ju ett stort problem. Hon vill inte ha annan typ av närhet heller. Ts säger själv att han mår dåligt i förhållandet och att det kommer ta slut förr eller senare om det fortsätter såhär. Sambon vill inte att han har sex med andra och hon verkar vara omotiverad att lösa problemet. Samtidigt vill sambon inte göra slut men då kan man ju fråga sig om det beror på kärlek eller att hon bara har separationsångest och inte vill vara ensam. Jag tycker inte att det verkar som att sambon älskar ts som en partner.

    De kommer inte någon vart. Sambon har inga lösningar. Jag tänker då att valet är att ts stannar och ser om detta förändras, om sambon får tillbaka sexlusten. Om båda är villiga att gå i parterapi och ta hjälp av sexolog så kan de väl försöka med detta om de nu vill vara med varandra. Annars är det nog bäst att de går skilda vägar, oavsett hur jobbigt det än är. Som det är nu så är ts inte lycklig och man ska inte stanna i ett förhållande man inte mår bra i.
    Vi är typ på samma sida i boken. Men en uppdatering fattas av TS (Lys) i de gemensamma ansträngningarna att nå fram till varandra? 

    Ja, de står båda två och stampar på ruta ett om ingen kontakt tagits med en sexolog. Paret är i snabbt behov av professionell vägledning för att komma till rätta med närhetstorkan som permanentats... TS känner sig olycklig av intimitets- och sexbrist; men läget är säkert lika plågsam för sambon i och med de ultimatum som ställts på henne.
    Om motivation till vägledning finns är det enligt mig definitivt värt att försöka den vägen. Terapeuten tar som sagt ställning till om det är rätt eller fel med mannens ultimatum till kvinnan. Vidare om det är korrekt av TS innan sessionerna kommit en bit på väg dra in sin tankar på sex med andra partners. Ett genomgående intryck är att TS men inte sambon vill sätta bollen i rullning. Mannens iver kan omvänt i värsta fall slå knut på/släcka kvinnans känslor (förmodar de funnits/finns) när han föreslår nya sexpartners till sig själv mot hennes önskan. Den sortens begäran/förslag leder till att kvinnan känner sig alltför lätt utbytbar.... vilket minskar lusten till honom ytterligare. Vem vill känna sig som en random kvinnokropp? 

    Något om mannens bemötande mot kvinnan i det offentliga rummet kom till mig. Undrar hur killen bemöter sin sambo där. På ett bra eller mindre bra sätt. Är killen närvarande eller lämnas kvinnan i en obekväm situation när mannens tankar på andra kvinnliga presumtiva sexpartners redan slagit rot? Kvinnor är väldigt intuitiva i allmänhet och läser in det subtila. Sånt kan verkligen inverka på samlivet om något. Livet med en man på ständig spaning.

    Om jobbet i terapirummet ingen förändring skapar, förmodar de behöver se både sexolog och parterapeut om ge det hela en chans, instämmer jag nog i att en split bör övervägas. Vi vet inget om deras ålder för den faktorn spelar även in i hur gå vidare med frågeställningen: mannen som helt naturligt vill mer närhet och sex. Kvinnan vill en fungerande vardag i kamratlig gemenskap baserad på många års god samvaro. 

         
  • Anonym (Lina)
    Anonym (L) skrev 2021-10-21 11:16:56 följande:
    Du har inte varit elak, jag menade att flera andra personer i tråden har varit elaka mot ts.
    Okej det är lugnt! men vet om min reaktion i andra trådar i motsvarande ämne. Väl stark faktiskt utan att väga in alla aspekter. 
  • Anonym (Lina)
    Anonym (L) skrev 2021-10-23 16:00:25 följande:
    Ts förslag gällande att ha sex med andra kan ju ha och göra med att sambon inte vill försöka lösa detta. Sambon kanske inte vet hur hon ska få tillbaka lusten och kanske inte är tillräckligt motiverad. Om det är så att hon inte är tillräckligt motiverad men att de ändå vill fortsätta vara tillsammans så kan ju ett öppet förhållande faktiskt vara lösningen. Jag poängterar att detta gäller under förutsättningen att sambon inte vill/orkar försöka få tillbaka sexlusten, kanske inte orkar gå i terapi eller ta kontakt med en sexolog men att de samtidigt inte vill lämna förhållandet heller. Någonting måste i alla fall göras om de vill fortsätta vara tillsammans.

