Tjafs om underhåll

Självklart kan du gå till Fk och kräva honom på pengar retroaktivt, har inte att göra med vad han gör med resten av sin ekonomi eller vad ni kommit överens om. Har han inte betalat vad han enligt lag borde så har du grund för din ansökan. Eller så visar det sig att han betalat ungefär som han ska och då blir det så klart inget av det heller.

Men varför bryr du dig...? Är det inte bara så enkelt att du är avundsjuk på att han har råd att unna sig leksaker fast han betalar underhåll? Du behöver inte bekymra dig om hans ekonomi, ni har gått isär vet du. Och ja, självklart ska du ha hela barnbidraget och nej, han ska inte göra avdrag för maten. Så om han ska betala 1800:- egentligen så har du rätt till viss tids retroaktiv återbetalning. Prata med Fk om den biten.

Men det är ju så det blir när du är i praktiken en ensamstående förälder, då får du ta de bitarna själv också. Om barnet bodde ungefär halvtid hos er båda två skulle pappan också behöva vabba. Det här är den deal ni har, bara att acceptera som det är.

Men du har ju själv gått med på ert avtal...? Han lurade i dig att han inte hade råd med mer, och du gick med på att han skulle betala mindre, iaf som det ser ut. Dessutom får han halva barnbidraget. Och vill att du ska betala för mat när barnet är där. Tänkte du inte så långt som att säga nej...?

Saker som vadå? På måndag kontaktar du Fk och kräver ut det du har rätt till, och ser till att flytta över barnbidraget till dig.

Jag fick en fundering där.... Har du nån koll på hur han tagit ut sina FL-dagar? Han kanske tar ut såna fast han inte har barnet?

Det är inte bara du som ska köra till honom, vill han värna om umgänget kan han åka till dig istället. Dags att sluta curla honom, på alla plan.

Vadå "accepterar inte"...? Det är bara att stå fast vid det. Kan du inte så kan du inte! Vill han då umgås så får han hämta hos dig. Varför låter du honom bossa runt dig på det här sättet?? Du ser ju själv att han skiter totalt i att ha nån vettig vuxen relation mellan er, stå upp för dig själv istället för du har inget för det ändå att du försöker vara tillmötesgående.

Och nej, det kallas inte att försvåra umgänget om man har verkliga förhinder. Bra att du tänker på barnets behov, men hen lider inte av att inte träffa pappa nån gång då och då. Snarare måste du se till det långa loppet, att det bästa du kan göra för ert barn är att sätta gränser mot pappan så han lär sig att han inte kan få som han vill genom att bråka, för det kommer han göra tills barnet är myndigt, räkna med det.

Det har han tyvärr ingen skyldighet att göra så räkna med att aldrig få tillbaka dem. Men bra att du ska börja kräva dina rättigheter iaf.

Om barnet går i fsk är det bra att ha det som gemensam punkt för att hämta/lämna. Då slipper du se honom den stunden också.

Precis. Det finns ju en tråd som startades för några dagar sedan med exakt det upplägget. En kvinna som vill flytta 40 mil för att hon är sur på exet att han gjort slut så hon måste flytta ut.