    Om sambon hade visat att hon är intresserad av att försöka lösa detta och inte bara säga att hon inte vet vad det beror på så hade ts kanske inte föreslagit ett öppet förhållande.
    Ytterligare orsak som kommer till mig vad gäller sambon handlar om hur hon mår innerst inne. Tänk om en depression i själva verket är skälet? Sambon orkar därför inte ta initiativet till att boka tid hos en sexolog? Än mindre vara inne i ett gemensamt aktivt sexliv med TS? Om så är fallet vore det rimligt om TS genast tar över rodret och handlingskraften för dem båda under en period. Det innebär inledningsvis att TS tar hand om tidsbokningar med de externa kontakterna. (läkare, terapeut, sexolog). Om kvinnan är inne i en djup depression kan medicinsk behandling behövas innan en aktiv diskussion om samlivet kan föras. Mannens tal om nya sexpartners försvårar definitivt i det scenariot läkningen av sambons depression och måste genast ställas in. TS tankar om andra kvinnor kan vidare trigga upplevelsen hos kvinnan av att sexuell och känslomässig otrohet redan förekommit inom relationens väggar i hemlighet. 

    När kvinnan mår bättre, inte gråter och skriker i samtal, behöver mannen beskriva hur allt hänger ihop för honom. Att sexet förknippas med en större och allmännare känsla av närhet som kommer till uttryck i sexet med sambon. Det är även väsentligt att TS inte "bestraffar" kvinnans bristande sexlust genom att ställa in vardaglig närhet, pussar och kramar. Bestraffningar av den sorten leder i värsta fall till att båda två känner sig oälskade och oönskade.

    När TS's uppdatering ännu inte infunnit sig blir vad jag skriver mer eller mindre som i en fallstudie men fallet engagerar.

       

       
  • Anonym (Lina)
    Anonym (Anonym) skrev 2021-10-23 19:27:31 följande:
    Jag utgår från att sextorkan i ts förhållande började mycket tidigare än för dessa två månader sedan. Jag tror nämligen att det är osannolikt att han skulle överväga att lämna henne om sexbristen dök upp plötsligt och bara varat i två månader. Så gör nog ingen om man kommit så långt att man bor ihop.
    Ja, bristande sexlusten bör ha pågått längre tid än två månader. Håller med dig om den saken.
  • Anonym (Lina)
    En manlig man skrev 2021-10-25 02:30:54 följande:

    När TS har lämnat så kommer hennes sexlust nog tillbaka rätt snabbt när hon träffar någon ny.


    Hur vet vi om sambons sexlust är så lättväckt. Om en ny man seglar in på arenan aktiveras sexlusten illa kvickt? Vad får oss vilja skriva under på antagandet. Vi vet föga om faktiska skälet till sambons svaga libido. TS vet ju givetvis mer om den saken med erfarenhet av hur kvinnan normalt fungerar. Åldersfaktorer kan idag spela in så vi har inte alla fakta på bordet.     
    Anonym (L) skrev 2021-11-22 14:04:11 följande:
    Ts nämner inget om depression men visst, vi vet ju inte. Jag tror mer på att hon är lat och inte attraherad av ts längre. Hon vill nog bara leva med honom som bästa vän.

    Nej, ts ska inte behöva dra hela lasset bara för att sambon är deprimerad (om hon nu är det). Det är inte hälsosamt eller bra för ts. Då riskerar han själv att gå under och drabbas av psykisk ohälsa. Om sambon lider av en depression så bör hon söka professionell hjälp.

    Alltså, detta förutsatt att sambon verkligen lider av en depression. Jag tror inte att så är fallet.

    Ts behöver inte ställa in vardaglig närhet, eftersom de inte har någon närhet. Den är redan borta, eftersom sambon inte vill vara nära ts. Ts nämner detta i sin trådstart.
    Nej men visst. Ditt påstående om sambons "hantering" är vanligt förekommande i långa förhållanden om attraktionen flugit sin kos. Otroligt många både kvinnor och män vill ändå fortsätta som bästa vänner. Människan är vanedjur, dras till det välbekanta i vardagslunken, är trygghetssökande och tycker om vänskapen i relationen som i det här fallet nog är stark. Nya erotiska äventyr är givet spänningsskapande.. men när allt kommer omkring kan affärer inte alltid mäta sig med vardagskärleken om den finns (!) med eller utan erotik. En smärtsam inre tomhet följer med i paketet. De som testar återvänder förvånansvärt ofta till det sexlösa äktenskapet. Därmed inte sagt att det är normen för alla eller något bra.

    Tror man bör undvika förväxla depression med lathet när bägge tillstånden påminner väldans om varandra. Strategierna för bot ser helt olika ut och det är därför väsentligt att utesluta depression innan lathets spåret. Håller ändå med dig om att sambon behöver steppa upp mer och ta ett större ansvar för sin sinnesstämning oavsett om den handlar om depression eller om ren lathet.
    TS kan inte dra hela relationsprojektets lass helt själv.

    Bommade närhetsbiten, den inställda. Skälen till varför kvinnan i så fall inte vill fysisk närhet tillsammans med TS blir en viktig ledtråd till inställda sexlivet.  

         

     

Svar på tråden Sambons sexlust är borta och jag får inte ha sex med andra